HP Tran: Vi har normaliserat hoten och våldet i skolan

Man har under den senaste tiden kunnat läsa en hel del om det ökade hotet och våldet i svenska skolor. Det skrivs nästan dagligen om skolpersonal som far illa, som blir bespottade, hotade, slagna, misshandlade och allmänt illa behandlade av elever. För en

Sammanhang: ...Syftet med att vidta konsekvenser är inte att straffa barnet. Det handlar om att sända en signal till vederbörande, men också till omgivningen. Rättvisa är viktigt. ...

Omnämnda platser: Vaggeryd, Stockholms, Stockholm.

Anna Olskog: Vägra normalisera hot och våld i skolan

En lärare ska kunna gå till arbetet utan rädsla för att bli slagen, sparkad eller hotad. Det borde vara en självklarhet. Ändå har den senaste tidens rapportering från landets skolor, bland annat i Stockholm, visat hur långt från självklarheten vi befinner

Sammanhang: ...Och att skydda en lärare från att bli slagen är inte att överge barnet. Ibland tycks diskussionen förutsätta att vi måste välja sida: läraren eller eleven. Det är en falsk motsättning. ...

Omnämnda platser: Sverige, Stockholms, Stockholm. Omnämnda personer: Anna Olskog.

Förskolan: ”Vi ska inte ge föräldrar dåligt samvete”

Nej, förskolan är i första hand såklart inte en serviceinrättning för vårdnadshavare. Men vi ska för den skull inte ge föräldrar dåligt samvete för att de har sina barn i förskolan, särskilt inte vi som arbetar som lärare och pedagoger där. Jag blir faktiskt

Sammanhang: ...Kompisarna som kiknar av skratt när de leker tillsammans. Barnet som har varit hemma sjuk i en vecka och möts av ett helt gäng överlyckliga vänner som kommer springande och vill kramas när hen äntligen är frisk och tillbaka i förskolan. ...

”Språkstörningen DLD kräver brett samarbete”

Den 16 oktober uppmärksammas DLD-dagen internationellt. Årets tema är ”Tillsammans för DLD”. Temat understryker den samsyn och det goda samarbete som finns mellan föräldrar, logopeder, forskare och organisationer kring DLD och målgruppens behov i Sverigeoch

Sammanhang: ...Om man inte fångar upp språkliga svårigheter i tid kan man missa viktiga utvecklingsfönster hos barnet. Trots det kan ett barn i förskoleålder med misstänkt DLD behöva vänta i över ett år på utredning och logopedinsatser, vilket gör att många inte får den behandling som de behöver. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Sverige, Riksföreningen. Omnämnda personer: Albert Telon, Kerstin Wiström, Daniel Lakso Tesak.

Elinor Keiriö Östlin: Vad ryms i de extra timmarna egentligen?

En timme är sextio minuter. Det är lätt att räkna. Betydligt svårare är det att räkna vad som ryms i den. På en timme i förskolan kan ett barn hinna bygga en koja, hamna i konflikt och bli sams igen. Lyssna på en bok. Upptäcka en mask under en sten. Sitta

Sammanhang: ...Behöver vi förändra något? Vad behöver just det här barnet mer av? Vi förskollärare behöver få möjlighet att använda vår kompetens till just det: se barnet, planera undervisningen utifrån det vi ser, följa utvecklingen och förändra när något inte fungerar. ...

Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.

Uppmaningen: Prata om anpassad grundskola

Jag har jobbat vid fyra olika anpassade grundskolor. I anpassad finns två elevkategorier. De som läser ämnen och de som läser ämnesområden. De förstnämnda är verbala medan de sistnämnda oftast är icke-verbala. Det är de icke verbala eleverna som ofta inte

Sammanhang: ...Att muntligt säga till brukar fungera dåligt. Bättre är att erbjuda barnet alternativa lekar/beteenden. Min erfarenhet är också att icke-verbala skolungdomar får för lite motion. ...

Två av tio lärare saknar läromedel: ”Får ont i magen”

Elevers rätt till läromedel finns numera inskrivet i skollagen. Huvudmän kan söka statsbidrag för sina inköp. Ändå visar en rapport från Ifous att två av tio lärare inte har de böcker de behöver. – Det är en väldigt intressant resursspiral som syns i rapporten.

Sammanhang: ... – Jag har själv barn i högstadieåldern och träffar folk som säger att de i vill stötta sina barn, de vi vill hjälpa till hemma, men barnet får inte ta med sig böckerna hem. Böckerna stannar i skolan, säger Mia Smith. Ifous undersökte också hur lärarna använder läromedel...

Omnämnda platser: Ifous. Omnämnda personer: Annette Jahnke, Mia Smith, Frida Engman.

Lärare på fängelseskolan: ”Jag vill ge dem självkänsla”

Det var 600 som sökte Kriminalvårdens 15 lärartjänster. Många nyexade lärare i jakt på ett första jobb men också många erfarna med en vilja och övertygelse att de skulle kunna göra skillnad, göra det som krävs för att hjälpa dessa barn. Men goda ambitioner

Sammanhang: ...Vårdnadshavare kommer också att få svårt att göra något motivationshöjande om barnet skulle få en F-varning. Anstalten erbjuder dock extra stöd till sina elever. Viss anpassning av läroplanen har gjorts av säkerhetsskäl. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Strafftiden, Sverige. Omnämnda personer: Julia Lindqvist, Åke Svensson, Gabriel Wessman.

”Hur ska två lärare räcka för 60 barn?"

Till er som fattar beslut om kommunens fritidshem: Jag skriver till er som yrkesverksam i fritidshemmet, men framför allt som en vuxen som varje dag möter våra barn. Jag vill att ni ska förstå hur verkligheten ser ut bakom siffrorna och budgeten och att

Sammanhang: ...Det är då det finns risk att det viktigaste går förlorat nämligen möjligheten att se det enskilda barnet. Jag vill fråga er: Hur ska vi kunna leva upp till läroplanens krav? Hur ska vi kunna ge varje barn den trygghet och uppmärksamhet de behöver? ...

Omnämnda personer: Peter Lenngård.

”Min tystnad tolkades som att jag inte kunde”

När skolan diskuterar hur elever med särskilda behov ska få stöd hamnar fokus ofta på dem som stör och syns. Men vad händer med barnen som sitter tysta, kämpar i det fördolda och gör allt för att inte sticka ut? I dagens skoldebatt diskuteras hur undervisningsgrupper

Sammanhang: ...När ett barn klarar godkänt betyder det inte automatiskt att barnet mår bra eller får rätt stöd. Skolan behöver bli bättre på att upptäcka ansträngningen bakom resultatet. ...