Sandström: Har du godkänt eleven, lille vän?

Krönika Skolan måste göra upp med tanken att alla elever kan i samma uträckning, har liknande möjligheter att lära sig och ens vill lära sig lika mycket. Det är skamligt att skolmyndigheter, huvudmän, rektorer och andra som sätter press på lärare inte medger

Sammanhang: ...Rektorer, specialpedagoger, speciallärare, lärare och övrig personal har ett lika digert arbete framför sig och måste samtidigt göra upp med sin syn på kunskap, undervisning och lärande. Tills det är gjort finner jag tröst i Mats Alvessons konstaterande: ”Det är inte du som är galen, det är ditt jobb.” ...

Omnämnda platser: SPSM. Omnämnda personer: Mats Alvesson, Mats Alvessons.

Granskning av digitala proven: Stort misslyckande

Digitala nationella prov 70 000 dokument. 150 till 200 olika insatser fördelade runt om myndigheten – utan direkt översyn. Det är revisionsföretaget Azets slutsats efter att ha gått igenom projektet med de digitala nationella proven – på Skolverkets uppdrag.

Sammanhang: ...I samband med beskedet publicerade Skolverket en genomlysning av sitt arbete med digitaliseringen av proven, genomförd av en extern revisionsbyrå. Rapporten är en dödsruna över det projekt som kostat nära en miljard kronor och som tagit sju år att genomföra. 70 000 handlingar Azet har gått igenom 7 000 av de totalt 70 000 handlingar som berör projektet, och intervjuat medarbetare inom Skolverket. ...

Omnämnda platser: Europa, Skolors, USA. Omnämnda personer: Maria Wiman, Lotta Edholm, Maria Weståker.

”Satsa på högre lön för att öka behörigheten”

Lön Det är stor skillnad i lärarbehörighet mellan Täbys grundskolor. – Huvudmännen bör i högre utsträckning använda sig av löneverktyget för att öka lärarbehörigheten, säger Carolina Morell som är ordförande för Sveriges Lärare i Täby. Kommunen har cirka

Sammanhang: ...Förutom att planera och förbereda undervisningen i sina egna klasser eller grupper, behöver de göra det i ytterligare en, två eller tre. ”Som äldre tiders lärare” Carolina Morell, som vid sidan om sitt fackliga uppdrag undervisar i SO och svenska på Kyrkskolans mellanstadium, berättar att kommunen prioriterar relationellt arbete. – Framför allt i de lägre stadierna vill man ha lärare som känner sin klass väl och undervisar i alla ämnen, ungefär som äldre tiders lärare. ...

Omnämnda platser: Täby, Stockholm, Sverige. Omnämnda personer: Carolina Morell.

SPSM rycker ut för gråzonsbarnen

Elevhälsa Skolverket och regeringen skyller på varandra medan gråzonsbarnen kämpar. Men hjälp finns. – Ring oss, vi står med öppna armar för alla lärare, säger Therese Lindahl, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. ”Väldigt mycket av vårt material

Sammanhang: ...I varje normalstor klass finns 3- 5 kognitivt ansträngda elever och de har ofta svårt med läroplanens omfattande krav på abstrakt tänkande, reflektion, analys och självständigt arbete. För lärarna innebär kunskapsspridningen hårt arbete med individuell undervisning och samvetsstress när de måste gå vidare till nästa kapitel utan att gruppen tagit till sig den förra. ...

Omnämnda platser: Specialpedagogiska, SPSM, Rejäla. Omnämnda personer: Therese Lindahl, Elevhälsa Skolverket, Rektor Linnea.

Professorn: ”Låt extra anpassningarna gå i graven”

Debatt Regeringen vill skrota de extra anpassningarna. Arne Engström, professor i matematisk didaktik, ger tummen upp: ”Konsekvenserna av beslutet har inneburit en dramatisk försämring av villkoren för elever med svårigheter i skolarbetet”. Detta är en kommenterande

Sammanhang: ...Sedan kom dessa idéer att föras över till det specialpedagogiska området. ”Lobby-arbete” UDL-rörelsen var mycket framgångsrik i sitt lobbyarbete. Alla inlärningshinder skulle undanröjas. ...

Omnämnda platser: Strömstad, USA. Omnämnda personer: Arne Engström, Jan Björklunds.

