”Vi kan inte skrika efter högre status när vi själva sänker den”

Vi lärare pratar ofta om att vår status borde höjas – att vi borde betraktas som de akademiker som vi faktiskt är. Absolut, jag håller med. Men vi kan inte skrika efter högre status när vi ständigt sänker den själva. Vi kan inte hävda att vi är akademiker

Sammanhang: ...Vi har hela tiden vetat att detta inte är okej – att det är läraren själv som beslutar om vilken anpassning som är lämplig i hens undervisning. Men vi vill ju inte skapa dålig stämning. Så, vi gör lydigt som vi blir tillsagda. ...

Omnämnda platser: Sverige, Kahoot.

”Vad ska vår tid räcka till på förskolan?”

Du som läser kanske har ditt barn på förskolan just nu. Då undrar jag, vill du helst att jag som förskollärare ska duka, damma, snygga upp i hallen, svara i telefon eller vill du att jag ska vara närvarande tillsammans med ditt barn? Vad ska jag lägga min

Sammanhang: ...Det skulle krävas en tydligt satt arbetsfördelning med inslag av fingertoppskänsla och utrymme för anpassning. Tänk om jag hade haft en kollega med mig i rummet som hade kunnat hjälpa barnet på toaletten och svarat i telefonen. ...

Omnämnda platser: Katrineholm. Omnämnda personer: Kristin Olofsson.

Anpassningarna slopas: ”Liten skillnad i praktiken”

Debatt De extra anpassningarna slopas för att ge bättre stöd till elever med behov, och minska lärarens arbetsbörda. Elisabeth Allmér varnar för att den verkliga skillnaden blir liten för lärarna. Elisabeth Allmér varnar för att de skrotade extra anpassningarna

Sammanhang: ...Jag undervisar i en skola där 30-50 procent av eleverna i vissa klasser har någon form av extra anpassning. Samtidigt finns elever som redan kan innehållet och har rätt att utmanas vidare. ”Omöjligt uppdrag” När en stor del av klassen behöver anpassningar och resten stimulans, blir uppdraget omöjligt att genomföra inom ramen för en vanlig lektion. ...

Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Elisabeth Allmér.

Går vidare med löftet till lärarna – max 20 i klassen

Skolpolitik Liberalerna infriar löftet till lärarna – och föreslår maxtak på 20 elever i varje klass och mindre barngrupper i förskolan. Obligatorisk högläsning i förskolan och ordningsskolor i utsatta områden står också i partiets plan för nästa mandatperiod

Sammanhang: ...Liberalerna vill också att fler ska läsa STEM-ämnen, matematik, teknik och naturvetenskap och en större anpassning till arbetsmarknadens behov. STEM-tudenter ska kunna få snabbare studietakt och fler terminer med studiemedel för långa utbildningar, till exempel läkarprogrammet. ...

Omnämnda platser: Liberalernas. Omnämnda personer: Simona Mohamsson, Lotta Edholm.

Replik: ”Lärares ord ska väga tyngst om inkludering”

Debatt ”Om man inte arbetar i skolan kostar det inget att hålla sig med idealistiska åsikter”. Det skriver Therese Rosengren i sitt svar på kritiken om Liberalernas utspel om Obs-klasser. Nu vill hon ge lärare tolkningsföreträde om ordning och inkludering.

Sammanhang: ...Så nej, Liberalernas förslag backar inte skolan in i framtiden, utan är tvärtom en välbehövlig anpassning till verkligheten av idag. Therese Rosengren, gymnasielärare, Stockholm Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare? ...

Omnämnda platser: Sverige, Liberalernas, Europa. Omnämnda personer: Arne Engströms, Therese Rosengren.

”Vi möts bara av: Lös det inom verksamheten”

Debatt Lärare blir sjuka av arbetsbelastningen. Det saknas vikarier. Elever får inte det stöd de behöver. Men budskapet lärare möts av är "lös det inom verksamheten”. Yvonne Mosling efterlyser en ”Lex skola”. Yvonne Mosling är grundskollärare och specialpedagog

Sammanhang: ...Vi har skapat ett system där rätten till utbildning är absolut. Kraven på anpassning är långtgående. Resurserna är begränsade. Ansvarsutkrävandet är svagt. När ekvationen inte går ihop? ...

Omnämnda platser: Arvika. Omnämnda personer: Yvonne Mosling, Lex Sarah.

”Kommer nya skolan ta hänsyn till NPF-eleverna?"

Debatt En ny läroplan är på gång, meddelar regeringen. Men Sabina Standfuss undrar om den kommer att ta hänsyn till elever med NPF-diagnoser. ”Jag har mött otaliga elever med NPF som kämpat mer än vad många vuxna skulle orka”, skriver hon. Detta är en kommenterande

Sammanhang: ...Det är rimligt. Men varför finns ingen motsvarande anpassning för elever med NPF, trots att deras begränsningar ofta gör det omöjligt att nå vissa kunskapskrav på det sätt som dagens system kräver? ...

Omnämnda platser: Örebro. Omnämnda personer: F. , Sabina Standfuss.

Pensionären Iréne ryckte in – löste hotet mot skolan

Specialpedagogik Elevutredningarna släpade efter, Skolinspektionen hotade med vite och rektorn behövde hjälp. Då kom pensionären Iréne Rodebjer, 65, till undsättning. Iréne Rodebjer, 65, lystrade till nödropet från skolan som hotade med vite. Arbetet med

Sammanhang: ...Iréne Rodebjer, 65, lystrade till nödropet från skolan som hotade med vite. Arbetet med elevutredningar för extra anpassning och särskilt stöd hade försummats. Personal- och allmän resursbrist räckte inte till för att klara skollagens krav. ...

Omnämnda platser: Gotland. Omnämnda personer: Jessica Nilsson, Iréne Rodebjer.

Olskog: ”Staten ska inte betala för kommunernas försummelser”

Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges Skolledare hävdar (SvD Debatt 17 januari) att regeringen har hetsat fram ett förslag om att reglera lärares undervisnings- och planeringstid. De menar att förslaget skulle försvåra rektorers styrning, hota elevernas

Sammanhang: ...En statlig utredning av elevernas undervisningstid visade nyligen att denna anpassning är i det närmast obefintlig. Istället lägger skolor och huvudmän ut den minimala mängd tid eleverna har rätt till, oavsett vilka behov eleverna har. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Anna Olskog.

Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”

Elevhälsa De kämpar så hårt de kan men för 14 procent av eleverna är det en hopplös kamp. – Missriktad välvilja har gjort skolan till en plåga för väldigt många helt i onödan. Det är ett svek mot barnen, säger psykologen Love Grahn. Psykologen Love Grahn

Sammanhang: ...Det är skamligt. ”Sänker modet och lusten” Dagens fokus på teori förtar lusten att lära och beskär möjligheten att känna sig lyckade, enligt Love Grahn. – Vad som måste till är anpassning, acceptans för olikheter, respekt och en högre status för praktiska skolämnen och yrken. Felställda förväntningar, på grund av beröringsskräck och missriktad välvilja hos dem som ska hjälpa, försvårar för den enskilde...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Love Grahn.