Resultat 1 - 10 av 21
Specialläraren efter larmet: ”Vi behöver vara fler”
En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att sju av tio lärare både upplever att de har fler elever med behov av stöd – och att det stödet brister. – Det är ett stödbehov som inte är i balans med antalet specialpedagoger och speciallärare på fältet.Sammanhang: ... – Det är ett stödbehov som inte är i balans med antalet specialpedagoger och speciallärare på fältet. Jag förstår att man känner frustration om behoven är större än resurserna blir elevernas behov inte tillgodosedda, jag delar den frustrationen, säger Alicia Eriksson. ...
Omnämnda platser: Karlskoga. Omnämnda personer: Alicia Eriksson.
Nytt larm: Kraftig ökning av elever med behov av stöd
Nya siffror från Sveriges Lärare visar att andelen elever med behov av stöd ökar. Sju av tio lärare uppger att det är fler elever som har problem med skolan, fler konflikter, mer psykisk ohälsa. Elevgrupper med stora utmaningar har också större problem medSammanhang: ... – Det politiska ansvaret går inte att komma ifrån. När behoven ökar men resurserna, elevhälsan, speciallärarna och bemanningen inte följer med, då är det ett politiskt misslyckande. ...
Omnämnda personer: Anna Olskog.
Elinor Keiriö Östlin: Vad ryms i de extra timmarna egentligen?
En timme är sextio minuter. Det är lätt att räkna. Betydligt svårare är det att räkna vad som ryms i den. På en timme i förskolan kan ett barn hinna bygga en koja, hamna i konflikt och bli sams igen. Lyssna på en bok. Upptäcka en mask under en sten. SittaSammanhang: ...Ibland behöver ett barn hjälp att hitta sin plats i leken, förstå vad som händer eller våga ta steget in. Behoven är inte generella bara för att lösningen är det. Så när vi säger att ett barn behöver mer förskola vill jag också veta: Vad är det barnet behöver mer av? ...
Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.
”Vi behöver ingen nationell rankning – vi vet var problemen finns”
Pisa behandlas ofta som facit på hur svensk skola mår. När resultaten sjunker följer snabbt rubriker om kunskapskris, misslyckad skola och behov av drastiska reformer. Men Pisa ger inte stöd för så enkla slutsatser. Undersökningen mäter bara vissa delar avSammanhang: ...Men det borde öka pressen på politiken att ge skolan bättre förutsättningar: rimliga undervisningsgrupper, bättre arbetsmiljö, fler behöriga lärare, starkare elevhälsa och resurser där behoven är störst – inte pressen att snabbt klättra i Pisa. ”Svårare ta ansvar” Skolan har varit en central valfråga. ...
Omnämnda platser: Pisa, Sveriges, Falun. Omnämnda personer: Jonas Vlachos, Maria Wiman, Simona Mohamsson.
Per Kornhall: Sluta blunda för svensk skolas systemfel
Det går inte att sammanfatta Pisaresultaten som något annat än som ett katastrofalt misslyckande för Sverige som skolnation. Det som är utmärkande i Sveriges resultat, förutom den nedgång vi delar med många länder, är hur stor roll den socioekonomiska bakgrundenSammanhang: ...Att så inte skett kan vara ett tecken på att det som nu heter kunskapsbidraget men som initierades som ett likvärdighetsbidrag faktiskt hjälper till på de skolor som har de största behoven. Detta på de skolor där genom bostad- och skolvalssegregation de svagaste av våra elever samlas. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Maria Wiman, Per Kornhall.
Utredning vill skrota specialpedagoger i skolan
Uppdelningen mellan specialpedagoger och speciallärare ska upphöra, enligt regeringens utredare, Eva Durhan. Utbildningarna för respektive yrke ska slåss samman och alla som tar examen ska ha behörighet att undervisa. Den nya specialläraren ska utgå frånSammanhang: ...Utredaren Eva Durhan anser att specialiseringarnas utformning gör att det specialpedagogiska arbetet kan utformas bättre i relation till behoven inom olika skolformer. – I och med att samtliga skolformer synliggörs kommer de specialpedagogiska insatserna dessutom att kunna fördelas inom skolväsendet på ett annat sätt än i dag, skriver Eva Durhan i utredningen. ”Fler speciallärare på skolorna” Lotta Edholm menar att kompetensförsörjningen förbättras...
Omnämnda personer: Lotta Edholm, Eva Durhan.
”Vad säger det om skolan när allt fler barn behöver anpassas?”
Jag satt ute på gården på förskolan där jag arbetar. Ett barn låg på mage i gräset och följde en myras väg mellan stråna. Några meter bort plockade ett annat barn maskrosor och räknade dem högt. Ett tredje barn sprang fram och tillbaka i en backe, tog satsSammanhang: ...Många barn behöver stöd och har rätt till det. Men när behoven ökar behöver vi också våga diskutera de villkor som möter barnen. Behöver få plats I skoldebatten talas det ofta om kunskapsresultat, betyg och ordning. ...
Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.
Anpassningarna slopas: ”Liten skillnad i praktiken”
Debatt De extra anpassningarna slopas för att ge bättre stöd till elever med behov, och minska lärarens arbetsbörda. Elisabeth Allmér varnar för att den verkliga skillnaden blir liten för lärarna. Elisabeth Allmér varnar för att de skrotade extra anpassningarnaSammanhang: ...Det kan vid första anblick låta som en förändring men i praktiken är skillnaden liten. ”Behoven är desamma” Anpassningarna ska fortfarande göras, behoven i klassrummet är desamma. Läraren ska genomföra dem i klassrummet. ...
Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Elisabeth Allmér.
25 miljarder – priset för ett misslyckande i skolan
Särskilt stöd 25 miljarder kronor. Det är femårskostnaden för en enda årskull elever som slås ut ur skolan. Det visar en ny rapport från Sveriges Lärare. – Sverige har inte har råd med uteblivna investeringar i skola och utbildning. Det är nu tydligare änSammanhang: ...Kostnaderna i kalkylen bygger på prislistor för de insatser som överstiger de vanliga kostnaderna för till exempel vård. ”Tung erfarenhet” – Bakom varje enskild siffra i den här statistiken finns en elev som i hundratals ögonblick behövt mer än vad förskolan eller skolan förmått ge. Det är en tung erfarenhet som lärare att se behoven, men verka i ett system där de inte kan tillgodoses. Det är både inhumant och samhällsekonomiskt korkat att låta detta fortgå, säger Anna Olskog. ...
Omnämnda platser: Sverige, Samhällskostnaden. Omnämnda personer: Sven Jansson, Ingvar Nilsson, Simona Mohamsson.
Anna Olskogs tal på Sergels torg: ”Därför ryter vi ifrån”
Manifestation Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog var en av talarna under manifestationen på Sergels torg i Stockholm söndagen 14 juni. Läs talet i sin helhet här. Mötesdeltagare! Resursbristen i skolsverige är akut. I de flesta av landets kommunerSammanhang: ...Och alla kommuner har full frihet att prioritera vad de använder sina pengar till och vad som är ett nödvändigt skatteuttag för att möta behoven. **** Och om det nu är ont om resurser – varför får då skolkoncernerna fortsätta att ur svensk skola mjölka ut miljard efter miljard i vinster till sina aktieägare? ...
Omnämnda platser: Sveriges, Stockholm, Sverige. Omnämnda personer: Anna Olskogs, Maria Wimans, Anna Olskog.




