Resultat 1 - 10 av 93
De får Stora Läspriset: ”Vi kan öka läsmängden”
Läskrisen är väldokumenterad, och Pisa-botten ett faktum. Men på Bokmässan i Göteborg firas läsandet, när Lärarstiftelsen och SFUB (Sällskapet för folkundervisningens befrämjande) delar ut stipendier till fyra lärargrupper. Sammanlagt delas 600 000 kronorSammanhang: ...De som hinner färdigt innan de femton eller tjugo läsningen får av lektionen får svara på fördjupande frågor, medan övriga läser klart. Lärarduon använder läromedel parallellt, och fördjupar det ämnesspecifika under lektionerna. Skriftlig examination Examinationerna sker skriftligt...
Omnämnda platser: Vittula, Stockholm, Göteborg. Omnämnda personer: Susanna Alakoskis, Martin Schibye, Karin Herlitz.
Två av tio lärare saknar läromedel: ”Får ont i magen”
Elevers rätt till läromedel finns numera inskrivet i skollagen. Huvudmän kan söka statsbidrag för sina inköp. Ändå visar en rapport från Ifous att två av tio lärare inte har de böcker de behöver. – Det är en väldigt intressant resursspiral som syns i rapporten.Sammanhang: ...Böckerna stannar i skolan, säger Mia Smith. Ifous undersökte också hur lärarna använder läromedel. – Lärare använder fackböcker för högläsning, och speciellt i biologi. Det är kanske ett lite konstigt resultat, men det sätter ju verkligen fokus på hur vi kan stödja läsning, inte bara med skönlitteratur utan faktiskt med facklitteratur, säger Annette Jahnke. ...
Omnämnda platser: Ifous. Omnämnda personer: Annette Jahnke, Mia Smith, Frida Engman.
För Åsa Wikforss måste hjärnan komma först
LÄS ÄVEN: Nya böcker till bildningens försvar i nedskärningstider Det finns ingen tid att förlora. Samma dag som Åsa Wikforss nya bok ”Demokratins ödesstund – till försvar för det öppna samhället” släpptes befann hon sig i Oxford på kunskapskonferens medSammanhang: ... – Allt fler nya studier visar just att hur man använder AI är avgörande för vad som händer med de egna kognitiva förmågorna. Det blir viktigt för lärarna att följa denna utveckling och hitta sätt att använda AI-verktygen för att stärka inlärning på lång sikt. ...
Omnämnda platser: USA, Ryssland, Iran. Omnämnda personer: Torkel Klingberg, Mårten Wikforss, Åsa Wikforss.
Färre behöriga i friskolor: ”För många kryphål”
Förra läsåret hade 74 procent (omräknat till heltidstjänster) av lärarna i kommunala grundskolor legitimation och behörighet och 83 procent av lärarna i kommunala gymnasieskolor, enligt Skolverkets statistik. Bland fristående skolor var motsvarande andelSammanhang: ... – Lägg därtill att man visstidsanställer legitimerade lärare i högre utsträckning än kommunala skolor, använder sig av mycket långa inlasningstider, tillämpar i högre utsträckning undantag från turordningsreglerna och både använder sig av och avslutar provanställningar oftare...
Omnämnda personer: Christian Liljeros.
”Föräldrar: Se till att era barn är undervisningsbara”
Kalle ska bli fotbollsproffs. Så varje kväll sätter han sig i soffan med en påse chips eller något annat gott och skrollar på sin mobil. När resten av familjen har somnat sätter han sig vid datorn och spelar. Först när solen börjar gå upp utanför fönstretSammanhang: ...Vi har curlat dem till den grad att många femtonåringar idag inte vet hur man bäddar en säng, startar en diskmaskin eller stryker en skjorta, än mindre hur man använder en kalender, planerar, organiserar och får med sig en penna till lektionen. När dessa barn sedan kommer till skolan, oförmögna att bita ihop när det blir svårt, att hitta lösningar, att sitta stilla och lyssna och ta in det som sägs, att få med sitt material, att komma ihåg sin läxa, att forma läsbara bokstäver, att följa med i en text och förstå vad den betyder, ja då tror vi att det är barnen det är fel på. ...
Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Andreas Carlsson.
SVA-debatten: ”Sluta mäta elevers svenska i antal år”
Två elever kan ha bott lika länge i Sverige men ändå ha helt olika språkliga förutsättningar. Ändå hör jag ofta samma fråga när en elev har svårt att följa undervisningen: ”Hur länge har eleven varit i Sverige?” Frågan kan verka relevant. Men alltför oftaSammanhang: ...Hur ser elevens tidigare skolgång ut? Vilka språk använder eleven och i vilka sammanhang? Hur fungerar läsning, skrivande, muntlig interaktion och förståelse? ...
Omnämnda platser: Sverige.
Lillemor Malmbo: Vad hände med bildningen?
”Vi måste vara relevanta.” ”Vi behöver möta elevernas behov av flexibilitet.” ”Vi måste jobba mot nämndens mål om högre genomströmning.” Alla vi som arbetar inom vuxenutbildningen möter detta. Oftast förr än senare. Och självklart är det också så och inteSammanhang: ...I en studie från Linköpings universitet beskriver forskare hur komvuxlärare möter en dold läroplan, där marknadslogik, konkurrens, effektivitet, ekonomiska incitament och kortsiktiga resultat påverkar lärarnas arbete. Forskarna använder begreppet short-termism för att illustrera hur vuxenutbildningen påverkas av en alltmer ökad inriktning på kortsiktighet. ...
Forskaren: ”Utbildning behöver flera perspektiv”
Kognitionsvetenskapen har något av ett genombrottsögonblick i svensk utbildning. Den får större plats i lärarutbildningen, åberopas i läroplansreformer och framställs som ett sätt att ge undervisningen en stabilare vetenskaplig grund. Som någon som förvånatsSammanhang: ...Starkare fokus på grundläggande kunskaper' I en parallel australisk debatt använder Sakina Alhadad begreppet ”epistemisk centralisering” för att beskriva hur en selektiv tolkning av ”the science of learning” kan gå från värdefullt bidrag till dominerande förklaring av lärande. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Pernilla Nilsson, Sakina Alhadad, Sally Windsor.
Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”
Under regeringens presskonferens om Pisa-krisen ger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) exempel på räddningen. Det handlar bland annat om de kommande nya läro- och ämnesplanerna. Men de är ett och ett halvt år bort. – Det är inte så lätt som enskildSammanhang: ...Kurvorna för alla ämnen är väldigt lika varandra, och det är olika hur man använder skärmar i svenska och matematik. Det verkar inte vara en trolig förklaring. Ska man hitta en sådan måste det ha med hela skolsystemet och alla ämnen att göra, säger han. ...
Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Marcus Larsson, Jonas Vlachos, Simona Mohamssons.
Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden
Det går tyvärr inte så bra för den svenska skolan. Pisa-undersökningen visar på sjunkande resultat för våra elever. Nu har även elever med goda förutsättningar börjat tappa. Värst är det med läsförståelsen. En konstig sak när man följer flöden på LinkedInSammanhang: ...Mer löneutrymme och chans till lägre arbetsbelastning. All skuld på systemet I en rimlig värld använder vi istället lärares profession som en gatekeeper mot tokerier. Men sättet som skolan styrs på är inte rimligt. ...
Omnämnda platser: Pisa, Mohamsson. Omnämnda personer: Marcus Larsson.




