Fem risker med nya betygen – utredaren svarar om oron

Debatt Remissvaren på ”Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden” identifierade fem risker för lärarna med det nya betygssystemet. Nu bemöter utredaren Magnus Henrekson oron: "Det finns bred enighet om att dagens system brister i likvärdighet och att

Sammanhang: ...Med vårt system sker justeringen automatiskt och objektivt, på samma sätt som i IB-programmet och i många andra länder. ❗️❗️ Anpassning till nationella prov Invändningen att undervisningen kommer att styras för mycket av nationella prov kan inte viftas bort, men detta sker redan i dag, utan att bidra till likvärdig betygssättning. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Magnus Henrekson.

”Specialpedagoger ska arbeta direkt med elever”

Debatt Om fler elever ska kunna få relevant stöd tidigare krävs fler special­lärare som arbetar direkt med eleverna. Det är därför hög tid att reformera utbildningarna inom det specialpedagogiska området, skriver Simona Mohamsson (L) och Lotta Edholm (L).

Sammanhang: ...Antalet elever med lässvårigheter som förvägras möjlighet till relevant intensivträning, och i stället till exempel får som anpassning att lyssna på texter, riskerar därmed att öka. Det är ett stort svek. ”Fler specialpedagoger” Ändå utbildar Sverige än i dag fler specialpedagoger än speciallärare, trots att en specialpedagogexamen inte ger någon behörighet att undervisa inom ramen för särskilt stöd. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Lotta Edholm, Simona Mohamsson, Agneta Gulz.

Mannerheim: Explicit undervisning har gjorts omöjlig i Sverige

Krönika ”Lärarna i svensk skola fått bestämda direktiv att göra precis det motsatta när det gäller anpassningar i klassrummet”, skriver Filippa Manneriem efter att ha läst om Linnea Lindquists klassrumsbesök i Londons mest utsatta område. I en krönika iSkolledaren

Sammanhang: ...Tvärs emot vad vetenskapen visar På vissa skolor har elever fått som anpassning att gå in och ut ur klassrummet hur de själva vill. På andra får de arbeta i grupprum, skrolla på mobilen under lektionerna eller ha musik i lurarna under lärarnas genomgångar. ...

Omnämnda platser: Sverige Krönika, Stockholms, Skolinspektionens. Omnämnda personer: Daniel T. Willingham, Linnea Lindquists, Filippa Manneriem.

”Kan vi sluta behandla AI som en frälsare?”

Debatt ”Att automatisera vissa delar av lärarnas arbetsbörda är klokt. Men när tilltron till AI blir ett självändamål, då rynkar jag på näsan. När lärare inte längre skriver egna personliga brev till arbetsgivare utan överlåter det till ChatGPT (som glatt

Sammanhang: ...Allt sponsrat av den senaste tekniken bakom AI-genererad text, som nu förser oss med slides där det ser ut som att en enhörning kräkts karameller över en PowerPoint och råd om hur vi pedagogiskt ska handleda barn i just AI. Glöm inte den totala bristen på anpassning till NPF med för mycket text på för liten yta. Medan fler och fler studier visar på att överanvändning av AI påverkar barns kreativa förmåga negativt matar vi vuxna in mer AI-text i ett digitalt flöde som börjar kännas som en sarkastisk spegel av vårt uppgivna förhållande till utveckling. ...

Omnämnda platser: LinkedIn, Sveriges. Omnämnda personer: Cecilia Wemgård, Farbror Joakim.

”Förskollärare pressas till det yttersta”

Debatt ”Vi måste tala klarspråk om arbetsgivarens ansvar. Det är inte längre en fråga om okunskap – det finns forskning, statistik och otaliga larmrapporter. Det är en fråga om vilja”, skriver Charlotta Schulman, Sveriges Lärare. Nu uppmanar hon föräldrar

Sammanhang: ...Detta är inte bara en orättvisa mot yrkesgruppen – det är ett direkt hot mot kvaliteten i förskolan. Det blir mindre tid för anpassning, färre undervisningstillfällen och mindre möjlighet att möta varje barns behov. Förskolan är en grundläggande och samhällsbärande funktion. ...

Omnämnda platser: kommun, Unikum, Uppsala. Omnämnda personer: Charlotta Schulman.

