Hon vill stoppa AI-förslaget: ”Känsliga uppgifter”

I ett brev riktat direkt till EU:s svenska representation och indirekt till den svenska regeringen uttrycker Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog en stor oro för vad en uppluckring av den allmänna dataskyddsförordningen, GDPR, kan komma att innebära.

Sammanhang: ...Som Vi Lärare kunde skriva i går har delar av ett EU-förslag läckt till allmänheten och innebär i all korthet att begreppet ”berättigat intresse” ska omfatta träning av kommersiella företags AI-tjänster. För skolans del skulle det innebära att information om elevers och skolpersonals personuppgifter, yrkes- och studieprestationer, bedömningar, sjukfrånvaro med mera samlas, behandlas och lagras av företagen. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Anna Olskog.

Lillemor Malmbo: Vad hände med bildningen?

”Vi måste vara relevanta.” ”Vi behöver möta elevernas behov av flexibilitet.” ”Vi måste jobba mot nämndens mål om högre genomströmning.” Alla vi som arbetar inom vuxenutbildningen möter detta. Oftast förr än senare. Och självklart är det också så och inte

Sammanhang: ...I en studie från Linköpings universitet beskriver forskare hur komvuxlärare möter en dold läroplan, där marknadslogik, konkurrens, effektivitet, ekonomiska incitament och kortsiktiga resultat påverkar lärarnas arbete. Forskarna använder begreppet short-termism för att illustrera hur vuxenutbildningen påverkas av en alltmer ökad inriktning på kortsiktighet. ...

Forskaren: ”Utbildning behöver flera perspektiv”

Kognitionsvetenskapen har något av ett genombrottsögonblick i svensk utbildning. Den får större plats i lärarutbildningen, åberopas i läroplansreformer och framställs som ett sätt att ge undervisningen en stabilare vetenskaplig grund. Som någon som förvånats

Sammanhang: ...Starkare fokus på grundläggande kunskaper' I en parallel australisk debatt använder Sakina Alhadad begreppet ”epistemisk centralisering” för att beskriva hur en selektiv tolkning av ”the science of learning” kan gå från värdefullt bidrag till dominerande förklaring av lärande. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Pernilla Nilsson, Sakina Alhadad, Sally Windsor.

”Vem försvarar lärarna när fackligt arbete blir en risk?”

Var fjärde lärare i kommunal skola och nästan var tredje i friskolesektorn tvekar inför att engagera sig fackligt på grund av rädsla för repressalier. Det visade Sveriges Lärare i sin rapport ”När lärare tystas”. Det är en rätt skrämmande siffra i ett land

Sammanhang: ...När kommuner och skolkoncerner jagar besparingar blir fackliga krav på rimlig arbetsmiljö mest störningsmoment för ledningen. Tolkningen av begreppet lojalitet har spårat ur fullständigt. Lärarna förväntas skydda budgeten, inte arbetsmiljön. Fackliga krav på rimlig arbetsmiljö blir störningsmoment Det är sällan någon blir öppet hotad. ...

Sara Bruun: När skolan förvandlar det som fungerar till något annat

Eleven sitter längst bak med sitt arbetshäfte, ett anpassat material som någon har tagit fram med omsorg. Runt omkring pågår klassens samtal, genomgången och diskussionen, medan eleven bläddrar och fyller i – närvarande i rummet men utanför undervisningen.

Sammanhang: ...Kate Jones sätter i ”Ditching Differentiation?” (2026) ord på detta med begreppet lethal mutation. Metaforen är biologisk: en forskningsbaserad idé förändras på vägen till praktiken tills den har så lite gemensamt med ursprunget att den slutar fungera, och i värsta fall motverkar den sitt eget syfte. ...

Omnämnda platser: Minnesåterkallning. Omnämnda personer: Sara Bruun.

Anpassningarna slopas: ”Liten skillnad i praktiken”

Debatt De extra anpassningarna slopas för att ge bättre stöd till elever med behov, och minska lärarens arbetsbörda. Elisabeth Allmér varnar för att den verkliga skillnaden blir liten för lärarna. Elisabeth Allmér varnar för att de skrotade extra anpassningarna

Sammanhang: ...Avskaffandet av extra anpassningar, en förändring på pappret – men inte i praktiken Lagändringen i ”Förbättrat stöd i skolan” innebär att begreppet extra anpassningar ska tas bort och i stället rymmas inom det som kallas ledning och stimulans. ...

Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Elisabeth Allmér.

”Vad talar vi om när vi talar om kognitionsvetenskap?”

Debatt Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar MargarethaHäggström,

Sammanhang: ...Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Om begreppet ska fortsätta vara användbart behöver vi också börja tala om dess många traditioner, perspektiv och kunskapssyner. ...

Omnämnda platser: Valand. Omnämnda personer: Margaretha Häggström.

Lärarna vittnar om extra anpassningar: ”Orimlig börda”

Debatt Lärarnas anonyma vittnesmål om extra anpassningar omfattar krav på att le, krav på dokumentation och krav på ständiga avstämningar. Ulrica Björkblom Agah, som samlat in dem, menar att det inte räcker med att skrota reformen. Hon kräver en kulturförändring.

Sammanhang: ...Det är i grunden ett välkommet besked. Men att avskaffa begreppet är inte samma sak som att avskaffa kulturen. Under mer än ett decennium har det vuxit fram en anpassningskultur som i många skolor kommit att styra verksamheten. ...

Omnämnda platser: Vittnesmålen.

”Svagpresterande kommer få svårare med nya betygen”

Debatt Jonas Vlachos framför en lögn när han skriver om nya betygen. Det skriver kunskaps- och resultatstrategen Johan Kant i en replik: ”Frågan är vad de som förordar systemet tänker att ’gänget’ som inte är så värst begåvade ska ägna sig åt.” Detta ären

Sammanhang: ...De personer som har förstått begreppet ser också att det är just detta som är ett av de stora problemen med kriterierelaterad betygsättning. ...

Omnämnda platser: Vlachos, Norrtälje. Omnämnda personer: Jonas Vlachos, Magnus Henreksons, Johan Kant.

Debatt i riksdagen – alla partier sa JA till reglerad tid

Skolpolitik Samtliga partier sa under torsdagens riksdagsdebatt ja till en nationell reglering av lärares undervisningstid. – Det är väldigt bra att alla partier vill reglera undervisningstiden, men det är uppenbart att oppositionen utom Vänsterpartiet inte

Sammanhang: ...Niklas Sigvardsson (S) sa i riksdagsdebatten att den ”svenska modellen är som starkast när arbetsgivare och arbetstagare sätter sig ner och förhandlar fram en lösning”. – Begreppet den svenska modellen används väldigt ytligt och ensidigt i debatten för att slå vakt om arbetsgivarintressen och status quo, säger Anna Olskog...

Omnämnda platser: Vänsterpartiets, Almega, Sverigedemokraternas. Omnämnda personer: Joanna Lewerentz, Camilla Hansén, Niels Paarup-Petersen.