"Dags att krossa myten om att SVA är ett stödämne”

Debatten om SVA präglas tyvärr ofta av missuppfattningar. Många tror felaktigt att ämnet är en ”andrahandsversion” för elever som är dåliga på svenska eller har bristande språkkunskaper. Det finns en skadlig fördom om att det bara är till för elever som nyss

Sammanhang: ...Kräver riktat stöd Att vara född i Sverige, tala flytande svenska och ha goda språkkunskaper betyder inte att det akademiska andraspråket utvecklas helt av sig självt. Att behärska ett vardagsspråk är en sak, men att erövra det avancerade skolspråket, med dess specifika textstrukturer, metaforer och abstrakta begrepp, kräver riktat stöd. ...

Omnämnda platser: Sverige, Stockholm. Omnämnda personer: Anisha Sanghvi.

SVA-debatten: ”Sluta mäta elevers svenska i antal år”

Två elever kan ha bott lika länge i Sverige men ändå ha helt olika språkliga förutsättningar. Ändå hör jag ofta samma fråga när en elev har svårt att följa undervisningen: ”Hur länge har eleven varit i Sverige?” Frågan kan verka relevant. Men alltför ofta

Sammanhang: ...En elev som har varit här i många år kan förväntas klara sig utan stöd, trots att det akademiska språket fortfarande inte räcker till. En annan elev kan underskattas eftersom hen är relativt ny i landet, trots att hen har en stark skolbakgrund och utvecklas mycket snabbt. ...

Omnämnda platser: Sverige.

Pekka, 88, får nytt jobb som lärare: ”Man ska ha roligt”

Redan 2003 kunde Pekka Persson ha gått i pension och lämnat yrket som fysik- och matematiklärare efter 40 år i yrket. Men han fortsatte fram till pandemin. – Då sa rektorn att det räckte. Han var nog orolig för att jag skulle smittas, säger Pekka. Gammal

Sammanhang: ...Men ett vikariat mellan utbildningarna satte käppar i de akademiska hjulen – och fart på karriären. – Lärarhögskolan i Uppsala ville inte ha mig. ”Du har ju redan jobbat en termin så du är nog redan förstörd”. ...

Omnämnda platser: Uppsala, Pekka. Omnämnda personer: Pekka Persson.

”Då skulle många elever inte ha några lärare”

Han är uppvuxen i speedwayfästet Vojens i södra Jylland, bara några mil från den tyska gränsen. Efter grund- och gymnasieskolan – som han enligt egna uppgifter trivdes ganska bra i – flyttade Niels Paarup-Petersen först till Århus och senare till Köpenhamn

Sammanhang: ...Det sistnämnda tycker jag är för snävt. Varför är bara akademiska studier meriterande, inte exempelvis VFU-handledning? – Det är viktigt med en tydligt statlig struktur för lärarnas vidareutbildning och meritering. ...

Omnämnda platser: Europas, Århus, Jylland. Omnämnda personer: Niels Paarup-Petersen, Niels Paarup Petersen.

Sara Bruun: När skolan förvandlar det som fungerar till något annat

Eleven sitter längst bak med sitt arbetshäfte, ett anpassat material som någon har tagit fram med omsorg. Runt omkring pågår klassens samtal, genomgången och diskussionen, medan eleven bläddrar och fyller i – närvarande i rummet men utanför undervisningen.

Sammanhang: ...Vi har många ord för reformer och metoder, men inget ord för det som händer när de förändras på vägen. Letal mutation kunde vara den akademiska termen; i vardagen skulle vi kunna tala om förvanskning. Ingen förvanskar medvetet, tvärtom sker det med de bästa intentioner. ...

Omnämnda platser: Minnesåterkallning. Omnämnda personer: Sara Bruun.

Replik: Undervisningen större än teorier”

Debatt Erik Cardelús frågade sig varför Vygotskij fått så stort utrymme på lärarutbildningen. Pål Christensson svarar med en varning: ”Debatten riskerar att hamna i en alltför enkel motsättning”. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten som står

Sammanhang: ...Men debatten riskerar att hamna i en alltför enkel motsättning: sociokulturell teori mot metodik, akademiska analyser mot undervisningens praktik, Vygotskij mot kognitionsvetenskap. ”Hjälper oss inte” Den motsättningen hjälper oss inte långt. ...

Omnämnda platser: Sundsvall. Omnämnda personer: Pål Christensson, Erik Cardelús.

Stor omsättning på rektorer: ”Haft åtta på tolv år”

Skolledare Omsättningen av rektorer i svenska skolor är fortsatt hög. Det slår Skolverket fast i en ny rapport. – Vi har haft åtta rektorer på tolv år. Det tär på krafterna, säger läraren Alexandra Ekwall. Många skolledare slutar redan efter ett till tre

Sammanhang: ... – Vi är ett kommunalt yrkesgymnasium, våra elever har låga meritvärden och mycket av rektorns tid går åt att hantera ordningsfrågor istället för rent akademiska aspekter. Det är möjligt att det inte är tillräckligt hög prestige eller att det är svårt att få resurserna att räcka till. ...

Omnämnda platser: Huddinge. Omnämnda personer: Alexandra Ekwall.

”Varför har Vygotskij dominerat svensk utbildning?”

Debatt Erik Cardelús rensar bokhyllan – och hittar en klassiker. Nu frågar han sig varför Vygotskij dominerat svensk lärarutbildning. Vygotskij är en klassiker i svensk utbildning. Erik Cardelús undrar varför. Detta är en kommenterande text. Det är skribenten

Sammanhang: ...Så – är det bra eller dåligt? Här passar det akademiska svaret: ”det beror på” och vardagsfrasen ”smaken är som baken”. Klart är i alla fall att ingen akademisk handledare – på något universitet i världen – skulle acceptera en sådan studenttext idag, men som grund i svensk skolutveckling gick det bra. ...

Omnämnda platser: Thorndike, Piaget, Referens. Omnämnda personer: Kajsa Öberg, Gunilla Lindquist, L. S..

Läraren: ”Det pratas för lite om mentorsuppdraget”

Debatt Utbildningen förberedde inte tillräckligt för mentorsuppdraget, och många lärare har aldrig fått avlastning av en heltidsmentor. ”Om mentorskapet är avgörande för elevers trygghet och skolgång måste det också tas på allvar i lärarutbildningen och i

Sammanhang: ...I mina ögon vore det mer likvärdigt för våra elever att ha anställda heltidsmentorer vars akademiska kompetens i mänskliga relationer trumfar våra egna. En yrkeskår som inte behöver bry sig om att planera nästa arbetsområde i kemi eller rätta den där högen med nationella prov som aldrig tycks ta slut. ...

Omnämnda platser: Aneby. Omnämnda personer: Henric Pettersson.

Därför vill hon dubbla kemi med specialpedagogik

Porträtt Hon fick Ingvar Lindqvistpriset för att hon gör det svåra självklart – fångar upp alla elever i sina klassrum. Gymnasieläraren Anki Norman ser en lösning på hela skolans problem i sin egen ­strategi: att använda specialpedagogiska verktyg i den ordinarie

Sammanhang: ...Foto: Simon Eliasson – Är man lärare lämnar man ingen elev i sticket, så är det bara, säger Anki Norman. Redan själva den akademiska situationen hon då satte sig själv i ”gav en skjuts” – att läsa forskning, reflektera, samtala med andra med liknande arbetssituationer och drivkrafter...

Omnämnda platser: Strömbackaskolan, Luleå, Familj. Omnämnda personer: Ingvar Lindqvistpriset ­kanske, Simon Eliasson, Anki Norman.