”Det krävs mindre kreativitet av mina elever”

Debatt Björn Dahlman hittar sin pappas gamla uppsatsämnen, och reflekterar över att något har hänt efter att målstyrningen infördes i skolan: ”Här fanns ett förtroende för elevernas förmåga att lösa uppgiften och en respekt för deras individualitet som värmer”.

Sammanhang: ...Det finns inga mål, inga ramar, ingen förväntan annat än att de ska utforska ämnet utifrån sitt eget huvud och skriva fram det så väl de kan. ”Alla väger lika tungt” Ämnesvalen är breda och olika. Cellulosa, vikingar och Paulus. Alla väger lika tungt, eleverna väljer efter intresse. ...

Omnämnda platser: Sverige, Skaraborg. Omnämnda personer: Per Kornhall, Björn Dahlman.

Lärarna vittnar om extra anpassningar: ”Orimlig börda”

Debatt Lärarnas anonyma vittnesmål om extra anpassningar omfattar krav på att le, krav på dokumentation och krav på ständiga avstämningar. Ulrica Björkblom Agah, som samlat in dem, menar att det inte räcker med att skrota reformen. Hon kräver en kulturförändring.

Sammanhang: ...Det måste bli tydligt för makthavarna hur anpassningskulturen har fått breda ut sig i skolorna och vilka konsekvenser den fått för undervisningen, arbetsmiljön och elevernas rätt till riktigt stöd. ...

Omnämnda platser: Vittnesmålen.

Vlachos: Det perfekta betygssystemet finns inte på riktigt

Debatt Betygsutredningen vill se en kalibrering: Lärarnas betyg justeras efter resultatet i de nationella slutproven. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar det är nödvändigt. ”Inte för att lärare inte kan bedöma, utan för att Sverige inte kanha

Sammanhang: ...Lärarnas professionella bedömning, elevernas rättssäkerhet, skolans breda kunskapsuppdrag och behovet av jämförbara meritvärden är alla viktiga. Då måste vi väga dem mot varandra, utan att låtsas som att själva avvägningen är ett övergrepp. ”Betydligt mer rättvist” Det föreslagna betygssystemet är inte en frälsningslära. ...

Omnämnda platser: Sverige, Vlachos. Omnämnda personer: Jonas Vlachos.

Friskolläraren: ”Verkligheten ryms inte i debatten”

Debatt Hon arbetar på en friskola – men känner inte igen sig i debatten. ”Självklart ska vi diskutera vinster i välfärden och granska oseriösa aktörer. Men när förslag utformas som breda verktyg riskerar de att slå hårt även mot de skolor som fungerar väl,

Sammanhang: ...Självklart ska vi diskutera vinster i välfärden och granska oseriösa aktörer. Men när förslag utformas som breda verktyg riskerar de att slå hårt även mot de skolor som fungerar väl, där det kanske snarare hade behövts en pincett än en spade. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Jämtland.

Hatet: Antisemitismen ökar i svenska skolor

På djupet ”Folkmördare”, ”Judehora” och ”Hitler hade rätt”. Det kan judiska lärare och elever höra i korridorerna. – Antisemitismen har inte bara ökat, den har ändrat uttryck, säger Björn Westerström, gymnasielärare och samordnare för Malmös arbete mot antisemitism.

Sammanhang: ...Skolverket rapport visar en mörk bild Han är långt ifrån ensam om att se en ny aggressivare form av antisemitism breda ut sig. Måndag den 1 december i fjol kommer det svart på vitt från den tyngsta skolmyndigheten – Skolverket. ...

Omnämnda platser: Umeå, Trelleborg, Gaza. Omnämnda personer: Lars Thornberg, Helena Wollin, Simona Mohamsson.

”Skolan är inte problemet – den är lösningen”

Debatt Skolan demoniseras i debatten, bland annat om hemmasittare. Det skriver Ulrica Björkblom Agah: ”Jag efterlyser ett professionellt mod från oss som arbetar i skolan. Det är dags att ta bladet från munnen och sluta tillåta bilden av skolan som ett hot”.