”Ytliga anpassningar gör oss ingen tjänst”

Debatt ”Låt oss sluta prata om inkludering som något vi 'strävar efter' och börja behandla det som det är: En professionell standard som vi alla måste leva upp till”, skriver läraren Sarra Tlili Bertilsson, som själv har en hörselnedsättning. Många fattar

Sammanhang: ...Det kräver att vi tänker om från grunden hur vi organiserar undervisningen och hur vi möter olika behov. ”Små saker gör skillnad” Som lärare med hörselnedsättning har jag sett hur små justeringar kan göra en enorm skillnad – men också hur lätt det är att bara låtsas att man jobbar med tillgänglighet, att det blir mer en checklista än något som verkligen betyder något i vardagen. Den här ytliga sortens anpassning gör oss ingen tjänst. När skolor nöjer sig med att köpa in några prylar men inte satsar på att personalen ska lära sig hur man använder dem på bästa sätt, eller när lärarutbildningen fortfarande ser tillgänglighet som något extra istället för en självklar del av jobbet, då missar vi hela poängen. ...

Omnämnda platser: Vux Huddinge, Använda. Omnämnda personer: Sarra Tlili Bertilsson.

11 utredningar – så vill de lösa skolans problem

På djupet Ny läroplan, mer fokus på kunskap och slopat F-betyg. Regeringen vill förändra skolan i grunden. Vi Lärare har tittat närmare på den nya skolan och problemen den ska lösa. Så här blir den nya skolan – om utredarna får som de vill. Magnus Henrekson,

Sammanhang: ...Föräldrar som klagar på betyg, vill ha särskild anpassning eller kräver fler läxor. Och anmäler läraren. Äldre lärare vittnar om att fenomenet att föräldrar som ser sig som kunder eskalerat sedan liberaliseringen av skolan på 90-talet. ...

Omnämnda platser: Sverige, Pisa, Ramar. Omnämnda personer: Bo Jansson, Pontus Bäckström, Joakim Stymne.

”Samverkan gäller bara kommunala skolor”

Debatt Kommunala gymnasieskolor ska samverka för att linjera med arbetsmarknaden. Varför gäller det inte friskolorna, undrar läraren Petra Dalin. Endast kommunala skolor tvingas ta hänsyn till arbetsmarknadens behov, skriver Petra Dalin. Då skolrelaterade

Sammanhang: ...Den förmedlar att en kommun ska samverka med åtminstone två andra kommuner gällande dimensionering av platser, för att bättre harmoniera med arbetsmarknaden. Parallellt med denna anpassning ska även ungdomars efterfrågan beaktas. Givet de senaste årens utveckling, betyder det senare rimligtvis inte att fler unga kommer att välja yrkesprogram. ...

Omnämnda personer: Petra Dalin.

Nya läroplaner – så ska läskrisen botas

Läsning Ljudningsmetoden phonics skrivs in i läroplanen – som också ska bli en detaljerad manual för svensklärare, med krav på mängdträning på skoltid. Målet är att läskrisen blir ett mörkt minne. – Blir läroplanerna verklighet kommer vi att få till läsande

Sammanhang: ...Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. ...

Omnämnda personer: Thomas Persson, Linda Fälth, Joe Labero.

Nya läroplanen: Så förändras undervisningen

Kursplaner Slopade anpassningar, tydligare ämnesplaner, fokus på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – snarare än betyg. Det är huvuddragen i ”Kunskap för alla – nya läroplaner för kunskap och lärande”, den lunta som utredaren Thomas Persson

Sammanhang: ...Nya läroplanen – förändringarna i korthet Betoning på grundläggande kunskaper och färdigheter Förstärkning av läs- och skrivundervisningen En stärkt lärarroll Minskade krav på individualisering och anpassning Ramar för hur undervisning ska genomföras och med vilka undervisningsstrategier En samlad läroplan Ny inledning till läroplanerna Principer och riktlinjer ska styra kursplanerna Kommentarsmaterial till stöd för lärare Mer praktisk betoning i praktisk-estetiska ämnen Ändrade skrivningar om digital kompetens Införande av totalsförsvarskunskap och Natokunskap Källa: Utbildningsdepartementet Experterna bakom regeringens nya läroplan Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Sverige, Ramar. Omnämnda personer: Martin Ingvar, Linnea Lindquist, Inger Enkvist.