Skrota F-betyget – räddning för gråzonsbarnen

Elevhälsa Gråzonsbarnen befinner sig i ett gränsland mellan anpassad skola och läroplanens mål. För många är det en tröstlös kamp. – Att avskaffa betyget F och införa nivåanpassad undervisning skulle rädda många, menar läraren Jenny Johansson och didaktikforskaren

Sammanhang: ...Med digitala verktyg kan man individanpassa uppgifterna men med stor spridning på kunskapsnivåerna hinner man som lärare inte med att mer eller mindre bygga ett individuellt läromedel. ”En stor utmaning” Att andelen elever i anpassad skola liksom antalet elever med diagnoser ökat kan hänga ihop med att gråzonsbarnens möjligheter att klara skolan blivit mindre på grund av högre krav på just sådant de har svårt med, självständigt arbete, analys och reflektion, tror Arne Engström och Jenny Johansson. – Det är en stor utmaning att få dem att fortsätta anstränga sig och inte tappa intresset, eller humöret. ...

Omnämnda platser: Nivåanpassning, Ale, Specialpedagogiska. Omnämnda personer: Elevhälsa Gråzonsbarnen, Läraren Jenny Johansson, Jenny Johansson.

Efter kritiken: ”Vem fyller forskningsluckorna?”

Debatt Skolmyndigheterna får kritik för att deras stöd inte vilar på vetenskaplig grund. Samtidigt lyser den sortens studier som Riksrevisionen efterfrågar med sin frånvaro: Varken Skolforskningsinstitutet eller andra finansiärer har sådana som sitt ansvar.

Sammanhang: ...Krävs mer än skärpta rutiner Vi hamnar i en paradox när skolmyndigheterna ska basera sitt arbete på forskning, men en relativt liten del av forskningen är inriktad på att ta reda på vad som fungerar, när det fungerar och för vilka elever. ...

Omnämnda platser: Skolfis, Uppsala. Omnämnda personer: Thomas Nygren, Gustaf B. Birks.

Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”

Elevhälsa De kämpar så hårt de kan men för 14 procent av eleverna är det en hopplös kamp. – Missriktad välvilja har gjort skolan till en plåga för väldigt många helt i onödan. Det är ett svek mot barnen, säger psykologen Love Grahn. Psykologen Love Grahn

Sammanhang: ...Psykologen Love Grahn har kontaktat Skolverket för vägledning kring gråzonsbarnen men resultatet har varit skralt. I sitt arbete åker psykologen Love Grahn runt i hela Sverige och gör utredningar på barn som skolan eller vårdnadshavare misstänker har en diagnos. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Love Grahn.

”Han försöker karaktärsmörda evidensrörelsen”

Replik ”Undervisning är inte som en apparat där du stoppar in rätt metod och får ut samma resultat”, skrev Niclas Fohlin, angående Riksrevisionens kritik mot skolmyndigheterna. Susan Sall är kritisk. ”Han ifrågasätter Riksrevisionens rapport och försökersamtidigt

Sammanhang: ...För den som missat är Riksrevisionens rapport hårt stål: i ”Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap” (RiR 2025:31) sker en smärre massaker på Skolverkets arbete med kunskapsspridningen. Så brister skolmyndigheterna Rapportens huvudsakliga kritik mot Skolverket är att deras utbildnings- och stödmaterial tenderar att sakna vetenskaplig grund, att urvalet saknar systematik och transparens, samt att en vedertagen och systematisk sammanställning av beprövad erfarenhet saknas. ...

Omnämnda platser: Fohlin, Djurgården. Omnämnda personer: Niclas Fohlin, Niclas Fohlins.

Eleven vill se mer makt åt lärarna: ”Saknar disciplin”

Debatt ”Vi är på väg att uppfostra ungdomar som tror att de är berättigade till allting. Skolsystemet saknar disciplin och hårdare konsekvenser. Men för att säkerställa att det verkligen blir konsekvenser, måste vi ge lärarna de rätta verktygen”, skrivereleven

Sammanhang: ...E vid sena uppgifter Dessutom tycker jag att elever som upprepat lämnar in uppgifter för sent inte ska kunna få högre betyg än E på sitt arbete. Det är viktigt att de lär sig att man behöver hålla koll på sina arbetsuppgifter. Om din chef ger dig ett slutdatum på en uppgift, och du lämnar in den flera veckor senare, kommer du förmodligen inte ha ett jobb kvar i framtiden. ...

Omnämnda platser: Lidköping. Omnämnda personer: Raoul Wallenbergs, Elin Z, Hanna Schmidt.