Digitala pendeln svänger i skollandet: ”Inte svartvitt”

Debatt I Finland, precis som i Sverige, backar regeringen om digitaliseringen i skolan. Men det är inte svartvitt, menar debattören. ”En genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg framåt – där verktyget väljsutifrån

Sammanhang: ...Tryckta läroböcker, handskrivna anteckningar och fysiska uppslagsverk får åter en mer central roll i undervisningen. Digitala verktyg försvinner inte, men de ska användas selektivt och med tydligt pedagogiskt mervärde. ...

Omnämnda platser: Sverige, Finland.

Ministern om skrivkrisen: ”Jag blir rasande”

Läs och skriv Obegripliga texter, oläsliga bokstäver – långt upp i åldrarna. 8 av 10 lärare vittnar om att eleverna blir sämre och sämre på att skriva. Det visar en granskning från Ämnesläraren – Vi Lärares specialtidning. Nu reagerar utbildningsministern

Sammanhang: ...– Ja, men det pratas egentligen alldeles för lite om det. Att kunna uttrycka sig i skrift är ju en helt central färdighet för att kunna delta aktivt i samhället och få ett jobb senare i livet, säger utbildningsminister Simona Mohamsson. ”Kunskaperna saknas” I Ämnesläraren vittnar mellanstadieläraren Jenny om hur elevernas texter brister...

Omnämnda platser: Ämnesläraren. Omnämnda personer: Simona Mohamsson.

Ett år efter Risbergska: Att omsätta sorgen i handling

Ledarkrönika Ett år har gått sedan skolskjutningen på Campus Risbergska. Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns. Mer måste göras av många för att få tillbaka ett tryggare samhälle med säkra skolor och förskolor, skriver Anna

Sammanhang: ...Nej, det finns ingen enkel lösning, även om resursfrågan är central. För som man sår får man skörda. Det vi satsar eller inte satsar på våra barn i dag ser vi effekterna av i framtiden. ...

Omnämnda personer: Anna Olskog.

Olskog om skoldådet: Att omsätta sorgen i handling

Krönika Ett år har gått sedan skolskjutningen på Campus Risbergska. Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns. Mer måste göras av många för att få tillbaka ett tryggare samhälle med säkra skolor och förskolor, skriver Anna Olskog.

Sammanhang: ...Nej, det finns ingen enkel lösning, även om resursfrågan är central. För som man sår får man skörda. Det vi satsar eller inte satsar på våra barn i dag ser vi effekterna av i framtiden. ...

Omnämnda personer: Anna Olskog.

Läsexperterna: Detta måste in i nya läroplanen

Läsning Sjunkande Pisa-resultat, minskad läslust, mindre läsning. Vi Lärare har visat på skolans läskris. Regeringen svarar med nya läroplaner – och nu ligger ansvaret hos Skolverket. – Gå inte miste om det gyllene tillfället, uppmanar Anki Källman, lågstadielärare

Sammanhang: ...Men också oroliga. – Läsningen måste sorteras ut som en central del. Det är inte bara avkodning, det måste samtidigt stå explicit uttryckt att läraren ska ha högläsning och textsamtal, varje dag, säger Anki Källman. ...

Omnämnda platser: Lärarstiftelsen, Kristianstad, Mullsjö. Omnämnda personer: Anki Källman, Johan Lindvall, Mårten Melin.

Guide: Så kan eleverna snabbare lära sig att läsa

Guide Med Phonics lär sig eleverna att läsa lättare och snabbare. Det menar författarna till en ny bok om metoden. – Phonics har starkt forskningsstöd och rekommenderas i omfattande internationella översikter, säger Linda Fälth, professor i pedagogik. Läraren

Sammanhang: ...Sammantagen forskning visar tydligt att elever som får systematisk undervisning i ljud–bokstavskopplingar och ljudande läsning utvecklar sin läsfärdighet snabbare och mer stabilt. Därför lyfts metoden fram som en central komponent i effektiv tidig läsundervisning i flera stora forskningssammanställningar Visa mer LÄS MER: De slår hål på myterna – med vetenskap för lärare Kritiken: Ensidig syn på läsning i läroplansförslaget Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen...

Omnämnda personer: Eva Hallin, Linad Fälth, Linda Fälth.

Kravet: ”Alla elever ska möta en legitimerad lärare”

Debatt Vårterminen är igång – men alla i skolan har inte samma förutsättningar. Fjorton år efter legitimationsreformen är var tredje person som undervisar i skolan inte en behörig, legitimerad lärare. Nu går Sveriges Lärare och Sveriges elevorganisationer

Sammanhang: ...Konsekvenserna stannar inte vid klassrummet. Skolans roll är central för Sveriges långsiktiga utveckling, kompetensförsörjning, konkurrenskraft och demokrati. När staten accepterar att stora elevgrupper systematiskt inte får tillgång till behöriga lärare sänks ribban för vad som betraktas som tillräckligt. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Granskning, Jonatan Lamy. Omnämnda personer: Agnes Tell, Vidar Ekman, Anna Olskog.

Almega utbildning: ”Låt lärarna få arbetsro”

Debatt ”Det regnar reformer över skolan som innebär att landets lärare, rektorer och huvudmän kommer tvingas till många förändringar de kommande åren. Det handlar bland annat om hur elevhälsan ska organiseras, implementering av en ny läroplan och ett nytt

Sammanhang: ...Därtill behövs ett nytt betygssystem som går att lita på, med central rättning av nationella prov och en tydligare koppling mellan provresultat och slutbetyg. ”Långsiktig finansiering” Slutligen krävs en långsiktig och stabil finansiering där resurser fördelas efter elevers behov, inte efter skolans driftsform, och där ansvarstagande skolor kompenseras utan att elever ställs mot varandra. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Andreas Mörck.

”Psykisk hälsa på schemat – vad ska bort i stället?”

Debatt Socialminister Jakob Forsmed vill att psykisk ohälsa ska in i läroplanen. Men Katarina Falkeborn är skeptisk: ”Varje gång politiken vill markera handlingskraft adderas nya uppdrag och sällan följs de av frågan: Vad ska tas bort?". Katarina Falkeborn

Sammanhang: ...Det finns dessutom en risk att politiken missar en central poäng: skolans viktigaste bidrag till elevers psykiska hälsa är inte ytterligare innehåll, utan god undervisning i fungerande strukturer. ...

Omnämnda platser: Replik. Omnämnda personer: Katarina Falkeborn, Jakob Forssmed.

Hotet mot nya betygen – så kan ett nytt haveri undvikas

Betyg Låt inte Skolverket ansvara för utveckling av de digitala slutprovens tekniska plattform i det nya betygssystemet. Det är betygsutredaren Magnus Henrekson uppmaning till regeringen. – Det är tydligt att verket saknar tillräcklig beställarkompetens.Efter

Sammanhang: ...Digitala nationella prov – detta har hänt 2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning. 2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc. 2019 ändrades uppdraget så att Skolverket ska sträva efter att en så stor andel av proven som möjligt ska automaträttas. 2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska. 2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. ...

Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Magnus Henreksons, Joakim Malmström.