”Kommer nya skolan ta hänsyn till NPF-eleverna?"

Debatt En ny läroplan är på gång, meddelar regeringen. Men Sabina Standfuss undrar om den kommer att ta hänsyn till elever med NPF-diagnoser. ”Jag har mött otaliga elever med NPF som kämpat mer än vad många vuxna skulle orka”, skriver hon. Detta är en kommenterande

Sammanhang: ...Det är rimligt. Men varför finns ingen motsvarande anpassning för elever med NPF, trots att deras begränsningar ofta gör det omöjligt att nå vissa kunskapskrav på det sätt som dagens system kräver? ...

Omnämnda platser: Örebro. Omnämnda personer: F. , Sabina Standfuss.

Pensionären Iréne ryckte in – löste hotet mot skolan

Specialpedagogik Elevutredningarna släpade efter, Skolinspektionen hotade med vite och rektorn behövde hjälp. Då kom pensionären Iréne Rodebjer, 65, till undsättning. Iréne Rodebjer, 65, lystrade till nödropet från skolan som hotade med vite. Arbetet med

Sammanhang: ...Iréne Rodebjer, 65, lystrade till nödropet från skolan som hotade med vite. Arbetet med elevutredningar för extra anpassning och särskilt stöd hade försummats. Personal- och allmän resursbrist räckte inte till för att klara skollagens krav. ...

Omnämnda platser: Gotland. Omnämnda personer: Jessica Nilsson, Iréne Rodebjer.

Olskog: ”Staten ska inte betala för kommunernas försummelser”

Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges Skolledare hävdar (SvD Debatt 17 januari) att regeringen har hetsat fram ett förslag om att reglera lärares undervisnings- och planeringstid. De menar att förslaget skulle försvåra rektorers styrning, hota elevernas

Sammanhang: ...En statlig utredning av elevernas undervisningstid visade nyligen att denna anpassning är i det närmast obefintlig. Istället lägger skolor och huvudmän ut den minimala mängd tid eleverna har rätt till, oavsett vilka behov eleverna har. ...

Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Anna Olskog.

Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”

Elevhälsa De kämpar så hårt de kan men för 14 procent av eleverna är det en hopplös kamp. – Missriktad välvilja har gjort skolan till en plåga för väldigt många helt i onödan. Det är ett svek mot barnen, säger psykologen Love Grahn. Psykologen Love Grahn

Sammanhang: ...Det är skamligt. ”Sänker modet och lusten” Dagens fokus på teori förtar lusten att lära och beskär möjligheten att känna sig lyckade, enligt Love Grahn. – Vad som måste till är anpassning, acceptans för olikheter, respekt och en högre status för praktiska skolämnen och yrken. Felställda förväntningar, på grund av beröringsskräck och missriktad välvilja hos dem som ska hjälpa, försvårar för den enskilde...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Love Grahn.

”AI-förbud i klassrummet en väg till sämre lärande”

Debatt ”I klasser med 30 elever, där många immigrantstudenter kämpar med kunskapsluckor, blir individualisering ohållbar. Läraren hinner knappt med grundundervisning, än mindre anpassning – elever tystnar eller ger upp. Begränsad digital tillgång förvärrar

Sammanhang: ...Läraren hinner knappt med grundundervisning, än mindre anpassning – elever tystnar eller ger upp. Begränsad digital tillgång förvärrar problemen”, skriver Jacqueline Wilson. ...

Omnämnda personer: Jacqueline Wilson.

”Standardiserade tester löser inte skolans problem"

Debatt ”Regeringens utredning om stödinsatser i skolan föreslår att nationella proven i lågstadiet ska ersättas med korta standardiserade tester för att identifiera elever i behov av stöd. Det kan låta effektivt – men i själva verket riskerar det att leda

Sammanhang: ...LÄS ÄVEN: Extra anpassningar skrotas: ”Enklare få särskilt stöd” Vi riskerar dessutom att gå tillbaka till en skola där eleven betraktas som bärare av problemet, istället för att ansvaret för anpassning och utveckling läggs på undervisningen och lärmiljön. Det är en syn på barn som vi under lång tid har arbetat för att lämna bakom oss – och som absolut inte får återinföras genom nya reformer. ...

Omnämnda personer: Heléna Fransman.

Fem risker med nya betygen – utredaren svarar om oron

Debatt Remissvaren på ”Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden” identifierade fem risker för lärarna med det nya betygssystemet. Nu bemöter utredaren Magnus Henrekson oron: "Det finns bred enighet om att dagens system brister i likvärdighet och att

Sammanhang: ...Med vårt system sker justeringen automatiskt och objektivt, på samma sätt som i IB-programmet och i många andra länder. ❗️❗️ Anpassning till nationella prov Invändningen att undervisningen kommer att styras för mycket av nationella prov kan inte viftas bort, men detta sker redan i dag, utan att bidra till likvärdig betygssättning. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Magnus Henrekson.

”Specialpedagoger ska arbeta direkt med elever”

Debatt Om fler elever ska kunna få relevant stöd tidigare krävs fler special­lärare som arbetar direkt med eleverna. Det är därför hög tid att reformera utbildningarna inom det specialpedagogiska området, skriver Simona Mohamsson (L) och Lotta Edholm (L).

Sammanhang: ...Antalet elever med lässvårigheter som förvägras möjlighet till relevant intensivträning, och i stället till exempel får som anpassning att lyssna på texter, riskerar därmed att öka. Det är ett stort svek. ”Fler specialpedagoger” Ändå utbildar Sverige än i dag fler specialpedagoger än speciallärare, trots att en specialpedagogexamen inte ger någon behörighet att undervisa inom ramen för särskilt stöd. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Lotta Edholm, Simona Mohamsson, Agneta Gulz.

Mannerheim: Explicit undervisning har gjorts omöjlig i Sverige

Krönika ”Lärarna i svensk skola fått bestämda direktiv att göra precis det motsatta när det gäller anpassningar i klassrummet”, skriver Filippa Manneriem efter att ha läst om Linnea Lindquists klassrumsbesök i Londons mest utsatta område. I en krönika iSkolledaren

Sammanhang: ...Tvärs emot vad vetenskapen visar På vissa skolor har elever fått som anpassning att gå in och ut ur klassrummet hur de själva vill. På andra får de arbeta i grupprum, skrolla på mobilen under lektionerna eller ha musik i lurarna under lärarnas genomgångar. ...

Omnämnda platser: Sverige Krönika, Stockholms, Skolinspektionens. Omnämnda personer: Daniel T. Willingham, Linnea Lindquists, Filippa Manneriem.

”Kan vi sluta behandla AI som en frälsare?”

Debatt ”Att automatisera vissa delar av lärarnas arbetsbörda är klokt. Men när tilltron till AI blir ett självändamål, då rynkar jag på näsan. När lärare inte längre skriver egna personliga brev till arbetsgivare utan överlåter det till ChatGPT (som glatt

Sammanhang: ...Allt sponsrat av den senaste tekniken bakom AI-genererad text, som nu förser oss med slides där det ser ut som att en enhörning kräkts karameller över en PowerPoint och råd om hur vi pedagogiskt ska handleda barn i just AI. Glöm inte den totala bristen på anpassning till NPF med för mycket text på för liten yta. Medan fler och fler studier visar på att överanvändning av AI påverkar barns kreativa förmåga negativt matar vi vuxna in mer AI-text i ett digitalt flöde som börjar kännas som en sarkastisk spegel av vårt uppgivna förhållande till utveckling. ...

Omnämnda platser: LinkedIn, Sveriges. Omnämnda personer: Cecilia Wemgård, Farbror Joakim.