SKR säger nej till mindre barngrupper i förskolan

Utredningen ”Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola” föreslår lagstiftad personaltäthet och begränsningar av barngruppernas storlek. Enligt förslaget är det till exempel max tolv barn per grupp i åldern 1–2 år som ska gälla, med fyra

Sammanhang: ...Förslaget skapar betydande organisatoriska svårigheter vid löpande intag i fulla grupper och begränsas starkt av befintliga lokalers utformning”. ”Kommunen vill särskilt framhålla att hög kvalitet i förskolan inte enbart skapas genom kvantitativa mått. ...

Omnämnda platser: Göteborgs, Upplands Väsby, kommun. Omnämnda personer: Elisabeth Ågren, Anna Olskog.

”Nej – skolan behöver inte en upplysningstjänst”

Lärare slår larm om stora undervisningsgrupper. Om elever som behöver mer stöd än vad tiden och skolans budget medger. Om lärare som ska räcka till för allt fler elever som har särskilda behov. Det är inget nytt. Det är heller inget särskilt svårbegripligt.

Sammanhang: ...Men om uppdraget huvudsakligen är att hänvisa till befintliga verksamheter borde Stockholms stad kunna samla den informationen tydligt på sin webbplats. Det kräver knappast en ny upplysningstjänst. ...

Omnämnda platser: Stockholms. Omnämnda personer: Elisabeth Sandstedt.

”Reformerna riskerar göra det svårare för små skolor”

Den svenska skolan står inför stora förändringar. Nya reformer ska stärka kunskapsresultaten, öka likvärdigheten och säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. Ambitionerna är goda och i många delar nödvändiga. Problemet är att reformerna alltför

Sammanhang: ...Men ute i verksamheterna läggs reform på reform ovanpå redan befintliga krav. Dokumentation ska genomföras, analyser skrivas, stödinsatser följas upp och kvalitetsprocesser säkerställas. ...

Omnämnda platser: Skellefteå, kommun. Omnämnda personer: Jonas Wallin.

”Hur ska alla reformer fungera i klassrummet?”

Jag är lärare och tror på förändring. Flera av de reformer som nu genomförs eller diskuteras tycker jag är positiva. Mer tid för planering, tidigare stöd och större fokus på kunskap är i grunden bra. Men jag saknar en fråga: Hur ska allt detta fungera i

Sammanhang: ...Men vi kan inte långsiktigt lösa lärarbristen genom att använda befintliga lärare allt bredare. Samtidigt ska elever få mer stöd. Vi ska upptäcka svårigheter tidigare, göra anpassningar, arbeta med NPF och skapa studiero. ...

Omnämnda platser: Falun.

”Frågan är inte om vi ska reglera lärarnas tid – utan hur”

Facket sågar C:s ”paus” med regleringen av lärarnas tid På sina håll har det spridits påståenden om att Centerpartiet skulle vara emot reglerad undervisningstid. För att vara tydlig: Centerpartiet vill ha reglerad arbetstid och förberedelsetid för lärare.

Sammanhang: ...Så ska svenska modellen fungera Därför vill vi ge parterna fram till våren på sig att tillsammans hitta en reglering som båda sidor tycker är bättre än den som ligger på bordet i dag. Men om de inte lyckas, då träder den befintliga regleringen i kraft. Arbetsgivarna har alltså inte möjlighet att stoppa reformen. Frågan är om de tillsammans med lärarna kan hitta ett bättre sätt att genomföra den. ...

Omnämnda platser: Sverigedemokraterna, Sverige.

Profilernas 15 tips och råd till nya lärare

Varje år examineras drygt 10 000 lärare till förskolan och grundskolan. År av studier ska plötsligt omsättas i praktiskt arbete och även om ivern och ambitionen är hög kan det bli en tuff start. Vi Lärare bad därför tre erfarna och profilerade lärare gesina

Sammanhang: ...Planering Att hitta rätt nivå på material och uppgifter är tidskrävande. Håll därför hårt i läromedel och befintliga traditioner. Förändra en sak i taget. Fokusera på ditt I början är det lätt att hoppa på trender och skolans utvecklingsplaner. ...

Omnämnda platser: Skynda. Omnämnda personer: Maria Wiman, Eva Lindström, Fredrik Sandström.

”Yrkesutbildningar är marknadsskolans vinstmaskin mot avgrunden”

Tidningen Yrkesläraren och Sydsvenskan rapporterar återigen om systemfel i den svenska marknadsskolan. Denna gång handlar det om Skolinspektionens skarpa kritik mot Praktiska Gymnasiet i Limhamn och skolans brister inom yrkesutbildningarnas APL (arbetsplatsförlagt

Sammanhang: ...Ytterligare tidskrävande moment som måste utföras av de befintliga lärarna på golvet. Samtidigt som samhället och arbetsmarknaden skriker efter välutbildade unga yrkesarbetare, har gymnasieskolans hantering av APL förvandlats till en kapplöpning mot avgrunden – där vinstjakt och resursbrist gör att eleverna till slut bara blir yrkesutbildade på pappret. ...

Omnämnda platser: Skolinspektionens, Limhamn, Skolinspektionen. Omnämnda personer: Christian Liljeros.

Skolverkets nya besked: Då blir det digitala nationella prov

Digitala nationella prov Digitala nationella slutprov kommer först att börja införas från och med 2031, om det blir som Skolverket vill. – Jag skulle hellre se bedömningsstöd med AI, säger Karin Berg, gymnasielärare i Göteborg. Det blir papper och pennaför

Sammanhang: ...Däremot skulle det såklart vara en lättnad om hör och läsförståelsens kryssfrågor kunde automaträttas i våra befintliga plattformar. Det är inte jättekrångligt, säger Karin Berg. Magnus Henrekson. Centralt rättade digitala nationella slutprov är en avgörande del i utredaren Magnus Henreksons förslag till nytt betygssystem. ...

Omnämnda platser: Skolors, Göteborg. Omnämnda personer: Karin Berg, Maria Wiman, Magnus Henrekson.

Skolverkets uppdrag: Öka kunskapen om antisemitism

Extremism Vi Lärare har i flera artiklar skildrat hur antisemitismen ökar i svenska skolor. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser för att komma till rätta med problemet. Skolverket får i uppdrag av regeringen att genomföra

Sammanhang: ...De kunskapshöjande insatserna, som regeringen efterlyser, ska ”fokusera på spridning av Skolverkets egna och andra relevanta aktörers befintliga insatser och metoder.” Forskaren kritisk Exempelvis ska Skolverket föra dialog med Forum för levande historia och Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet i det här arbetet. ...

Omnämnda platser: Parisa Liljestrand, Sveriges. Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Christer Mattsson.

”Dokumentera skillnaderna mellan behov och resurser”

Debatt ”Frågan är: Hur många huvudmän har verklig koll på behoven och åtgärderna i sina skolor?”, skriver Mikael Engelhart. Han vill se krav på dokumentation av hur många elever som har behov av stöd – och hur det faktiskt sedan blir. Underfinansiering av

Sammanhang: ...Det här handlar om mer än statistik När skolpersonal identifierar att en elev riskerar att inte nå betygskriterierna ska rektor informeras och behovet av särskilt stöd skyndsamt utredas. Skolans befintliga resurser får inte begränsa en elevs rätt till stöd: saknas medel ska rektor informera huvudmannen, som ansvarar för att tilldela resurser. ...

Omnämnda platser: Borås, Sverige. Omnämnda personer: Mikael Engelhart.