Sveriges Lärares krav: ”Svik inte lärarna”

Skolpolitik – Svik inte lärarna. Det uppmanar Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog den politiska oppositionen. – Att tre av fyra oppositionspartier låter som SKR och Almega oroar mig. Jag tycker att de borde lyssna på oss lärare i stället, säger hon. Sveriges

Sammanhang: ...Lärarfacken har under många år försökt få till en förhandlingsuppgörelse med arbetsgivarsidan om en central reglering av lärares undervisningstid, men utan att lyckas. ”De låter som SKR och Almega” Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen sade igår i en intervju med Vi Lärare att den ”enda rimliga lösningen är att arbetsmarknadens parter tvingas sätta sig i ett trepartssamtal tillsammans med staten och förhandla fram en lösning där staten står för en del av finansieringen. ...

Omnämnda platser: Skolpolitik, Almega, Miljöpartiet. Omnämnda personer: Anna Olskog, Bosse Jansson, Niels Paarup-Petersen.

Hårda kritiken: ”S tar ställning – mot lärarna”

Debatt Snart ska riksdagen rösta om reglering av lärares undervisningstid. Men en av motionerna inför omröstningen sticker ut, skriver Hanna Garberg och Thom Hunter: ”Väntar ett nytt skolsvek bakom hörnet”? Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Men när konflikten väl konkretiseras – när frågan handlar om huruvida lärarnas tid faktiskt skall skyddas genom nationell reglering – då kommer socialdemokratin ut som den sanna konservativa kraften i svensk skolpolitisk samtid och placerar sig på samma sida om SKR:s historiska linje: mot bindande begränsningar, mot central reglering och för fortsatt obegränsad lokal flexibilitet. Det här är ingen neutral position - det är ett ställningstagande mot lärarna och det är kanske ärligt talat just därför frågan nu hamnat hos lagstiftarna överhuvudtaget. ...

Omnämnda platser: Thom, Sveriges, Stockholm. Omnämnda personer: Hanna Garberg.

Nu klubbas beslutet om lärarnas tid: ”Äntligen”

Arbetstid På torsdag väntas riksdagen i bred politisk enighet besluta om en nationell reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. – Äntligen. Det här är seklets viktigaste och mest efterlängtade reform för lärare, säger Sveriges Lärares ordförande

Sammanhang: ...Lärarfacken har under många år försökt få till en förhandlingsuppgörelse med arbetsgivarsidan om en central reglering av lärares undervisningstid, men utan att lyckas. Om inget dramatiskt inträffar kommer riksdagen på torsdag – den fjärde juni – i bred politisk enighet skriva in i skollagen att det i lärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. ...

Omnämnda platser: Almega, Vänsterpartiets. Omnämnda personer: Niels Paarup-Petersen, Sven Jansson, Isabelle Mixter.

Vlachos: Det perfekta betygssystemet finns inte på riktigt

Debatt Betygsutredningen vill se en kalibrering: Lärarnas betyg justeras efter resultatet i de nationella slutproven. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar det är nödvändigt. ”Inte för att lärare inte kan bedöma, utan för att Sverige inte kanha

Sammanhang: ...Undervisningen kan styras för mycket mot proven. Proven måste hålla hög kvalitet. Central rättning måste fungera. Små skolor och ovanliga elevfall måste hanteras klokt och reformen måste följas upp. ...

Omnämnda platser: Sverige, Vlachos. Omnämnda personer: Jonas Vlachos.

Kursbetygen: ”Kan sänka elevernas motivation”

Debatt De nya gymnasiebetygen riskerar att sänka elevernas motivation. Det menar Tasnim Kafri. ”Vad händer med en skola där elever redan från start upplever att deras ansträngning saknar betydelse?”. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten somstår

Sammanhang: ...Black och Wiliam (1998) visar dessutom att kontinuerlig bedömning är central för att utveckla kunskap över tid. När denna koppling blir otydlig riskerar också motivationen att minska. ”Meningsfull ansträngning” Ur ett lärarperspektiv skapar detta en svår situation. ...

