Debatt: Dyslexi försvinner inte av ren viljestyrka

Debatt ”Dyslexi märks inte förrän eleven misslyckas. När eleven inte hänger med, inte kan resonera eller inte får möjlighet att visa sina kunskaper, framträder en tydlig paradox”, skriver Åsa Eliasson Qvicklund, förstelärare och specialpedagogstudent. ”Problemet

Sammanhang: ...Man tror nämligen att dyslexi försvinner av sig självt – bara eleven kämpar lite till. Digitalisering? Tillgänglighet? Kompensatoriska hjälpmedel? Jodå, det låter fint i styrdokumenten. Men i praktiken verkar vissa skolmiljöer luta sig tryggt mot en äldre pedagogisk sanning: har man dyslexi, då tar allt bara längre tid. ...

Omnämnda personer: Sara Bruun, Åsa Eliasson Qicklund, Åsa Eliasson Qvicklund.

Filippa Mannerheim: Boken om lärarledd undervisning gör mig lycklig

Krönika ”Råden måste ses som en upprättelse för den undervisande läraren”, skriver Filippa Mannerheim efter att ha läst Zach Groshells bok. Här är delarna hon tänker införliva i sin egen undervisning. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som

Sammanhang: ...Ingen sitter ensam bakom en skärm I en skolvärld där många lärare, skolledare, föreläsare, forskare och höga tjänstemän gjort sig en karriär på att förespråka en individuellt utformad undervisning byggd på konstruktivism, digitalisering och elevdemokrati, blir denna bok såklart provocerande. Det lyfter också författaren själv fram i en intervju som Vi lärare gjorde med honom på Bokmässan i år. ...

Omnämnda platser: Körsvar, Rom. Omnämnda personer: Zach Groshell, Filippa Mannerheim.

Sandström: Har du godkänt eleven, lille vän?

Krönika Skolan måste göra upp med tanken att alla elever kan i samma uträckning, har liknande möjligheter att lära sig och ens vill lära sig lika mycket. Det är skamligt att skolmyndigheter, huvudmän, rektorer och andra som sätter press på lärare inte medger

Sammanhang: ...Andra kreativa lösningar som prånglats på skolan genom åren är holistiskt bedömning, digitalisering och individualisering. Gemensamt för alla förhållningssätt är att de förmedlar en förljugen bild av kunskap och lärande som: leder till kunskapsrelativism, lämnar eleverna ensamma i lärandet, och förhindrar dem att faktiskt lära sig (exempelvis att läsa och skriva). ...

Omnämnda platser: SPSM. Omnämnda personer: Mats Alvesson, Mats Alvessons.

Granskning av digitala proven: Stort misslyckande

Digitala nationella prov 70 000 dokument. 150 till 200 olika insatser fördelade runt om myndigheten – utan direkt översyn. Det är revisionsföretaget Azets slutsats efter att ha gått igenom projektet med de digitala nationella proven – på Skolverkets uppdrag.

Sammanhang: ...Men också att regeringsskiftet 2022 innebar en stramare syn på digitalisering, och en förändring i attityd till uppdraget. Under uppdragets gång har Skolverket mottagit sex regeringsbeslut om förändringar. ...

Omnämnda platser: Europa, Skolors, USA. Omnämnda personer: Maria Wiman, Lotta Edholm, Maria Weståker.

55 forskare nominerade till Skolverkets nya vetenskapliga råd

Skolverket Nu är det klart vilka som kan ta plats i Skolverkets vetenskapliga råd. 55 forskare har nominerats, bland annat professorerna Agneta Gulz, Michael Tengberg och Mona Holmqvist. Michael Tengberg, Agneta Gulz och Mona Holmqvist är 3 av de 55 nominerade

Sammanhang: ...Efter omfattande kritik för bland annat bristande vetenskapligt stöd i skolmyndigheternas råd och anvisningar kring till exempel digitalisering, differentierad undervisning/”elevers olika lärstilar” och läs- och skrivundervisning, beslutade regeringen för ungefär ett år sedan att Skolverket ska inrättas ett vetenskapligt råd. ...

