Almega efter kritiken: ”Metoden är fel – inte principen”

Slutreplik Almega utbildning har fått kritik för ställningstagandet mot offentlighetsprincip i privata skolor. Nu svarar förbundsdirektör Andreas Mörck: ”Vi är positiva till reformer som vi tror kan skapa en bättre skola för alla elever och vi är negativa

Sammanhang: ...Vi menar att en insynslag med tydligt definierade krav på vilken information som ska vara offentlig hade varit mer proportionerligt om målet är mer öppenhet utan oönskad byråkrati. ”Kommunerna ansvariga” Liljeros, Taskila och Hogström målar upp en bild som många lärare dessvärre känner igen, där hög arbetsbelastning och stress är en del av vardagen. ...

Omnämnda platser: Almega. Omnämnda personer: Christian Liljeros, Susanne Taskila, Karin Hogström.

Professorn: ”Seriösa lämnar, dörren öppnas för B-laget”

Friskolor Ökad insyn i friskolornas verksamheter ska rensa ut oseriösa aktörer, är det tänkt. Det kan bli tvärtom, menar Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt. – Regeländringarna öppnar dörrarna för branschens B-lag. Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt,

Sammanhang: ...Friskolekoncernerna har protesterat, framför allt för att kravet på att skyndsamt lämna ut handlingar till den som begär detta kommer att innebära ökad byråkrati och därmed ökade kostnader. Dessutom krockar offentlighetsprincipen med aktiebolagslagen som skyddar bland annat aktieägare från att uppgifter som kan påverka företagets värde läcker ut. ...

Omnämnda personer: Olle Lundin, Simona Mohamsson.

Mannerheim: Lektionerna är det absolut sista man bryr sig om i skolan idag

Krönika ”Lärare idag har helt enkelt inte tid att vara bra lärare. Det viktigaste är ”ökad måluppfyllelse” – alltså att eleverna får så höga betyg som möjligt”, skriver Filippa Mannerheim. ”Krig är fred!” ”Okunskap är makt!” Just nu läser jag om GeorgeOrwells

Sammanhang: ...Lärare som tar sina egna ämnen och sin egen undervisning på allvar, blir ett problem eftersom de har sitt fokus på annat än arbetslagets elevcentrerade uppdrag och skolverksamhetens övergripande byråkrati. Lösningen blir allt som oftast att bara dela ut boken. Eleverna får klara sig själva genom den. ...

Omnämnda platser: Samla. Omnämnda personer: George Orwell, Filippa Mannerheim, George Orwells.

Skärmarna – och fyra andra prylar som skapat debatt

Digitalisering ”Från skärm till pärm” dikterar utbildningsminister Johan Pehrson (L). – Det där kan nog bli svårt, säger Andreas Westerberg, som är aktuell med en avhandling om tingens påverkan på undervisningen. Före skärmarnas intåg handlade utbildningsdebatten

Sammanhang: ...I fallet med utbildningsministerns pärmar är det om ett svar på det som ibland kallas läskris: svenska elevers sjunkande Pisa-resultat och bristande intresse för skönlitteratur. – När politik eller byråkrati vill förändra skolan är det enklast att stoppa något. Man tar bort mobilerna. Men sen ska pärmarna in och det är svårare. ...

Omnämnda platser: Norran, Skellefteå. Omnämnda personer: Andreas Westerberg, Johan Pehrson.

Maria Wiman: God jul – nu ska jag dricka mitt kaffe varmt

Jag skulle köpa nagellack i en sådan där julpyntad och glittrande sminkaffär. Den piffiga expediten bakom kassan la huvudet på sned och tittade medlidsamt på mig. ”Vet du att vi har väldigt bra pris på concealer just nu? Om man vill täcka mörka ringar under

Sammanhang: ...Orsakerna till åldrandet Jag mindes relationsbyggandet (underbart men energikrävande), utvecklingssamtalen, föräldramötet, incidentrapporterna, de pedagogiska utredningarna, alla möten med vårdnadshavare, möten med BUP, möten med elever, möten om dittdatt och dattditt, EHT-möten, rastvaktandet, ifyllandet av evighetslånga dokument, långa fortbildningseftermiddagar, alla mailkonversationer, skolplattformens evinnerliga klickningar, den tvärtrassliga kopiatorn, enkätundersökningarna, de nationella provens byråkrati, telefonsamtalen, APT, det systematiska kvalitetsarbetet, alla arbetslagsmöten, utvecklingsmöten, samverkansmöten, anmälningarna om oroväckande skolfrånvaro och ej uppfyllda mål. ...

Omnämnda personer: Maria Wiman.

”Nej – Finland är inte bättre på stödundervisning”

Det föreslås återkommande, bland annat i det senaste numret av Vi lärare, att Finland är bra på specialpedagogik då finska elever får mycket särskilt och intensifierat stöd enligt offentlig statistik. Tyvärr säger denna statistik inget om skillnader mot andra

Sammanhang: ...Utöver tillräcklig personaltäthet ingår det i sådana åtgärder att skrota den tidsödande byråkrati som Skolverket och SPSM rekommenderar skolor att ägna sig åt. Istället bör skolor rekommenderas att använda tidseffektiva kartläggningsmaterial med tillförlitliga indikationer på vilka områden en elev har svårt med som underlag för en första stödinsats, vilket skulle öka sannolikheten att elever snabbt får stödundervisning som motsvarar deras behov. ...

Omnämnda platser: Sverige, Finland, Norden. Omnämnda personer: Nils Kirsten.

Kommunerna har 50 miljarder – sparar ändå på skolan

Nedskärningar Slakten är här. Hundratals, kanske tusentals, lärare och förskollärare riskerar att bli av med jobbet när landets kommuner går fram med tuffa besparingar inom skolan. Men det finns pengar. Totalt 50 miljarder kronor från tidigare vinster finns

Sammanhang: ...Stora summor fonderade Men det är långt ifrån alla Sveriges 290 kommuner som använder sig av den möjligheten för att stoppa slakten av skolan. Av byråkrati, regler och av ovilja eftersom det kan finnas investeringsbehov i en nära framtid som man finner mer angelägna än att rädda lärarjobb. ...

Omnämnda platser: Vänersborg, Regelverket, Sveriges. Omnämnda personer: Lotta Edholm, Åsa Fahlén, Johan Ernestam.