”Viktigt att förstå varför elever anstränger sig”

Med hjälp av nationellt representativa, longitudinella data från UGU-projektet vid Göteborgs universitet har jag och mina kollegor undersökt samband mellan motivation, skolprestationer, skolkrav, stress och psykisk hälsa. Resultaten visar att dessa faktorer

Omnämnda platser: Skaraborg. Omnämnda personer: Joanna Giota, Västra Götalandsregionen.

”Språkstörningen DLD kräver brett samarbete”

Den 16 oktober uppmärksammas DLD-dagen internationellt. Årets tema är ”Tillsammans för DLD”. Temat understryker den samsyn och det goda samarbete som finns mellan föräldrar, logopeder, forskare och organisationer kring DLD och målgruppens behov i Sverigeoch

Omnämnda platser: Sveriges, Sverige, Riksföreningen. Omnämnda personer: Albert Telon, Kerstin Wiström, Daniel Lakso Tesak.

Gråzonsbarnen: ”Elever med stora kunskapsluckor”

I Vi Lärares artikel om Riksrevisionens pågående granskning beskriver Fredrik Sandström situationen för elever med svag teoretisk begåvning. Jag delar hans oro, men vill ställa en annan fråga: Har vi verkligen säkerställt att dessa elever får den undervisning

Omnämnda platser: Fohlin. Omnämnda personer: Rektor Linnea, Per Lidman, Fredrik Sandström.

De vill att närvaro vägs in i betygen: ”Största hindren”

Vi ser att ett av de största hindren för att eleverna skall lyckas med sina gymnasiestudier är hög frånvaro. Varje vecka lägger vi och våra kollegor därför mycket tid på att kontrollera frånvaro, kontakta elever, följa upp, dokumentera och kalla till samtal.

Omnämnda platser: Sverige, Strömstad, Norge. Omnämnda personer: Fredrik Gunterberg, Sara Philipson.

”Nej – skolan behöver inte en upplysningstjänst”

Lärare slår larm om stora undervisningsgrupper. Om elever som behöver mer stöd än vad tiden och skolans budget medger. Om lärare som ska räcka till för allt fler elever som har särskilda behov. Det är inget nytt. Det är heller inget särskilt svårbegripligt.

Omnämnda platser: Stockholms. Omnämnda personer: Elisabeth Sandstedt.

”Elevernas behov av stöd kommer inte försvinna”

2028 försvinner extra anpassningar ur skollagstiftningen – ett efterlängtat besked efter år av växande administrativa krav. Men låt oss inte lura oss själva. Elevernas behov av stöd kommer inte att försvinna. När extra anpassningar infördes 2014 var detegentligen

Omnämnda platser: Södertälje, Ledning. Omnämnda personer: Rebecca Dahlin.

”Innan vi ställer krav måste vi skapa förutsättningar”

En lång utbildning gör dig inte automatiskt till en bra lärare. Ämneskunskaper och pedagogisk kompetens är självklart viktiga, men de räcker inte. Du kan vara hur välutbildad som helst och ändå misslyckas med att nå fram till eleverna framför dig. Det är

Omnämnda personer: Sonia Larsson, Jonas Nilsson.

Protesten: ”Allt mindre tid till kärnuppdraget”

Verkligheten för många universitetslärare är färre resurser, fler arbetsuppgifter och en växande administrativ börda. Undervisningstimmarna per kurs minskar samtidigt som administrativa krav ökar, men kvaliteten ska bibehållas. Lärare och forskare förväntas

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Marcus Löfdahl, Gudrun Hellström, Jörgen Berg.

Efter Pisa: Så kan Sverige lära av estländska skolan

Sveriges Pisa-resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse fortsätter att bli sämre. Samtidigt placerar sig återigen Estland i Europatoppen. Skillnaden väcker en avgörande fråga: Varför lyckas ett grannland skapa både höga kunskapsresultat och stark

Omnämnda platser: Estland, Estlands, Sverige. Omnämnda personer: Håkan Wiclander, Anna Olskog, Iwan Langermo.

”Pisa visar varför vi måste börja redan i förskolan”

Svenska elever gjorde ett magplask i Pisa – och förslag på åtgärder har inte saknats i debatten som följde. Men de flesta förslagen handlar om grundskolan. Sara Lindberg menar att insatserna krävs långt tidigare. Hon vill se obligatorisk förskola.

Omnämnda platser: Pisa.