”Det krävs mindre kreativitet av mina elever”

Debatt Björn Dahlman hittar sin pappas gamla uppsatsämnen, och reflekterar över att något har hänt efter att målstyrningen infördes i skolan: ”Här fanns ett förtroende för elevernas förmåga att lösa uppgiften och en respekt för deras individualitet som värmer”.

Sammanhang: ...Vi surrar eleverna vid masten Jag vet inte hur många 17-åringar i dag som skulle kunna sätta sig ner och fritt skriva om ”Paulus som missionär” och där kan man såklart reflektera över hur annorlunda Sverige och skolan var 1963 mot idag. Men det som slår mig är uppgiftens utformning - hur fri den är och vilket stort utrymme den lämnar till elevernas personliga intressen och karaktär. ...

Omnämnda platser: Sverige, Skaraborg. Omnämnda personer: Per Kornhall, Björn Dahlman.

Anpassningarna slopas: ”Liten skillnad i praktiken”

Debatt De extra anpassningarna slopas för att ge bättre stöd till elever med behov, och minska lärarens arbetsbörda. Elisabeth Allmér varnar för att den verkliga skillnaden blir liten för lärarna. Elisabeth Allmér varnar för att de skrotade extra anpassningarna

Sammanhang: ...Vi lärare får ofta höra att lösningen på skolans utmaningar är fler anpassningar, tidigare insatser och mer individualisering. I klassrummet ser verkligheten annorlunda ut. Jag undervisar i en skola där 30-50 procent av eleverna i vissa klasser har någon form av extra anpassning. ...

Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Elisabeth Allmér.

”Vad talar vi om när vi talar om kognitionsvetenskap?”

Debatt Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar MargarethaHäggström,

Sammanhang: ...Kropp, sinnen, material och verktyg Inom andra delar av kognitionsvetenskapen ser bilden annorlunda ut. Inom förkroppsligad kognition (embodied cognition), distribuerad kognition och situerad kognition förstås tänkande inte som något som enbart sker i hjärnan. ...

Omnämnda platser: Valand. Omnämnda personer: Margaretha Häggström.

”Vi måste våga göra bildning coolt igen”

Debatt De tre åren med eleverna är över – för dem väntar gymnasiet. Nu reflekterar deras lärare om bildningens roll för demokratin och framtiden. ”Det finns något nästan radikalt i att sitta still med en bok”, skriver Katarina Falkeborn. ”Det finns något

Sammanhang: ...I den som räcker upp handen och säger: ”Jag tänkte annorlunda först, men nu förstår jag.” I en polariserad värld är det kanske den mest revolutionära handlingen av alla. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman, Katarina Falkeborn.

Studenten Majas tårar virala: ”Vill tacka min lärare”

Skolavslutning Maja Jacobsson har haft en sårig skolgång – men tog sig hela vägen fram till den vita studentmössan och en anställning som lastbilsförare. I ett klipp som fått 450 000 visningar hos Barometern, hyllar hon sin lärare. – Känslan…., jag är väldigt

Sammanhang: ...Och med medicin blev livet annorlunda. – I stället för att all energi är i kroppen men ingen ork i huvudet, så fick jag mer energi till huvudet och blev mer lugn i kroppen, säger Maja Jacobsson. ...

Omnämnda platser: Kalmar. Omnämnda personer: David Jessen, Maja Jacobsson, David Jessens.

Här får lärarna tid till mentorsuppdraget

Reportage Malmö idrottsgymnasium har hittat en metod som ger både ämneslärare och mentorer tid för sina uppdrag. Heltidsmentorer – med 200 timmar till uppdraget. – Vi i facket är överens med ledningen om att det ska vara luftigt i tjänstefördelningen, säger

Sammanhang: ... – Jag tror att det hade fungerat bra, även om det hade varit annorlunda, säger Daniel Johnson. – Why not? Men det bygger på att man får tid till det, och det får vi här. ...

Omnämnda platser: Reportage Malmö, Sverige, England. Omnämnda personer: Daniel Johnson Lärare, Daniel Johnson, Marie Lilja.

”Det var då jag insåg – alla kan göra sitt bästa”

Debatt Om man inte försöker, slipper man misslyckas. Så förhöll sig eleven Leo till skolarbetet. Men i stället för att presentera krav och förväntningar, ställer läraren en fråga. Den ändrade allt. Så insåg Henric Waehrens att alla elever kan göra sitt bästa.

Sammanhang: ...Ett hopp som blivit för skört för att användas. En dag gjorde jag något annorlunda. Istället för att säga åt honom att sluta komma med ursäkter, bad jag honom berätta den riktiga anledningen till att han inte ville läsa sin text. ...

Omnämnda platser: Göteborg. Omnämnda personer: Henric Waehrens.

HP Tran: Rektor Linnea är vad varje skola behöver

Under våren har skolledaren och skoldebattören Linnea Lindquist släppt sin bok ”Vad jag pratar om när jag pratar om skolan”. Det är en högst personlig bok om hennes tid som lärare och rektor i skolor som befinner sig i socioekonomiskt utsatta områden. När

Sammanhang: ...Men att vi i Sverige blint och okritiskt ska implementera en modell som används i England, som för övrigt har en väldigt annorlunda skolkultur från vår egen, är rent önsketänkande. Däremot kan vi inspireras av metoden och omarbeta den efter svenska skolseder och vanor. ...

Omnämnda platser: Sverige, England, Göteborgs. Omnämnda personer: Rektor Linnea, Linnea Lindquist.

Friskolläraren: ”Verkligheten ryms inte i debatten”

Debatt Hon arbetar på en friskola – men känner inte igen sig i debatten. ”Självklart ska vi diskutera vinster i välfärden och granska oseriösa aktörer. Men när förslag utformas som breda verktyg riskerar de att slå hårt även mot de skolor som fungerar väl,

Sammanhang: ...Bilden som målas upp är ofta ensidig och förenklad, där komplexa verksamheter reduceras till slagord. Verkligheten ser annorlunda ut. Jag är speciallärare på friskola och vill bidra med ett perspektiv som alltför sällan får plats i dagens skoldebatt. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Jämtland.

Replik: ”Lärares ord ska väga tyngst om inkludering”

Debatt ”Om man inte arbetar i skolan kostar det inget att hålla sig med idealistiska åsikter”. Det skriver Therese Rosengren i sitt svar på kritiken om Liberalernas utspel om Obs-klasser. Nu vill hon ge lärare tolkningsföreträde om ordning och inkludering.

Sammanhang: ...Therese Rosengren Vi som faktiskt är verksamma inom skolan och under många års tid upplevt hur otrygghet och ordningsstörningar lett till en allt sämre skolmiljö kanske ser annorlunda på saken. Med risk för att låta förmäten, anser jag att det är den ensamma läraren med 30+ elever i klassrummet som ska ha det tyngst vägande ordet i diskussioner om inkludering. ...

Omnämnda platser: Sverige, Liberalernas, Europa. Omnämnda personer: Arne Engströms, Therese Rosengren.