Resultat 1 - 10 av 78
Expertrådet för läsning: ”Jag har stora förhoppningar”
Den nya skolan Sjunkande Pisa-resultat, minskad läslust, mindre läsning. Vi Lärare har visat på skolans läskris. – Gå inte miste om det gyllene tillfället, uppmanar läraren Anki Källman regeringen. Anki Källman är lågstadielärare i Mullsjö, med speciallärarutbildningSammanhang: ...Men också oroliga. – Läsningen måste sorteras ut som en central del. Det är inte bara avkodning, det måste samtidigt stå explicit uttryckt att läraren ska ha högläsning och textsamtal, varje dag, säger Anki Källman. ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu” Hon vill se krav på daglig läsning och textsamtal både i läroplanens centrala delar, de som berör samtliga ämnen, och i kursplanerna – inte bara för svenska och svenska som andraspråk...
Omnämnda platser: Lärarstiftelsen, Mullsjö, Pisa. Omnämnda personer: Mårten Melin, Sofia Beijer, Anki Källman.
Nytt betygssystem ska minska pressen på lärarna
Den nya skolan Fler elever som blir behöriga till gymnasiet. Mer likvärdiga och rättvisa betyg. Mindre tryck på lärarna. Det ska det nya betygssystemet leda till. Under de senaste dryga 30 åren har Sverige haft tre olika betygssystem i grund- och gymnasieskolan.Sammanhang: ...Enligt Magnus Henrekson är det viktigt att slutproven – som utgör en central del av det nya betygssystemet – rättas centralt. – Förhoppningsvis har det tidigare haveriet fört det goda med sig att man inom Skolverket fått större respekt för uppgiften att ta fram en nationell provplattform...
Omnämnda platser: Sverige, Sveriges, Trots. Omnämnda personer: Magnus Henrekson.
Lärares arbetstid – så kan den se ut nästa år
Den nya skolan Från och med nästa sommar kan det vara statligt reglerat hur mycket undervisningstid en lärare maximalt får ha. Och en minimigräns för den tid läraren ska lägga på planering och uppföljning av undervisningen. – Jag är mycket nöjd, säger BoJanssonSammanhang: ...Lärarfacken har under många år försökt få till en förhandlingsuppgörelse med arbetsgivarsidan om en central reglering av lärares undervisningstid. Men utan att lyckas. – Därför behöver staten nu gå in. ...
Omnämnda platser: Almega. Omnämnda personer: Bo Jansson, Andreas Mörck, Bo Janssons.
Så bemöter han motstånd: ”Relationen gör det möjligt”
Debatt ”Jag vet inte. Jag vill inte. Jag orkar inte. Jag kan inte. Jag bryr mig inte”. Det är lätt att tolka elevers svar som bristande motivation, skriver Ahmad Abdul Hafiz. Han föreslår att se sådana reaktioner som signaler, snarare än slutpunkter i detSammanhang: ...Det kräver omdöme och mod att stå kvar när eleven själv tvivlar. ”En livskompetens” I mina ämnen är argumentation central. Men det är också en livskompetens. När en elev säger ”jag vill inte” eller ”jag kan inte” behöver vi ibland fråga: ”Vilket är ditt argument?” ...
Omnämnda platser: Helsingborg, Mannerheim. Omnämnda personer: Ahmad Abdul Hafiz, Linnea Lindquist, Ahmad Abdul.
Digitala pendeln svänger i skollandet: ”Inte svartvitt”
Debatt I Finland, precis som i Sverige, backar regeringen om digitaliseringen i skolan. Men det är inte svartvitt, menar debattören. ”En genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg framåt – där verktyget väljsutifrånSammanhang: ...Tryckta läroböcker, handskrivna anteckningar och fysiska uppslagsverk får åter en mer central roll i undervisningen. Digitala verktyg försvinner inte, men de ska användas selektivt och med tydligt pedagogiskt mervärde. ...
Omnämnda platser: Sverige, Finland.
Ministern om skrivkrisen: ”Jag blir rasande”
Läs och skriv Obegripliga texter, oläsliga bokstäver – långt upp i åldrarna. 8 av 10 lärare vittnar om att eleverna blir sämre och sämre på att skriva. Det visar en granskning från Ämnesläraren – Vi Lärares specialtidning. Nu reagerar utbildningsministernSammanhang: ...– Ja, men det pratas egentligen alldeles för lite om det. Att kunna uttrycka sig i skrift är ju en helt central färdighet för att kunna delta aktivt i samhället och få ett jobb senare i livet, säger utbildningsminister Simona Mohamsson. ”Kunskaperna saknas” I Ämnesläraren vittnar mellanstadieläraren Jenny om hur elevernas texter brister...
Omnämnda platser: Ämnesläraren. Omnämnda personer: Simona Mohamsson.
Ett år efter Risbergska: Att omsätta sorgen i handling
Ledarkrönika Ett år har gått sedan skolskjutningen på Campus Risbergska. Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns. Mer måste göras av många för att få tillbaka ett tryggare samhälle med säkra skolor och förskolor, skriver AnnaSammanhang: ...Nej, det finns ingen enkel lösning, även om resursfrågan är central. För som man sår får man skörda. Det vi satsar eller inte satsar på våra barn i dag ser vi effekterna av i framtiden. ...
Omnämnda personer: Anna Olskog.
Olskog om skoldådet: Att omsätta sorgen i handling
Krönika Ett år har gått sedan skolskjutningen på Campus Risbergska. Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns. Mer måste göras av många för att få tillbaka ett tryggare samhälle med säkra skolor och förskolor, skriver Anna Olskog.Sammanhang: ...Nej, det finns ingen enkel lösning, även om resursfrågan är central. För som man sår får man skörda. Det vi satsar eller inte satsar på våra barn i dag ser vi effekterna av i framtiden. ...
Omnämnda personer: Anna Olskog.
Läsexperterna: Detta måste in i nya läroplanen
Läsning Sjunkande Pisa-resultat, minskad läslust, mindre läsning. Vi Lärare har visat på skolans läskris. Regeringen svarar med nya läroplaner – och nu ligger ansvaret hos Skolverket. – Gå inte miste om det gyllene tillfället, uppmanar Anki Källman, lågstadielärareSammanhang: ...Men också oroliga. – Läsningen måste sorteras ut som en central del. Det är inte bara avkodning, det måste samtidigt stå explicit uttryckt att läraren ska ha högläsning och textsamtal, varje dag, säger Anki Källman. ...
Omnämnda platser: Lärarstiftelsen, Kristianstad, Mullsjö. Omnämnda personer: Anki Källman, Johan Lindvall, Mårten Melin.
Guide: Så kan eleverna snabbare lära sig att läsa
Guide Med Phonics lär sig eleverna att läsa lättare och snabbare. Det menar författarna till en ny bok om metoden. – Phonics har starkt forskningsstöd och rekommenderas i omfattande internationella översikter, säger Linda Fälth, professor i pedagogik. LärarenSammanhang: ...Sammantagen forskning visar tydligt att elever som får systematisk undervisning i ljud–bokstavskopplingar och ljudande läsning utvecklar sin läsfärdighet snabbare och mer stabilt. Därför lyfts metoden fram som en central komponent i effektiv tidig läsundervisning i flera stora forskningssammanställningar Visa mer LÄS MER: De slår hål på myterna – med vetenskap för lärare Kritiken: Ensidig syn på läsning i läroplansförslaget Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen...
Omnämnda personer: Eva Hallin, Linad Fälth, Linda Fälth.