Sammanhang: ...För en snabbt växande grupp har narrativet gått så långt att skolplikten beskrivs som en kränkning i sig. Det är en bild som nu tillåts breda ut sig – även bland dem som arbetar i skolan. Det är dags att säga stopp. ”Skolan har stora problem” Självklart har svensk skola stora problem. ...

Här skildras de svenska lärarnas historia: ”Skattkista”

Fackligt Berättelsen om lärarna och resan fram till Sveriges Lärare skildras på nya Lararnashistoria.se. – Vi vill berätta om hur lärarnas arbete varit helt avgörande för det Sverige vi har idag, säger Malin Tufvesson, generalsekreterare på Lärarstiftelsen.

Sammanhang: ... – Vi tänker att sajten är till för lärare och lärarstudenter, men också för elever och journalister och den breda allmänheten, säger Malin Tufvesson. LÄS ÄVEN: Skärmar – och fyra andra prylar som skapat debatt Den heliga svarta tavlan – låt stå! ...

Omnämnda platser: Nostalgi, Sveriges, Sverige. Omnämnda personer: Malin Tufvesson.

Skolverket: Bidraget går till mer personal

Skolfinansiering Kunskapsbidraget används främst för att anställa personal. Men det är också vanligt att pengarna går till kollegialt lärande. En ny analys från Skolverket visar också att kommuner och skolägare är mindre benägna än staten att fördela pengarna

Sammanhang: ...Insatserna ska också användas inom verksamheten. 2021 gjorde Statskontoret en översyn av bidraget, och uttalade sig positivt om att det breda användningsområdet och huvudmännens frihet i användningen gör bidraget mer ändamålsenligt än de riktade statsbidragen. 2024 ändrades riktlinjerna, och kraven på insatser för socioekonomisk utjämning togs bort. ...

Omnämnda platser: Kunskapsbidraget.

Danskurs och rektorslöner – hit har miljardbidraget gått

Skolfinansiering Staten har betalat ut 40 miljarder kronor till kommuner och friskoleägare genom Kunskapsbidraget sedan 2018. Men pengarna har inte höjt elevresultaten. En granskning som Vi Lärare gjort visar att pengar i stället gått till bland annat höjda

Sammanhang: ...Insatserna ska också användas inom verksamheten. 2021 gjorde Statskontoret en översyn av bidraget, och uttalade sig positivt om att det breda användningsområdet och huvudmännens frihet i användningen gör bidraget mer ändamålsenligt än de riktade statsbidragen. 2024 ändrades riktlinjerna, och kraven på insatser för socioekonomisk utjämning togs bort. ...

Omnämnda platser: Göteborg, Agenda, Solna. Omnämnda personer: Wieland Wermke, Rebecca Liljekvist, Carlos Rojas.

Debatt: Centerns tre krav på regeringens skolpolitik

Debatt Inför det skolpolitiska möte som skolministrarna Lotta Edholm och Simona Mohamsson kallat till ställer Niels Paarup-Petersen (C) tre krav på regeringen. Centerpartiet har länge försökt att få till en dialog med regeringen avseende skolpolitiken och

Sammanhang: ...På tisdag 26 augusti samlas äntligen riksdagens partier, på initiativ av utbildningsminister Simona Mohamsson, för att diskutera skolpolitik. Men det räcker inte med dialog. Det måste till breda avtal på skolområdet för att säkra långsiktighet och stabilitet för både lärare och elever. För att få ut så mycket effekt och handlingskraft som möjligt av mötet har Centerpartiet med sig tre konkreta krav som handlar om de främsta utmaningarna i svensk skola idag: behörighet och geografiska orättvisor. ...

Omnämnda personer: Lotta Edholm, Simona Mohamsson.