Resultat 1 - 10 av 75
Forskaren: ”Kolla källan” räcker inte längre
Forskning När naturvetenskapliga nyheter sprids i rekordfart räcker det inte längre med att ”kolla källan”, enligt Josefin Reimark, gymnasielärare och forskare. Undervisningen i källkritik har förändrats över tid, konstaterar Josefin Reimark som har varitSammanhang: ...Har de forskare som uttalar sig relevant akademisk bakgrund? Råder det konsensus? Är forskarna överens? Syftet är att få eleverna att bli kloka, kritiska granskare av naturvetenskapen. ...
Omnämnda personer: Josefin Reimark.
Forskaren: ”'Kolla källan” räcker inte längre
Källkritik När naturvetenskapliga nyheter sprids i rekordfart räcker det inte längre med att ”kolla källan”, enligt Josefin Reimark, gymnasielärare och forskare. Undervisningen i källkritik har förändrats över tid, konstaterar Josefin Reimark som har varitSammanhang: ...Har de forskare som uttalar sig relevant akademisk bakgrund? Råder det konsensus? Är forskarna överens? Syftet är att få eleverna att bli kloka, kritiska granskare av naturvetenskapen. ...
Omnämnda personer: Josefin Reimark.
Hon sprider forskning och fantasi till fler lärare
Porträtt Äntligen kom bekräftelsen. Efter att länge ha kämpat i motvind för de praktisk-estetiska ämnenas egenvärde i skolan har Maria Ripemo fått Helgepriset på 125 000 kronor för att sprida evidensbaserade ”estetiska lärprocesser” till fler lärare. BehöverSammanhang: ... – Men det definitiva mötet mellan mina båda världar kom med sångskapandet tillsammans med förskolebarnen för åtta år sedan, då jag förstod hur jag med min konstnärliga utbildning och bakgrund i botten både kan skapa en tillåtande, kreativ miljö och plocka upp och bygga vidare på barnens egna idéer. ...
Omnämnda platser: Köpenhamn, Karlstad, London. Omnämnda personer: Pedagog Värmland, Lars Strannegård, Maria Riemo.
Elever från rika familjer har oftare behöriga lärare
Granskning Föräldrarnas inkomst och etnicitet har stor betydelse för om deras barn utbildas av legitimerade lärare eller inte. – Det är uppenbart att många lokala politiker inte tar sitt ansvar och fördelar skolans resurser efter elevernas behov, säger JohanSammanhang: ...Det är väl belagt i både forskning och praktik att barns socioekonomiska bakgrund har betydelse för deras skolresultat och livschanser. Det har därför länge ansetts som viktigt att skolsystemet kompenserar för skillnader i barns olika förutsättningar. ...
Omnämnda platser: Enköping, frånvalsskola. Omnämnda personer: Johan Enfeldt.
Kravet: ”Alla elever ska möta en legitimerad lärare”
Debatt Vårterminen är igång – men alla i skolan har inte samma förutsättningar. Fjorton år efter legitimationsreformen är var tredje person som undervisar i skolan inte en behörig, legitimerad lärare. Nu går Sveriges Lärare och Sveriges elevorganisationerSammanhang: ...På andra är färre än en av tio lärare legitimerad. Elever med utländsk bakgrund och elever från hushåll med lägre inkomster har betydligt lägre sannolikhet att gå i skolor med hög andel legitimerade lärare än elever från mer resursstarka hem. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Granskning, Jonatan Lamy. Omnämnda personer: Agnes Tell, Vidar Ekman, Anna Olskog.
Almega utbildning: ”Låt lärarna få arbetsro”
Debatt ”Det regnar reformer över skolan som innebär att landets lärare, rektorer och huvudmän kommer tvingas till många förändringar de kommande åren. Det handlar bland annat om hur elevhälsan ska organiseras, implementering av en ny läroplan och ett nyttSammanhang: ...I matematik och naturkunskap tillhör våra fjärde- och åttondeklassare numera världstoppen om man tar hänsyn till elevernas bakgrund. Studien TALIS som kom i höstas visade att 9 av 10 lärare och rektorer trivs bra i yrket. ”Skolans verkliga problem” Det finns med andra ord få indikationer på att svensk skola behöver förändras i grunden. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Andreas Mörck.
”Hälsa och lärande behöver en kunskapssyn byggd på evidens”
Debatt Det finns en utbredd och problematisk kunskapssyn som gör det svårt och ibland omöjligt att ta sig an dagens problem med låga skolresultat och stor psykisk ohälsa, skriver Josef Milerad, docent, universitetslektor. Kunskap om hur det går att vändaSammanhang: ...Ett återkommande tema i dagens skoldebatt är att forskare med min bakgrund anses hota skolans hälsofrämjande uppdrag. Som barnläkare och skolläkare antas man vilja göra om elevhälsan till en sjukhusmottagning som ägnar sig åt att sätta neuropsykiatriska diagnoser på alla elever med skolsvårigheter. ...
Omnämnda platser: Fohlin, Sverige. Omnämnda personer: Filip Sandahl, Josef Milerad, Universitetslektor Oscar Björk.
Fohlin: ”IQ ska inte avgöra vem som får vara med”
Debatt Debatten om ”gråzons-barnen” fortsätter. Men det finns stora risker, varnar specialläraren Niclas Fohlin: ”Steget från berättelser om skolmisslyckanden till förslag om nya skolformer är farligt”. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten somSammanhang: ...Och plötsligt bygger vi ett A- och B-lag utifrån bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå, inte utifrån behov. Därför behöver vi hålla fast vid en enkel princip: tester kan hjälpa oss att förstå, men de får aldrig bli en biljett som avgör var ett barn hör hemma. ...
Omnämnda platser: F, Stockholm. Omnämnda personer: Maria Wiman, Love Grahn, Niclas Fohlin.
Lärarna som förlorade sin legitimation under 2025
Lärarlegitimation Grova brott, risk för radikalisering och lärare som undervisat elever i hembränning. Detta är lärarna som förlorat sina legitimationer under 2025, eller blivit varnade, efter beslut från Lärarnas ansvarsnämnd, LAN. Riksrevisionen har konstateratSammanhang: ...Läraren har använt ”militärisk disciplin”, uttryckt sig kränkande om elevers kroppsform och deras utländska bakgrund. Läraren har skickat bilder av sina bröst till elever, stämt träff med elever utanför skolan, och skickat en onanifilm till en elev. ...
Omnämnda platser: Skolinspektionen.
Efter ett år: Svaga resultat i skolan blev ännu svagare
Segregation Alla elever får lika stor chans att öka sina kunskaper under ett år. Eller? En ny studie visar att vissa elever ligger kvar på samma kunskapsnivå i årskurs 9 som de gjorde i årskurs 8 – eller till och med försämrar sina resultat. – ResultatetsätterSammanhang: ...Så ska det inte vara! Det är viktigt att alla – oavsett bakgrund – lär sig, säger hon. Skolverkets slutsats är att det fortsatt krävs insatser för att alla elever ska ges samma chans att klara skolan...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Maria Axelsson.
