”Vill Maria Wiman ha en läroplanslös skola?”

Förslaget till ny läroplan för grundskolan, som presenterades tidigare i veckan, innehåller riktlinjer för hur lärare ska lägga upp sin undervisning. I Vi Lärare skriver läraren Maria Wiman att hon känner sig sönderklappad på hjässan av förslagets vägledning

Sammanhang: ...Ett alternativ hade ju varit att Skolverket gick ännu längre och ännu tydligare angav helt specifika undervisningsstrategier lärare ska använda, med ett ännu tydligare stöd i kognitionsvetenskaplig forskning om hur elever lär sig och minns. ...

Omnämnda platser: Falkenberg. Omnämnda personer: Ida Serneberg Wallin, Maria Wiman.

SKR säger nej till mindre barngrupper i förskolan

Utredningen ”Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola” föreslår lagstiftad personaltäthet och begränsningar av barngruppernas storlek. Enligt förslaget är det till exempel max tolv barn per grupp i åldern 1–2 år som ska gälla, med fyra

Sammanhang: ... – Färre barn borde betyda mer till varje barn, det är en historisk möjlighet att stärka förskolan och inte använda utvecklingen till nedskärningar, säger Anna Olskog. LÄS ÄVEN: Utredaren: Högst tolv barn i yngsta barngrupperna Utredaren: Förskolan ska avlasta föräldrar som behöver uträtta ärenden Utredaren: Lag om personaltäthet viktigast för förskolan...

Omnämnda platser: Göteborgs, Upplands Väsby, kommun. Omnämnda personer: Elisabeth Ågren, Anna Olskog.

Varningen efter Pisa-raset: Hot mot Sveriges framtid

Ungefär var tredje svensk 15-åring når inte upp till grundläggande nivå i läsning, enligt den senaste Pisa-undersökningen. Bland pojkarna är andelen 38 procent och bland flickorna 24 procent. Bland elever som är födda utomlands – med föräldrar som ocksåär

Sammanhang: ... – Både företag och övriga delar av samhället behöver medarbetare som kan läsa, förstå, tolka och använda information. Det gäller inte bara akademiska yrken, utan nästan alla jobb. Sjunkande läsförståelse påverkar hela arbetsmarknaden. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Enköping, Gustav Blix. Omnämnda personer: Johan Enfeldt, Gustav Blix.

Krisplanen efter Pisa: Svenska som andraspråk kan skrotas

I den senaste Pisa-undersökningen nådde drygt hälften av de svenska 15-åringarna som var födda utomlands med utlandsfödda föräldrar inte upp grundläggande läsförståelse. Bland svenskfödda 15-åringar med utlandsfödda föräldrar var andelen drygt 40 procent.

Sammanhang: ...Föreslå en reglering som innebär att det blir obligatoriskt att använda kartläggningsmaterial innan beslut fattas om vilken kursplan en elev ska följa. – Vi har tagit bort nivågruppering, förutom när det gäller anpassad grundskola, i alla ämnen utom svenska. ...

Omnämnda platser: Sverige, Pisa. Omnämnda personer: Mona Holmqvist.

Krisplanen efter Pisa: Barn SKA lära sig läsa

De nya kurs- och läroplanerna för grundskolan ska börja tillämpas från och med höstterminen 2028 och väntas bland annat betona att elever i de lägre åldrarna ska lära sig basfärdigheter: att läsa, skriva och räkna. Undervisningen och kunskapskraven ska anpassas

Sammanhang: ...Det är en färdighet som ska utvecklas och det gäller att läsa, läsa och läsa. Målet är att kunna använda läsning för att inhämta kunskaper och delta i samhället. Det är en viktig demokratifråga....

Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Linda Fälth, Ulrika Andersson.

Efter Pisa-larmet: Fyra av tio pojkar underkända i läsning

Det är långt ifrån första gången det larmas om läskris. Inte minst Vi Lärare och vår systertidning Ämnesläraren har i återkommande reportage uppmärksammat hur svenska elever läser allt mindre – och sämre. Att den senaste Pisa-undersökningen ändå väcker stor

Sammanhang: ...Missade möjligheter Michael Tengberg lyfter även fram betydelsen av att använda text som kunskapskälla. – I dag får elever ofta introduktioner till ämnesinnehåll genom att se på pedagogiskt framtagna filmer. ...

Omnämnda platser: Sydkorea, Singapore, Japan. Omnämnda personer: Michael Tengberg, Björn Borg, Ulrika Andersson.

De ska vända läskrisen – från förskolan till gymnasiet

Pisa-resultatet faller. Eleverna läser allt mindre i skolan. Vi Lärare har dokumenterat läskrisen i flera stora granskningar. I Borås stad pågår ett läsprojekt, där en röd tråd löper från förskola till gymnasium. Samma röda tråd som Expert­rådet för läsning

Sammanhang: ... – Syftet är att bygga broar mellan olika stadier, jobba med en röd tråd över stadierna med läsutvecklingen. Tanken är att man ska kunna fokusera på att använda en bok som övergång från förskolan till förskoleklass, säger hon. Att plocka upp boken från förskolan efter sommaren när skolan börjar skapar trygghet...

Omnämnda platser: Borås, Bredaredsskolan, Skattkistan. Omnämnda personer: Lizette Fredriksson, Sven Eriksonsgymnasiet, Matilda Barber.

”Läsförståelsen sjunker – men granskar vi rätt saker?”

När jag analyserade mina elevers resultat i Legilexi såg jag att flera behövde utveckla ordförråd och hörförståelse. Jag uppmanade dem att lyssna noga och fråga när de inte förstod. Men snart insåg jag: Hur ska barn kunna fråga om de inte ens vet vad somgör

Sammanhang: ...Rektorer och huvudmän behöver skapa tid för gemensam analys, prövning och uppföljning. Utrymme måste skapas för att utveckla och använda sådana metoder som hjälper eleverna. Vi måste kunna bygga läsare och inte bara avkodare. Vi borde lära våra elever ställa frågor, motivera sina svar och våga ompröva sina tankar. ...

Omnämnda platser: Legilexi, Helgepriset, Helsingborg. Omnämnda personer: Barbro Westlund, Nanny Palmkvistskolan, Natalie Hansson.

JO granskar: Skolledning kallade kritiska lärare till möte

I Vindeln pågår en mångårig strid om bristande resurser till skolan mellan lärare och politiker. Inför valet publicerade dåvarande styret Socialdemokraterna och Kristdemokraterna en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om sina satsningar på skolan. Något

Sammanhang: ...Detta påverkar självklart inte rätten att framföra synpunkter och kritik även i andra sammanhang”, skriver rektorn. ”Inte skrämma föräldrar” Under mötet fick lärarna veta att de skulle använda sig av interna kanaler för kritik och inte skrämma upp föräldrarna, vilket Västerbottningen var först att skriva...

Omnämnda personer: Erik Nymansson, Pernilla Lindberg.

Elinor Keiriö Östlin: Vad ryms i de extra timmarna egentligen?

En timme är sextio minuter. Det är lätt att räkna. Betydligt svårare är det att räkna vad som ryms i den. På en timme i förskolan kan ett barn hinna bygga en koja, hamna i konflikt och bli sams igen. Lyssna på en bok. Upptäcka en mask under en sten. Sitta

Sammanhang: ...Vad behöver just det här barnet mer av? Vi förskollärare behöver få möjlighet att använda vår kompetens till just det: se barnet, planera undervisningen utifrån det vi ser, följa utvecklingen och förändra när något inte fungerar. ...

Omnämnda platser: Östlin. Omnämnda personer: Elinor Keiriö.