Omnämnda platser: Professor, Halmstad, Eskilstuna. Omnämnda personer: van Bommel, Helena Johansson, Pernilla Nilsson.

”Restriktiv digitalisering inte hot mot demokratin”

Debatt ”Att skolan skulle hota demokratin genom att begränsa tillgång till och användning av digitala verktyg ter sig absurt”, skriver Anders Hill, före detta lärare, i ett svar till 27 forskare som oroar sig för regeringens restriktiva digitalpolitik för

Sammanhang: ...”Restriktiv digitalisering inte hot mot demokratin”...

Omnämnda platser: USA. Omnämnda personer: Anders Hill.

”Digitaliseringen har gett lite tillbaka till skolan”

Debatt ”Skolans viktigaste uppdrag är att lära barn läsa, skriva, tänka och förstå – inte att jämna ut tekniska klyftor”. Det skriver Mikael Bruér, doktorand i historia och historiedidaktik, i ett svar på debattartikeln ”Lärare lämnas i osäkerhet kring digitala

Sammanhang: ...Det är större risk att teknik bidrar till att förstärka klyftor än motsatsen. ”Fokus på ämnesundervisning” Under fem års tid har jag studerat hur teknik används i klassrum över hela Sverige. En entydig slutsats är att den digitalisering som genomfördes med höga ambitioner gett ganska lite tillbaka. Det är inget konstigt. I 25 års tid har forskare på området argumenterat för att lyckad teknikimplementering förutsätter ett fokus på ämnesundervisning och ämnesdidaktisk fortbildning, inte digital kompetens. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Mikael Bruér, Larry Cuban.

”Lärare lämnas i osäkerhet kring digitala verktyg”

Debatt En svartvit debatt om skärmar eller pärmar förlamar svensk skola. I stället för att diskutera hur digitala verktyg kan användas klokt, lämnas lärare och skolledare i osäkerhet. Det riskerar att förstärka den digitala ojämlikhet som vi redan har i Sverige,

Sammanhang: ...Det riskerar att förstärka den digitala ojämlikhet som vi redan har i Sverige, skriver företrädarna för nystartade Skolinitiativet Praxis. Debatten om digitalisering i skolan har över tiden blivit allt mer ideologisk och onyanserad. Det handlar inte längre om hur tekniken kan stötta pedagogiken – utan om huruvida tekniken ska finnas där över huvud taget. ...

Omnämnda platser: Sundbyberg, Sverige. Omnämnda personer: Eva Bida, Caroline Andersson, Malin Frykman.

Wiman: Det babblas över skallen på oss mest hela tiden

Krönika ”De dyker upp överallt, ofta klämkäcka människor som på bästa sändningstid uttalar sig hejvilt om högt och lågt, ditt och datt – och inte alltför sällan om skolan”, skriver Maria Wiman. Har ni tänkt på vad det tycks hela tiden? Världen är full av

Sammanhang: ...Otaliga är de kännare som vet bäst när det kommer till skolsystem, betyg, nationella prov, lektionsupplägg, pedagogik, digitalisering, klassrumsmöblering och hur man ska skapa arbetsro. Detta märks i politiska debatter, i kommentarsfält, på middagar, utvecklingssamtal och på tidningarnas insändarsidor. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman.

”Framtidens skola har både böcker och AI”

Debatt ”Det är dags att lyfta blicken och föra en mer nyanserad debatt om hur skolan bör förhålla sig till digitalisering och AI. Om vi ska komma ur skyttegravarna är det viktigt att enas om att det inte måste finnas en konflikt mellan skärm och pärm”, skriver

Sammanhang: ...Debatt ”Det är dags att lyfta blicken och föra en mer nyanserad debatt om hur skolan bör förhålla sig till digitalisering och AI. Om vi ska komma ur skyttegravarna är det viktigt att enas om att det inte måste finnas en konflikt mellan skärm och pärm”, skriver sju lärare inom Academedia. ...

Omnämnda platser: NTIG. Omnämnda personer: Jacob Mortensen, Andreas Mårtensson, Mattias Lindgren.