Resultat 1 - 10 av 430
”Skolans halvblindhet botas inte med ännu en reform”
Debatt ”Varje ny reform, rutin och uppföljningsmodell prövas mot en enkel fråga: ökar eller minskar den lärarens och elevernas möjlighet att stanna kvar när världen öppnar sig i undervisningen?”. Pål Christensson varnar för en skola som fastnar i sina egnaSammanhang: ...Det som då går förlorat är utbildningens världslighet. ”Bildningen försvagas” För världen är aldrig bara information som ska överföras och kontrolleras. Den framträder för oss som viktig eller oviktig, lockande eller skrämmande, meningsfull eller likgiltig. ...
Omnämnda platser: Sundsvall. Omnämnda personer: Pål Christensson.
Hon vill se skrivträning för hand varje dag i skolan
Debatt ”När elever sällan övar handskrift blir resultatet ofta en otydlig, svårtydd stil som varken eleven själv eller andra kan läsa”. Läraren Keltoum Oulehri vill att eleverna lyfter pennan igen – varje dag. Detta är en kommenterande text. Det är skribentenSammanhang: ...Handskriften tvingar hjärnan att bearbeta och sammanfatta information istället för att bara registrera den, vilket är precis det som krävs för verklig inlärning. Närvaro i nuet Handskrift tränar också fokus på ett sätt som skärmar sällan gör. ...
Omnämnda platser: Oulehri.
”Jag ser dagligen vilken skillnad rätt stöd kan göra”
Debatt Politiker pratar om kunskapsresultat. Lärarna behöver färre elever i varje klass och fler speciallärare för att alla elever ska lära sig läsa. Det skriver Mona Sundström. Som lågstadielärare har Mona Sundström sett vilken skillnad rätt stöd ger eleverna.Sammanhang: ...Trots detta kämpar vi alla inom skolans värld för att ge allt vi bara kan till våra fantastiska framtida samhällsmedborgare. De första skolåren lägger grunden Politiker talar ofta om kunskapsresultat, men vi måste tänka på att resultaten börjar i klassrummet. ...
Omnämnda personer: Mona Sundström.
Anpassningarna slopas: ”Liten skillnad i praktiken”
Debatt De extra anpassningarna slopas för att ge bättre stöd till elever med behov, och minska lärarens arbetsbörda. Elisabeth Allmér varnar för att den verkliga skillnaden blir liten för lärarna. Elisabeth Allmér varnar för att de skrotade extra anpassningarnaSammanhang: ...Risken är uppenbar: att vi inte löser problemet – utan bara gör det svårare att se. Vi står därför inför ett vägval. Antingen fortsätter vi att bygga ett system där allt fler lösningar läggs på en redan pressad undervisning, där anpassningar förväntas kompensera för strukturella brister. ...
Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Elisabeth Allmér.
”Vi arbetar med samma mål – med olika uppdrag”
Debatt Han vill att lärare och fritidspersonal delar på ansvaret för rasterna. Nu svarar grundskolläraren Ann Jonsson: ”Varför jämföra olika yrkesgrupper med varandra?". Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram.Sammanhang: ...Den faktiska lektionsplaneringen äger ofta rum under kvällar och helger, då den platsförlagda arbetstiden rymmer så mycket annat. Detta inte bara under första arbetsveckan, utan under hela läsåret. På samma sätt vet jag att många lärare i fritidshem, samt andra yrkeskategorier som arbetar på fritidshemmet, upplever att deras planeringstid inte står i proportion till verksamhetens krav. ...
Omnämnda personer: Ann Jonsson.
Politisk enighet om lärarnas frågor: ”Hoppfullt”
Valet 2026 På scenen är Liberalerna och Socialdemokraterna ense om hur det svenska skolmisslyckandet ska vändas. När det kommer att ske är inte lika tydligt. – Många av de här sakerna borde varit omhändertagna för längesedan, säger Anna Olskog, förbundsordförandeSammanhang: ...De applåderar det slopade F-betyget, även om Anders Ygeman säger att beslutet snarare halverar än raderar utslagningen. ”Då känns det hoppfullt” Båda partierna vill se mindre klasser i skolan. – Skulle det bli verklighet och inte bara ha bäst-före-datum 13 september så känns det hoppfullt, säger Anna Olskog. Hon håller med om att det fortfarande saknas ett ”när”...
Omnämnda platser: Visby, Gotland, Sveriges. Omnämnda personer: Joel Nilsson, Patrik Ribe, David Lindberg.
”Vad talar vi om när vi talar om kognitionsvetenskap?”
Debatt Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar MargarethaHäggström,Sammanhang: ...Kropp, sinnen, material, verktyg och sociala sammanhang deltar i själva kunskapandet. Att lära blir då inte bara en fråga om att lagra information, utan om att utveckla sätt att uppfatta, förstå och handla i världen. ”Tänkandet tar fart” Ur ett sådant perspektiv blir skolans estetiska ämnen särskilt intressanta. ...
Omnämnda platser: Valand. Omnämnda personer: Margaretha Häggström.
”Marknadsskolan förstör hela skolväsendet”
Debatt ”Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning, och uppstår inte bara av en lyckosam slump”, skriver Christian Liljeros. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. VinstdrivandeSammanhang: ...Det så kallade fria skolvalet till gymnasiet omfattar i verkligheten bara elever som har höga betyg från grundskolan. De eleverna väljer i ganska liten utsträckning aktiebolagsskolor. ...
Omnämnda platser: Sergels torg, Sveriges, Stockholm. Omnämnda personer: Anna Olskogs, Maria Wimans, Christan Liljeros.
Replik: Undervisningen större än teorier”
Debatt Erik Cardelús frågade sig varför Vygotskij fått så stort utrymme på lärarutbildningen. Pål Christensson svarar med en varning: ”Debatten riskerar att hamna i en alltför enkel motsättning”. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som stårSammanhang: ...Det börjar i undervisningens levda relationer: mellan lärare, elever, innehåll, material, rum, tid och värld. För undervisning sker inte bara i elevens huvud, och inte bara mellan människor. När en elev plötsligt ser ett matematiskt samband, grips av en roman, förstår en historisk konflikt eller upptäcker något i naturen sker mer än informationsbearbetning och mer än social interaktion. ...
Omnämnda platser: Sundsvall. Omnämnda personer: Pål Christensson, Erik Cardelús.
”Vi måste våga göra bildning coolt igen”
Debatt De tre åren med eleverna är över – för dem väntar gymnasiet. Nu reflekterar deras lärare om bildningens roll för demokratin och framtiden. ”Det finns något nästan radikalt i att sitta still med en bok”, skriver Katarina Falkeborn. ”Det finns någotSammanhang: ...Där får de lära sig att argumentera utan att förakta, att lyssna utan att ge upp sina egna värderingar och att förstå att komplexa problem sällan har enkla lösningar. Det är inte bara en förberedelse för gymnasiet. Det är en förberedelse för demokratin. ”Politiska motsättningar” I höst går Sverige till val. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman, Katarina Falkeborn.
