”Det krävs mindre kreativitet av mina elever”

Debatt Björn Dahlman hittar sin pappas gamla uppsatsämnen, och reflekterar över att något har hänt efter att målstyrningen infördes i skolan: ”Här fanns ett förtroende för elevernas förmåga att lösa uppgiften och en respekt för deras individualitet som värmer”.

Sammanhang: ...Jag har sett våra NP och deras styrda innehåll. ”Något som skaver” Det är något med det målstyrda innehållet i dagens skola där vi ska bedöma elevernas förmågor som skaver i mig. Och skaver även i eleverna, tror jag. ...

Omnämnda platser: Sverige, Skaraborg. Omnämnda personer: Per Kornhall, Björn Dahlman.

”Vad talar vi om när vi talar om kognitionsvetenskap?”

Debatt Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar MargarethaHäggström,

Sammanhang: ...Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. I dagens skoldebatt hänvisas ofta till kognitionsvetenskaplig forskning för att motivera undervisningsmetoder, läromedel och utbildningspolitiska reformer. ...

Omnämnda platser: Valand. Omnämnda personer: Margaretha Häggström.

”Dagens betygskaos sviker de svagpresterande”

Slutreplik ”Den som värnar kunskap, rättvisa och svagpresterande elevers rätt till stöd bör därför inte försvara dagens betygskaos”, skriver betygsutredaren Magnus Henrekson och skolforskaren Jonas Vlachos. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Men problemet är att dagens kriterier på papper inte skapat en gemensam måttstock i praktiken. Samma kunskaper ger inte samma betyg i olika skolor. ...

Omnämnda platser: Vlachos. Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Jonas Vlachos.

”Hur många elever har vi råd att förlora?”

Debatt När resultaten sjunker letar vi efter snabba förklaringar eller syndabockar. Ofta riktas blickarna mot lärarna. Men läraren kan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen. Kunskap skapas i samspelet mellan elever, vårdnadshavare, skola, huvudmän

Sammanhang: ...Men verkligheten är betydligt mer komplex än så. Dagens lärare arbetar i en skola som förändrats kraftigt under de senaste decennierna. Klassrummen rymmer elever med mycket olika förutsättningar, erfarenheter och språkbakgrunder. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Sofia Theodoridou.

Nya lagar för skolan – det gäller för dig resten av 2026

Juridik Fängelseskola, utökade kontroller av lärares brottsregister och lättade krav på rapportering av kränkande behandling. Det är några exempel på nya lagar på skolområdet. Men vad är det som gäller? Och när? Vi Lärare har listan. Nya lagar i höst för

Sammanhang: ...Utdraget får vara max ett halvår gammalt, jämfört med dagens krav på ett år. Personer som anställs i annan tjänst hos samma arbetsgivare, måste visa registerutdrag om det gått mer än sex månader sedan första anställningen. ...

Omnämnda platser: Skolinspektionen. Omnämnda personer: Juridik Fängelseskola.

”Svagpresterande kommer få svårare med nya betygen”

Debatt Jonas Vlachos framför en lögn när han skriver om nya betygen. Det skriver kunskaps- och resultatstrategen Johan Kant i en replik: ”Frågan är vad de som förordar systemet tänker att ’gänget’ som inte är så värst begåvade ska ägna sig åt.” Detta ären

Sammanhang: ...Detta är en diabolisk lögn. ”Saknas kriterier” Lite fakta i frågan: Det nya betygssystemet kommer ha 10 steg, där betyget 4 ska motsvara dagens E. Inga kriterier för vad eleverna ska kunna för varje betygssteg kommer att finnas, bara värdeord som till exempel utmärkta kunskaper för betyget 10 eller goda kunskaper för betygen 6-7. ...

Omnämnda platser: Vlachos, Norrtälje. Omnämnda personer: Jonas Vlachos, Magnus Henreksons, Johan Kant.

Anna Olskog: Historiskt steg framåt – så låt det inte bli ett magplask

Krönika ”Vi kan äntligen fira att en historisk reform sjösätts! Men det återstår att lotsa den i hamn utan läckor och kursändringar. När vi lärare äntligen får en reform som ska återställa balansen i vårt uppdrag borde fokus ligga på att den ska genomföras

Sammanhang: ...Resultatet känner vi alla till: stress, ohållbar arbetsbelastning och svårigheter att fullt ut få använda vår professionella kompetens till elevernas lärarande. Hänger på detaljerna Dagens beslut är därför ett historiskt steg framåt. Samtidigt vet vi att djävulen sitter i detaljerna. ...

Omnämnda platser: Almega. Omnämnda personer: Bo Janssons, Anna Olskog.

Utredarna: Kritiken mot nya betygen bygger på grova missuppfattningar

Debatt Inför regeringens beslut om nya betygen svarar utredaren Magnus Henrekson och Kristina Ingemarsdotter Persson, huvudsekreterare i betygsutredningen, på kritiken: ”Ett betygssystem måste både respektera lärarnas professionalism och ge eleverna rättssäkra

Sammanhang: ...Konkret svek mot eleverna Reformen behövs därför att dagens system inte ger likvärdiga meritvärden. Det är orimligt att tro att omkring 200 000 lärare på närmare 6 000 skolor, enbart med stöd av skriftliga kriterier, ska kunna göra helt jämförbara bedömningar av elevers prestationer. ...

Omnämnda platser: Australien, Hongkong, Vlachos. Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Ingemarsdotter Persson.

Vlachos: Det perfekta betygssystemet finns inte på riktigt

Debatt Betygsutredningen vill se en kalibrering: Lärarnas betyg justeras efter resultatet i de nationella slutproven. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar det är nödvändigt. ”Inte för att lärare inte kan bedöma, utan för att Sverige inte kanha

Sammanhang: ...Det utesluter inte enskilda orättvisa fall, men det är inte heller ett argument för att behålla ett system som är systematiskt olikvärdigt mellan skolor. ”Fullt av godtycke” Dagens system är fullt av godtycke, men orättvisorna är svårare att se. Eleven på en skola som är strikt i betygssättningen får inte ett brev där det står: ”Beklagar, din skola använder en hårdare måttstock än konkurrenterna.” ...

Omnämnda platser: Sverige, Vlachos. Omnämnda personer: Jonas Vlachos.

Kursbetygen: ”Kan sänka elevernas motivation”

Debatt De nya gymnasiebetygen riskerar att sänka elevernas motivation. Det menar Tasnim Kafri. ”Vad händer med en skola där elever redan från start upplever att deras ansträngning saknar betydelse?”. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten somstår

Sammanhang: ...Det skapade ansvar, struktur och en känsla av riktning. I dagens system möter jag i stället elever som säger: ”Vi kan göra det senare”, eller ”Det är inte så viktigt nu”. ...

Omnämnda platser: Policy, Principles, Black. Omnämnda personer: Tasnim Kafri.