11 utredningar – så vill de lösa skolans problem

På djupet Ny läroplan, mer fokus på kunskap och slopat F-betyg. Regeringen vill förändra skolan i grunden. Vi Lärare har tittat närmare på den nya skolan och problemen den ska lösa. Så här blir den nya skolan – om utredarna får som de vill. Magnus Henrekson,

Sammanhang: ...Föräldrar som klagar på betyg, vill ha särskild anpassning eller kräver fler läxor. Och anmäler läraren. Äldre lärare vittnar om att fenomenet att föräldrar som ser sig som kunder eskalerat sedan liberaliseringen av skolan på 90-talet. ...

Omnämnda platser: Sverige, Pisa, Ramar. Omnämnda personer: Bo Jansson, Pontus Bäckström, Joakim Stymne.

”Samverkan gäller bara kommunala skolor”

Debatt Kommunala gymnasieskolor ska samverka för att linjera med arbetsmarknaden. Varför gäller det inte friskolorna, undrar läraren Petra Dalin. Endast kommunala skolor tvingas ta hänsyn till arbetsmarknadens behov, skriver Petra Dalin. Då skolrelaterade

Sammanhang: ...Den förmedlar att en kommun ska samverka med åtminstone två andra kommuner gällande dimensionering av platser, för att bättre harmoniera med arbetsmarknaden. Parallellt med denna anpassning ska även ungdomars efterfrågan beaktas. Givet de senaste årens utveckling, betyder det senare rimligtvis inte att fler unga kommer att välja yrkesprogram. ...

Omnämnda personer: Petra Dalin.

Nya läroplaner – så ska läskrisen botas

Läsning Ljudningsmetoden phonics skrivs in i läroplanen – som också ska bli en detaljerad manual för svensklärare, med krav på mängdträning på skoltid. Målet är att läskrisen blir ett mörkt minne. – Blir läroplanerna verklighet kommer vi att få till läsande

Sammanhang: ...Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. ...

Omnämnda personer: Thomas Persson, Linda Fälth, Joe Labero.

Nya läroplanen: Så förändras undervisningen

Kursplaner Slopade anpassningar, tydligare ämnesplaner, fokus på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – snarare än betyg. Det är huvuddragen i ”Kunskap för alla – nya läroplaner för kunskap och lärande”, den lunta som utredaren Thomas Persson

Sammanhang: ...Nya läroplanen – förändringarna i korthet Betoning på grundläggande kunskaper och färdigheter Förstärkning av läs- och skrivundervisningen En stärkt lärarroll Minskade krav på individualisering och anpassning Ramar för hur undervisning ska genomföras och med vilka undervisningsstrategier En samlad läroplan Ny inledning till läroplanerna Principer och riktlinjer ska styra kursplanerna Kommentarsmaterial till stöd för lärare Mer praktisk betoning i praktisk-estetiska ämnen Ändrade skrivningar om digital kompetens Införande av totalsförsvarskunskap och Natokunskap Källa: Utbildningsdepartementet Experterna bakom regeringens nya läroplan Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Sverige, Ramar. Omnämnda personer: Martin Ingvar, Linnea Lindquist, Inger Enkvist.

Sandström: Skolmyndigheterna har övergivit oss lärare

Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor. Myndigheterna lever och frodas av skolans innehåll, samtidigt som de skapar problem och orsakar skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström. På sistone har Skolverket och SPSM dykt upp flera gånger

Sammanhang: ...I årskurs 9 förutsätts att eleven har utvecklat förmågan att avkoda text och eleven kan därför få lyssna till texterna i nationella proven, som anpassning. Eleven får använda hjälpmedel under nationella provet "om provet fortfarande prövar det som det är avsett att pröva." ...

Omnämnda platser: Pisa. Omnämnda personer: Fredrik Sandström.

Forskarens kritik: ”Bidrar till elevers misslyckande”

Granskning Skolmyndigheternas agerande bidrar indirekt till att elever misslyckas i skolan. Det menar Agneta Gulz som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. – Väsentliga delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad.

Sammanhang: ... – Andra exempel är de undermåliga bedömnings- och kartläggningsstöden som är alldeles för grovmaskiga och dessutom tar för mycket undervisningstid från lärarna, satsningen på ”differentierad undervisning” och ”individuell anpassning” som även de saknar vetenskapligt stöd. Det finns däremot mycket stark vetenskaplig evidens för motsatsen, till exempel att lärarledda lektioner med stora inslag av gemensamt arbete, där man till exempel läser samma text, har gemensam högläsning, gör samma övningar och har gemensamma diskussioner är bra. ...

Omnämnda platser: Solna, Stockholm, Sverige. Omnämnda personer: Johan Persson, Agneta Gulz, Joakim Malmström.

”Ai kan differntiera undervisningen”

Vi lärare debatt AI kan lösa de ideologiska motsättningarna som drabbar svenska klassrum – och ge individuellt stöd till de elever som behöver. Det skriver Josef Lindell, lärare, skolstrateg och moderat kommunpolitiker. Den svenska skoldebatten har i decennier

Sammanhang: ...Stora delar av den traditionella konflikten mellan lärarledd undervisning och progressiv pedagogik löses upp när tekniken möjliggör både individuell anpassning och tydlig struktur i samma klassrum. När varje elevs progression kartläggs i realtid kan vi äntligen garantera att alla når kunskapsmålen, samtidigt som de som behöver utmaningar eller extra stöd enklare och tidigare kan få det. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Youtube. Omnämnda personer: Josef Lindell, Harvard University, Jonas Linderoth.

Utredaren: ”Finns en gräns hur mycket stöd lärare kan ge”

Inkludering Skolans kompensatoriska uppdrag har kanske aldrig varit så svårt som det är i dag. Det säger Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström. – Den sammanhållna grundskolan levererar inte det som samhället vill att den ska göra. Pontus

Sammanhang: ...Jag anser att det är orealistiskt att ställa allt för stora krav på individuell anpassning. Vill man öka den individuella anpassningen måste man vara beredd att betala för det, bland annat genom fler och mindre undervisningsgrupper. ...

Omnämnda personer: Lotta Edholm, Pontus Bäckström, Johan Pehrson.

”Skolfrånvaro beror inte på att det saknas stressbollar”

Replik ”Elever som hamnar i problematisk skolfrånvaro har inte hamnat där för att det saknas bildstöd eller en stressboll. En elev i skolfrånvaro hamnar där som följd av långtgående otrygghet” skriver specialpedagogen Jessika Linde ii ett svar på Ulrica Björkblom

Sammanhang: ...Någon som är ett stöd till förtvivlade föräldrar i en förtvivlad sitiation. Det är en anpassning som faktiskt kan göra genuin skillnad för utgången. Den anpassningen kräver varken tid eller pengar. ...

Omnämnda platser: Jessika. Omnämnda personer: Ulrika Björkblom.