”När slutade föräldrar lita på lärare?”

Debatt Inlärningen har individualiseras och eleven ska vara i centrum. Absolut, så ska det vara. Men nedreglerandet av lärarauktoriteten fick många negativa konsekvenser. Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare. Det skriver läraren

Sammanhang: ...Konsekvenserna av detta blev, att styrningen av vissa mål och resultat istället gav olika villkor. Hot och påtryckningar Hougaard myntade begreppet “curling” 2004 i och med sin bok “Curlingföräldrar och servicebarn: En handbok i barnuppfostran”. ...

Omnämnda personer: Per Stiller, Anna-Karin Wyndhamn.

Wiman: Det babblas över skallen på oss mest hela tiden

Krönika ”De dyker upp överallt, ofta klämkäcka människor som på bästa sändningstid uttalar sig hejvilt om högt och lågt, ditt och datt – och inte alltför sällan om skolan”, skriver Maria Wiman. Har ni tänkt på vad det tycks hela tiden? Världen är full av

Sammanhang: ...Skolexperterna är så många att det nästan går inflation i begreppet. De dyker upp överallt Förutom alla dessa horder av tyckare och superexperter har landets medier också berikats med åsiktspaneler. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman.

Lönetilläggen går till obehöriga – och rektorer

Behörighet Rektorer som får drygt 11 000 kronor extra i månaden i lärar­lönelyft och förstelärartillägg. Olegitimerade lärare som får nästa lika mycket. Lärare som blir förstelärare efter bara ett par veckor som legitimerad. Det visar Vi Lärares granskning

Sammanhang: ...Men den lade vi ned på grund av svårigheten att få tag på behöriga lärare. Vi har vidgat begreppet till att inte bara omfatta den specifika läraren. I höstas var det minst fyra av koncernens rektorer och skolchefer som fick del av lärarlönelyftet varav tre även var förstelärare. ...

Omnämnda platser: Hedemora, lärar­lönelyft, Täby. Omnämnda personer: Behörighet Rektorer, Fredrik Ahlgren.

Regeringens utredare: Lärares tid ska regleras

Arbetsbelastning Färre lektioner. Mer tid till för- och efterarbete av undervisningen. Mindre administration. Det blir verkligheten för många lärare om regeringens utredare Bo Jansson får som han vill. Bo Jansson ligger bakom utredningen om minskad administration

Sammanhang: ...Varför vill du ta bort ”extra anpassningar” i skollagen? – För att begreppet har överlevt sig självt. Det måste till en förändring. Mycket talar för att lärares undervisningstid både har och fortsätter att öka...

Omnämnda platser: Frankrike, Tyskland, Norge. Omnämnda personer: Bo Janssons, Simon Hastegård, Bo Jansson.

Lärare måste bryta kollektiva vanor

Krönika Att lärare gemensamt och systematiskt utforskar sina undervisningsmetoder är effektivare än individuell fortbildning. Men det kan kräva att man frigör sig från invanda mönster och normer, skriver Per Kornhall. Det finns en massa utredningar och skolhändelser

Sammanhang: ...Forskarna Anna Teledahl m.fl. har publicerat en artikel som är superintressant för alla som arbetar med eller tänker kring fortbildning och undervisningsutveckling. De pratar om begreppet kollektiva vanor (collective habits) som ett hinder för lärares gemensamma lärande. De betonar att under de senaste två decennierna har forskning konsekvent visat på betydelsen av att lärare lär sig tillsammans. ...

Omnämnda personer: Per Kornhall.

Facket: 10 gånger fler anmälningar om hot och våld

Hot och hat Hot och våld inom skolan har ökat med 150 procent på tio år, enligt Arbetsmiljöverket. Men siffror som Vi Lärare tagit del av visar att det kan vara upp till tio gånger värre. – Skolan håller på att rämna, situationen är akut, säger Sveriges Lärares

Sammanhang: ...– Vi använder inte ordet ”misshandel” eftersom det begreppet inte finns i arbetsmiljölagen. Vi använder ord ur vår egen begreppsvärld, vår egen nomenklatur, och skälet är att om något fall går vidare i rättsapparaten så behöver man hänvisa till korrekta termer inom arbetsmiljölagstiftningen, säger Kristian Hansson. ...

Omnämnda platser: Näringsliv, Stockholm, Sveriges. Omnämnda personer: Simon Sandström, Kristian Hansson.

”Nej – Finland är inte bättre på stödundervisning”

Det föreslås återkommande, bland annat i det senaste numret av Vi lärare, att Finland är bra på specialpedagogik då finska elever får mycket särskilt och intensifierat stöd enligt offentlig statistik. Tyvärr säger denna statistik inget om skillnader mot andra

Sammanhang: ...I den officiella finska statistiken blåses dock siffrorna upp genom att sådant som differentiering av undervisningen ingår i intensifierat stöd, medan det i Sverige faller under begreppet extra anpassningar som inte ingår i statistiken. I Sverige fungerar det tvärtom: även när en elev får stödundervisning räknas det inte som särskilt stöd ifall det sker vid enstaka tillfällen under kortare tid, vilket skolor får tolka som de vill. ...

Omnämnda platser: Sverige, Finland, Norden. Omnämnda personer: Nils Kirsten.

Sveriges Lärare kan ta universitet till domstol

Lärarutbildning Sveriges Lärare överväger att ta Göteborgs Universitet till domstol. Anledningen bottnar i hur lärosätet gått tillväga för att minska antalet lärarutbildare. – De har rundat facket och det har gjort oss heligt förbannade, säger René Schultz,

Sammanhang: ...Göteborgs universitet har skapat kretsar utifrån vad de kallar ”Jämförbara arbetsuppgifter” och även kastat in begreppet ”Ledningsuppgifter”. Anser universitet att man har en ledningsuppgift hamnar man i en säker krets...

Omnämnda platser: Göteborg. Omnämnda personer: Henric Börefelt, Marcus Löfdahl, Markus Nivala.

Skolverket svarar på sina egna utskällda frågor

Skolverket Den stora gymnasiereformen GY25 står för dörren och lärarnas frågor är många. Då får Skolverkets informationsarbete omgående kritik. – Tror de att vi är idioter, frågar sig delar av lärarkåren? Skolverkets förslag på frågor i informationsmaterialet

Sammanhang: ...Ser du några andra möjligheter? Vad lägger du in i begreppet …? Vilka fördelar och nackdelar ser du? Finns det några andra perspektiv vi missar? Vad hindrar oss? ...

Omnämnda platser: Lärarguiden, Sverige. Omnämnda personer: Anna Jägberg.

Filippa Mannerheim: Renässans för bokpappret – som svar på npf-säkrade klassrum

Krönika En strukturerad och barnvänlig ordning skulle öka arbetsron i svensk skola långt mer än hörselkåpor, paddor, appar, brusreducerande glasögon, snurrstolar och skärmar, skriver Filippa Mannerheim. Nu när politikerna äntligen kommit till sans och ska

Sammanhang: ...Det sägs skapa lugn, trygghet och förutsägbarhet åt barn i behov. Googlar man på begreppet möts man dock ofta av raka motsatsen. Jag vet inte hur dagens klassrumsinnovatörer ser på barn och deras behov men att stoppa en liten åttaåring iklädd hörselkåpor, ensam bakom en stor skärm, med en fotgunga, fidgetspinner, ett timglas och en padda, är inte vad jag anser barnvänligt. ...

Omnämnda platser: Sverige, Mannerheim, Nostalgi. Omnämnda personer: Filippa Mannerheim.