30 rektorer i friskola: ”Lägre skolpeng hotar reformerna”

Valdebatt Regeringens stora skolreformer riskerar att drabba fristående skolor extra hårt, om deras skolpeng blir lägre. Det skriver 30 rektorer i friskola: ”Vi kan inte trolla med knäna”. De politiska förslagen om hur vi kan skapa en bättre skola i Sverige

Sammanhang: ...Varje reform var för sig hade varit ett stort arbete, nu ska allt göras mer eller mindre samtidigt. Svårt att förstå hur ekvationen ska gå ihop De stora reformerna omfattar alla skolor, men för oss som jobbar i friskolor riskerar förändringarna att bli ännu fler. ...

Omnämnda platser: Klara, Sollentuna, Sverige. Omnämnda personer: Tina Bågenhammar, Dibber Hökarbodens, Malin Bellander.

”Vi accepterar slitna och underfinansierade skolor”

Debatt ”Det ska inte spela någon roll om en elev går i skolan i Jokkmokk, Stockholm eller Bromölla. Rätten till en god utbildning ska inte avgöras av kommunens ekonomi eller politiska prioriteringar”, skriver Annelie Mickelsson. 19 000 elever slås ut årligen

Sammanhang: ...Samtidigt förvånas vi över sjunkande resultat, ökande psykisk ohälsa och att allt fler unga hamnar utanför utbildning och arbetsmarknad. ”Handlar om mätningar” Debatten om skolan handlar ofta om mätningar. ...

Omnämnda platser: Sverige, Stockholm, Jokkmokk. Omnämnda personer: Annelie Mickelsson.

Hon vill se skrivträning för hand varje dag i skolan

Debatt ”När elever sällan övar handskrift blir resultatet ofta en otydlig, svårtydd stil som varken eleven själv eller andra kan läsa”. Läraren Keltoum Oulehri vill att eleverna lyfter pennan igen – varje dag. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Eleverna skriver, läser och antecknar nästan uteslutande på datorer och surfplattor och resultatet syns. Allt fler lärare vittnar om elever som tappat både stavning, koncentration och en läsbar handstil. Det är tid att slå larm: handskriften måste tillbaka som en central del av undervisningen. ”Stärker minnet” Forskningen är tydlig. ...

Omnämnda platser: Oulehri.

”Jag ser dagligen vilken skillnad rätt stöd kan göra”

Debatt Politiker pratar om kunskapsresultat. Lärarna behöver färre elever i varje klass och fler speciallärare för att alla elever ska lära sig läsa. Det skriver Mona Sundström. Som lågstadielärare har Mona Sundström sett vilken skillnad rätt stöd ger eleverna.

Sammanhang: ...Trots detta kämpar vi alla inom skolans värld för att ge allt vi bara kan till våra fantastiska framtida samhällsmedborgare. De första skolåren lägger grunden Politiker talar ofta om kunskapsresultat, men vi måste tänka på att resultaten börjar i klassrummet. ...

Omnämnda personer: Mona Sundström.

Anpassningarna slopas: ”Liten skillnad i praktiken”

Debatt De extra anpassningarna slopas för att ge bättre stöd till elever med behov, och minska lärarens arbetsbörda. Elisabeth Allmér varnar för att den verkliga skillnaden blir liten för lärarna. Elisabeth Allmér varnar för att de skrotade extra anpassningarna

Sammanhang: ...Antingen fortsätter vi att bygga ett system där allt fler lösningar läggs på en redan pressad undervisning, där anpassningar förväntas kompensera för strukturella brister. ...

Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Elisabeth Allmér.

”Marknadsskolan förstör hela skolväsendet”

Debatt ”Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning, och uppstår inte bara av en lyckosam slump”, skriver Christian Liljeros. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram. Vinstdrivande

Sammanhang: ...Det finns nog ingen som ifrågasätter att vi som är lärare i friskolor gör det bästa vi kan. Precis som alla lärare gör vi allt för att skapa så bra förutsättningar som möjligt i våra klassrum, för våra elever. Problemet och diskussionen ligger inte där, utan i marknadsskolans övergripande och ingripande strukturer. ...

Omnämnda platser: Sergels torg, Sveriges, Stockholm. Omnämnda personer: Anna Olskogs, Maria Wimans, Christan Liljeros.

Replik: Undervisningen större än teorier”

Debatt Erik Cardelús frågade sig varför Vygotskij fått så stort utrymme på lärarutbildningen. Pål Christensson svarar med en varning: ”Debatten riskerar att hamna i en alltför enkel motsättning”. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står

Sammanhang: ...Kognitionsvetenskapliga perspektiv synliggör andra saker: minne, uppmärksamhet, återkoppling och belastning. Metodik synliggör lärarens konkreta handlande. Allt detta behövs. Men inget av det fångar ensamt undervisningens hela verklighet. Undervisningens hela verklighet Därför bör vi inte ersätta en husgud med en annan. ...

Omnämnda platser: Sundsvall. Omnämnda personer: Pål Christensson, Erik Cardelús.

Elever har tappat en veckas lästid i skolan på tio år

Läsning På tio år har fjärdeklassarna förlorat motsvarande 40 timmars lästid i skolan. Det visar en rapport från Skolverket. En förklaring kan vara den kritiserade lyssneläsningen. – När det gäller lästräning får man inte välja som elev, säger professor Linda

Sammanhang: ...Hälften ”lyssneläser” En tendens som Vi Lärares systertidning Ämnesläraren redan rapporterat i en granskning. Ämnesläraren visar att inlästa texter blir ett allt vanligare sätt att tackla fallande läskunskaper. Hälften av de drygt 1 600 lärarna som deltar i granskningen uppger att de har elever som alltid eller ofta lyssnar, i stället för att läsa. ...

Omnämnda platser: Pirls, Sverige. Omnämnda personer: Linda Fälth.

”Vi måste våga göra bildning coolt igen”

Debatt De tre åren med eleverna är över – för dem väntar gymnasiet. Nu reflekterar deras lärare om bildningens roll för demokratin och framtiden. ”Det finns något nästan radikalt i att sitta still med en bok”, skriver Katarina Falkeborn. ”Det finns något

Sammanhang: ...Vi måste våga göra bildning coolt igen. I en tid när allt fler av våra samtal sker i korta klipp, snabba kommentarer och algoritmstyrda flöden finns det något nästan radikalt i att sitta still med en bok. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Maria Wiman, Katarina Falkeborn.

Uppmaningen: ”Alla brott i skolan ska anmälas”

Hot och våld Inför en specialenhet på arbetsmiljöverket för hot och våld i skolan. Det kräver Sveriges Lärares huvudskyddsombud Simon Sandström. – Vi är positiva till idén, säger Joar Forssell (L), ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Polis, byggställningsmontör,

Sammanhang: ...Hot och våld i skolan är ett växande problem och det finns anledning att tro att långt i från allt anmäls. Mörkertalet kan vara stort och vi vill absolut veta hur situationen ser ut egentligen, säger Joar Forssell till Vi Lärare. ...

Omnämnda personer: Simon Sandström, Joar Forssell.