”Dagens betygskaos sviker de svagpresterande”

Slutreplik ”Den som värnar kunskap, rättvisa och svagpresterande elevers rätt till stöd bör därför inte försvara dagens betygskaos”, skriver betygsutredaren Magnus Henrekson och skolforskaren Jonas Vlachos. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...En nyanserad skala utan dramatisk stupstock gör det möjligt att bättre beskriva variationer i kunskap. Ett system där varje skola använder sin egen måttstock är uppenbart sämre än ett system där lärarnas bedömningar kombineras med centralt förankrade prov. ...

Omnämnda platser: Vlachos. Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Jonas Vlachos.

Anna Olskogs tal på Sergels torg: ”Därför ryter vi ifrån”

Manifestation Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog var en av talarna under manifestationen på Sergels torg i Stockholm söndagen 14 juni. Läs talet i sin helhet här. Mötesdeltagare! Resursbristen i skolsverige är akut. I de flesta av landets kommuner

Sammanhang: ...Och alla kommuner har full frihet att prioritera vad de använder sina pengar till och vad som är ett nödvändigt skatteuttag för att möta behoven. **** Och om det nu är ont om resurser – varför får då skolkoncernerna fortsätta att ur svensk skola mjölka ut miljard efter miljard i vinster till sina aktieägare? ...

Omnämnda platser: Sveriges, Stockholm, Sverige. Omnämnda personer: Anna Olskogs, Maria Wimans, Anna Olskog.

Vlachos: Det perfekta betygssystemet finns inte på riktigt

Debatt Betygsutredningen vill se en kalibrering: Lärarnas betyg justeras efter resultatet i de nationella slutproven. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar det är nödvändigt. ”Inte för att lärare inte kan bedöma, utan för att Sverige inte kanha

Sammanhang: ...Eleven på en skola som är strikt i betygssättningen får inte ett brev där det står: ”Beklagar, din skola använder en hårdare måttstock än konkurrenterna.” Hon får bara ett tråkigt besked från antagningsmyndigheten. ...

Omnämnda platser: Sverige, Vlachos. Omnämnda personer: Jonas Vlachos.

Här höjer läraren och forskaren elevers skrivande

Forskning I ett klassrum knyts ord ihop som repstumpar. Här arbetar svenskläraren Anna Nilsson med sambandsord, värdeladdade begrepp och verkliga mottagare för att få eleverna att vilja skriva – och förstå varför det spelar roll. Tillsammans med forskaren

Sammanhang: ...En elev föreslår: – Knyta ihop bitarna. – Just det! På samma sätt använder vi sambandsord för att knyta ihop ord till en mening. Vi befinner oss på Obbola skola i Obbola, strax utanför Umeå. ...

Omnämnda platser: Skabbhund, Obbola, Umeå. Omnämnda personer: Eva Lindgren, Emma-Sofia Olsson, Anna Nilsson.

Ny studie: Lärare rankar skönlitteraturen i skolan

Debatt En ny samnordisk studie visar hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen. En sak är gemensam för svenska, danska, norska, finska och isländska lärare: läsundervisning trumfar litteraturundervisning. ”Skönlitteraturen spelar en viktig rolli

Sammanhang: ...Likheter och skillnader Syftet med studien var att ta reda på varför nordiska lärare använder skönlitteratur (i årskurs 7), vad de låter sina elever läsa samt hur eleverna får arbeta med skönlitterära texter. ...

Omnämnda platser: Norden, Danmark, Slopa. Omnämnda personer: Anna Nissen, Lars Trägårdh, Camilla Gudmundsdatter Magnusson.

Öppnar för hårdare krav på friskolor: ”Värnar valfrihet”

Friskolor Regeringen går vidare med sina begränsningar för friskolorna – och öppnar för att vinstutdelande skolor inte ska kunna ta emot statsbidrag. – Vi värnar valfriheten, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L). På regeringens pressträff kommer

Sammanhang: ...Får kräva tillbaka pengar Kommunerna ska också kunna kräva tillbaka skolpeng från ägare som använder pengarna felaktigt eller på annat sätt än de sökt dem för, till exempel om de använder tilläggsbelopp för elever till något annat...

Omnämnda platser: Dagens Samhälle. Omnämnda personer: Niels Paarup Petersen, Simona Mohamsson, Josefin Malmqvist.

Tioårig grundskola: ”För vissa är steget för högt”

Debatt Förskoleklassen ska bort och tioårig grundskola införas 2028. Men för vissa barn är steget mellan förskola och skola för högt, skriver Johanna Högdal, lärare i förskola och förskoleklass. Varje höst börjar tusentals sexåringar skolan. Men för en del

Sammanhang: ...Vi behöver en diskussion kring varför vi inte använder uppskjuten skolstart betydligt oftare än idag. Vi vet att alla blivande sexåringar inte är på samma nivå, och ett välfungerande skolsystem måste kunna hantera det. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Privat Johanna Högdal, Johanna Högdal.

Replik: Skolans insatser kan ge bättre psykisk hälsa

Debatt PAX och andra SEL-program i skolan saknar vetenskapligt stöd, skriver Lina Karvonen och Alicia Eriksson. Men nu svarar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att deras tolkning av resultaten är förenklade. Deras sammanvägningav

Sammanhang: ...Tydligt och starkt resultat För det andra behöver begreppet tillförlitlighet förtydligas. SBU använder det internationellt vedertagna GRADE-systemet, där evidensen uttrycks i fyra nivåer: hög, måttlig, låg och mycket låg. ...

Omnämnda personer: Lina Karvonen, Lotta Ryk, Leif Strömwall.

Relationer sätter press på yrkesetiken: ”Tydlig lag”

Yrkesetik Lärare som begår övergrepp och en samhällsdebatt som efterlyser hård disciplin i skolan har satt fokus på lärarnas yrkesetik. Nu reagerar lärarnas yrkesetiska råd. Emma Kroon, ledamot i yrkesetiska rådet, vill påminna lärarna om att diskutera gränsdragningen

Sammanhang: ...Skulden på eleverna Att lärare som blir för närgångna och som använder sin yrkesroll för privat vinning bryter mot yrkesetiken må vara lätt att förstå, men att även läraren som inte förmår att skapa goda relationer också gör det kan vara knepigare att omfamna...

Omnämnda platser: Mannerheim. Omnämnda personer: Emma Kroon.

”Böcker är ansvarsfullt lärarskap – inte nostalgi”

Debatt Digitaliseringen av skolan har gått för snabbt, utan tillräcklig eftertanke. Nu behöver vi våga göra tvärtom och lägga tillbaka den fysiska boken i barnens händer, skriver Keltoum Bentaher Oulehri. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Vi fokuserar medvetet mer på böcker och läsförståelse i undervisningen, och det finns en tydlig anledning till det: eleverna använder skärmar tillräckligt mycket på fritiden och hemma. De behöver inte fler skärmar i skolan. De behöver en plats där den fysiska boken får ta plats, där de får träna sig på att sitta kvar med en text, utan notiser och avbrott. ...

Omnämnda personer: Kolbjørn Brønnick, Bente Walgermo.