Omnämnda platser: Policy, Principles, Black. Omnämnda personer: Tasnim Kafri.

Här höjer läraren och forskaren elevers skrivande

Forskning I ett klassrum knyts ord ihop som repstumpar. Här arbetar svenskläraren Anna Nilsson med sambandsord, värdeladdade begrepp och verkliga mottagare för att få eleverna att vilja skriva – och förstå varför det spelar roll. Tillsammans med forskaren

Sammanhang: ...Visa mer Efter att läraren Anna Nilsson deltagit i ett praktiknära forskningsprojekt vid Umeå universitet har just mottagaren blivit en central del i hennes undervisning. – I projektet pratade vi mycket om hur viktigt det är med mottagare. ...

Omnämnda platser: Skabbhund, Obbola, Umeå. Omnämnda personer: Eva Lindgren, Emma-Sofia Olsson, Anna Nilsson.

Forskaren: ”Skriva är mer än att bara stava rätt”

Forskning Elevernas bristande stavning och grammatik har dominerat vinterns skoldebatt. Men att reducera skrivande till rätt eller fel riskerar att skymma det viktigaste, menar skrivforskaren Eva Lindgren. Skrivande handlar ytterst om kommunikation och demokrati.

Sammanhang: ...När texterna får en verklig adressat ökar engagemanget och känslan av mening. Återkopplingen är också en central del. Ta fasta på det estetiska – använd färger Särskilt yngre barn vill gärna färglägga och forma sina texter, och det multimodala uttrycket är en viktig del av deras lärande. ...

Omnämnda personer: Eva Lindgren.

KD: Passa på att minska barngrupperna i förskolan

Valdebatt ”Låt inte varje tom plats bli en besparing. Gör den i stället till en kvalitetsförstärkning”. Det skriver Kristdemokraterna i Stockholm, som ser de glesare barnkullarna som ett tillfälle att införa Skolverkets maxtak. Förskolan är livets första

Sammanhang: ...Därför är frågan om mindre barngrupper en av Kristdemokraternas mest prioriterade. Förskolan är inte en förvaringsplats, utan en central del av barnens uppväxt och familjers vardag. ”Barnkullarna minskar” Just nu finns det också gynnsamma förutsättningar att förverkliga vår ambition. ...

Omnämnda platser: Haninge, Solna, Salems. Omnämnda personer: Jan Stefansson, Pernilla Schubert, Arne Ekstrand.

Skolverkets nya besked: Då blir det digitala nationella prov

Digitala nationella prov Digitala nationella slutprov kommer först att börja införas från och med 2031, om det blir som Skolverket vill. – Jag skulle hellre se bedömningsstöd med AI, säger Karin Berg, gymnasielärare i Göteborg. Det blir papper och pennaför

Sammanhang: ...Då börjar proven införas Först 2031 kan det vara aktuellt att genomföra uppsatsdelarna digitalt med central rättning. Anders Håkansson förklarar tidsåtgången med att det handlar om stora förändringar, jämfört med dagens digitala nationella prov...

Omnämnda platser: Skolors, Göteborg. Omnämnda personer: Karin Berg, Maria Wiman, Magnus Henrekson.

Replik: Skolans insatser kan ge bättre psykisk hälsa

Debatt PAX och andra SEL-program i skolan saknar vetenskapligt stöd, skriver Lina Karvonen och Alicia Eriksson. Men nu svarar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att deras tolkning av resultaten är förenklade. Deras sammanvägningav

Sammanhang: ...Hur skolan bäst kan bidra till elevers psykiska hälsa är en central fråga som kräver en nyanserad användning av forskningsresultat. SBU:s uppdrag är att göra oberoende, systematiska utvärderingar av forskning. ...

Omnämnda personer: Lina Karvonen, Lotta Ryk, Leif Strömwall.