Resultat 1 - 10 av 44
Två av tio lärare saknar läromedel: ”Får ont i magen”
Elevers rätt till läromedel finns numera inskrivet i skollagen. Huvudmän kan söka statsbidrag för sina inköp. Ändå visar en rapport från Ifous att två av tio lärare inte har de böcker de behöver. – Det är en väldigt intressant resursspiral som syns i rapporten.Sammanhang: ... – Jag har själv barn i högstadieåldern och träffar folk som säger att de i vill stötta sina barn, de vi vill hjälpa till hemma, men barnet får inte ta med sig böckerna hem. Böckerna stannar i skolan, säger Mia Smith. Ifous undersökte också hur lärarna använder läromedel...
Omnämnda platser: Ifous. Omnämnda personer: Annette Jahnke, Mia Smith, Frida Engman.
Lärare på fängelseskolan: ”Jag vill ge dem självkänsla”
Det var 600 som sökte Kriminalvårdens 15 lärartjänster. Många nyexade lärare i jakt på ett första jobb men också många erfarna med en vilja och övertygelse att de skulle kunna göra skillnad, göra det som krävs för att hjälpa dessa barn. Men goda ambitionerSammanhang: ...Vårdnadshavare kommer också att få svårt att göra något motivationshöjande om barnet skulle få en F-varning. Anstalten erbjuder dock extra stöd till sina elever. Viss anpassning av läroplanen har gjorts av säkerhetsskäl. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Strafftiden, Sverige. Omnämnda personer: Julia Lindqvist, Åke Svensson, Gabriel Wessman.
”Hur ska två lärare räcka för 60 barn?"
Till er som fattar beslut om kommunens fritidshem: Jag skriver till er som yrkesverksam i fritidshemmet, men framför allt som en vuxen som varje dag möter våra barn. Jag vill att ni ska förstå hur verkligheten ser ut bakom siffrorna och budgeten och attSammanhang: ...Det är då det finns risk att det viktigaste går förlorat nämligen möjligheten att se det enskilda barnet. Jag vill fråga er: Hur ska vi kunna leva upp till läroplanens krav? Hur ska vi kunna ge varje barn den trygghet och uppmärksamhet de behöver? ...
Omnämnda personer: Peter Lenngård.
”Min tystnad tolkades som att jag inte kunde”
När skolan diskuterar hur elever med särskilda behov ska få stöd hamnar fokus ofta på dem som stör och syns. Men vad händer med barnen som sitter tysta, kämpar i det fördolda och gör allt för att inte sticka ut? I dagens skoldebatt diskuteras hur undervisningsgrupperSammanhang: ...När ett barn klarar godkänt betyder det inte automatiskt att barnet mår bra eller får rätt stöd. Skolan behöver bli bättre på att upptäcka ansträngningen bakom resultatet. ...
Elinor Keiriö Östlin: Vi väljer inte vilka barn vi ska se
Jag känner igen den där lilla handen. Den som plötsligt letar efter min när vi går genom hallen. Fingrarna som försiktigt söker sig mot min hand och griper tag. Ibland hinner jag. Jag kan stanna upp. Böja mig ner. Möta blicken. Hålla kvar handen en stund.Sammanhang: ...Möta blicken. Hålla kvar handen en stund. Kanske behöver barnet hjälp med något. Kanske vill det bara gå nära. Jag behöver inte alltid veta varför för att förstå att barnet söker mig. ...
Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.
Jonas Vlachos: Skolvalet måste ske innan platserna är tagna
I de flesta sammanhang kommer informationen först. Därefter överväger man alternativen, gör sitt val och får besked. Vid valet till populära friskolor är ordningen ofta den omvända. Först måste föräldrarna reservera en chans till plats och först långt senareSammanhang: ...En ny utredning skulle tillsättas men ännu i dag heter det att frågan ”bereds”. I stället hörs förslag om kortare köer. Barnet ska kanske få ställas i kö först vid fyra års ålder eller max något år före skolstart. Det löser inte problemet utan byter bara sorteringsmekanism. ...
Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö, Jonas Vlachos.
”Vad säger det om skolan när allt fler barn behöver anpassas?”
Jag satt ute på gården på förskolan där jag arbetar. Ett barn låg på mage i gräset och följde en myras väg mellan stråna. Några meter bort plockade ett annat barn maskrosor och räknade dem högt. Ett tredje barn sprang fram och tillbaka i en backe, tog satsSammanhang: ...Det stödet är viktigt och ibland avgörande för att barnet ska klara sin skolgång. Men utvecklingen väcker också en fråga som borde få större utrymme i skoldebatten: Om allt fler barn behöver anpassas för att fungera i våra utbildningsmiljöer – vad säger det om utbildningsmiljöerna? ...
Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.
”Vad ska vår tid räcka till på förskolan?”
Du som läser kanske har ditt barn på förskolan just nu. Då undrar jag, vill du helst att jag som förskollärare ska duka, damma, snygga upp i hallen, svara i telefon eller vill du att jag ska vara närvarande tillsammans med ditt barn? Vad ska jag lägga minSammanhang: ...Tänk om jag hade haft en kollega med mig i rummet som hade kunnat hjälpa barnet på toaletten och svarat i telefonen. Jag och barnen kring bordet hade fått behålla vår magiska stund. ...
Omnämnda platser: Katrineholm. Omnämnda personer: Kristin Olofsson.
”Det krävs mindre kreativitet av mina elever”
Debatt Björn Dahlman hittar sin pappas gamla uppsatsämnen, och reflekterar över att något har hänt efter att målstyrningen infördes i skolan: ”Här fanns ett förtroende för elevernas förmåga att lösa uppgiften och en respekt för deras individualitet som värmer”.Sammanhang: ...Mejla till oss på: debatt@vilarare.se LÄS ÄVEN: Per Kornhall: Yrkets status åkte ut som barnet med badvattnet Nya läroplaner ska stoppa skriv- och läskrisen...
Omnämnda platser: Sverige, Skaraborg. Omnämnda personer: Per Kornhall, Björn Dahlman.
Hon försvarar skolplikten – för hemmasittarnas skull
Debatt Finland har läroplikt i stället för skolplikt – och svenska familjer flyttar till Åland för att underlätta livet för sina barn med problematisk skolfrånvaro. Men Linnea Bergersjö menar att slopad skolplikt är fel väg att gå. ”Det blir en enkel lösning”,Sammanhang: ...Kan vi forma ett system som är flexibelt och barnvänligt, utan att kasta ut barnet med badvattnet? Linnea Bergersjö, grundskollärare, Orust Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare? ...
Omnämnda platser: Åland, Finland. Omnämnda personer: Linnea Bergersjö.
