”Friskfaktorer gör inget för ett sjukt system”

Debatt ”SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg vill vänta in regeringens beslut och skjuta på regleringar av lärares arbetstid. SKR vill i stället fortsätta med friskfaktorerna som stått med i de senaste avtalen. Jag är inte emot friskfaktorer per se, tvärtom,

Sammanhang: ...Det spelar ingen roll hur många friskfaktorsambulanser som Sunt arbetsliv skickar till oss, lagas inte bron kommer vi fortsätta ramla ner. ”Ser det som ett hån” SKR:s senaste gaslightande sägning om att de inte vill detaljstyra vårt akademiska yrke är tunt. Jag har inte läst en femårig universitetsutbildning för att utreda elevers frånvaro, utvärdera nämndmål eller utveckla tryggheten i matsalen, så om en detaljstyrning skulle låta mig vara lärare, kör på. ...

Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Jeanette Hedberg, Hanna Garberg.

”Olyckligt om förslagen framstår som politik”

Vi lärare debatt Läroplansutredningen ska bygga på kognitionsvetenskapliga resultat, men flera debattörer menar att det hämmar lärares hantverksskicklighet. ”Det påstås felaktigt att den leder till robotlika elever utan förståelse och auktoritära undervisningsmetoder”,

Sammanhang: ...Det antyds exempelvis att lärarutbildningsreformen kommer att skapa okritiska lärare som inte förstår skolans styrsystem. Debatten ger intrycket att det akademiska etablissemanget värnar kritiskt tänkande medan evidensförespråkarna vill ha lydiga lärare. ”En karikatyr” I verkligheten finns det systemkritiker inom båda lägren. ...

Omnämnda personer: Linnea Lindquist, Erik Håkansson, hämmar lärares.

”Läraryrket riskerar bli en fråga om ren teknik”

Vi lärare debatt Stora effektstudier grundade i kognitionsvetenskap ger inte svar på hur lärare bäst kan undervisa. Det skriver Oscar Björk, filosofie doktor i didaktik vid Mälardalens högskola. Han varnar för att politiken får för stor makt över hur framtidens

Sammanhang: ...Att utredningen föreslår en ökad betoning på kognitionsvetenskapliga studier utan att ha tillräckligt vetenskapligt stöd för att detta vore eftersträvansvärt för lärarutbildning är därför oroväckande. ”Akademisk frihet” Det antyder att politiska ambitioner har fått företräde framför en nyanserad och evidensbaserad analys och är ytterst sett ett slag mot den akademiska frihet som bland annat utbildningsminister Johan Pehrson själv, i ett inlägg på X, försvarade mot politisk påverkan (eller gällde det inte lärarutbildningen?)...

Omnämnda platser: Storbritannien, Lärarutbildningsutredningen, Sverige. Omnämnda personer: Oscar Björk, Timothy Shanahan, Johan Pehrson.

Replik: ”Endast i skolan är det kontroversiellt att börja med det grundläggande”

I ett debattinlägg med titeln ”Lärare kan bli lidande av nya forskningstrenden” uppvisar Oscar Björk en vanlig positionering inom den kvalitativa skolforskningen som också återspeglas i skolans läroplan och kursplaner. Denna positionering visar också en oförståelse

Sammanhang: ...De går nämligen från att producera specifika grammatiska företeelser vanliga inom talat språk, för att sedan successivt använda sig av mer ”akademiska” konstruktioner; denna utveckling påverkas också av flera underliggande faktorer. Detta vet vi då vi systematiskt och kvantitativt analyserar språkutveckling med tydligt definierade enheter, vilket är en form av reduktion, men knappast en förenkling. ...

Omnämnda platser: Luleå. Omnämnda personer: Linnea Lindquist, Christian Holmberg, Oscar Björk.

Maria Wiman: Så här borde vi göra med fenomenet läxor

Krönika Det är få barn förunnat vars föräldrar kan bli egna study buddys för att kompensera för effektiviserad skola och omöjlig stoffträngsel, skriver Maria Wiman. I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd. Ja, så står det i självaste Moseboken. Och nog

Sammanhang: ...Jag har sett alltför många exempel på läxor som kräver pigga föräldrar utan fritidsintressen, med änglalika tålamod och akademiska ämneskunskaper samt pedagogisk spjutspetskompetens. Det är få barn förunnat förstås men saliga äro de små gluttar vars föräldrar kan bli egna study buddys för att kompensera för effektiviserad skola och omöjlig stoffträngsel. ...

Omnämnda personer: Maria Wiman.

Mannerheim: ”Mina tio åtgärder för att mota läskrisen”

Läskrisen Sverige står nu mitt i en läskris. 24 procent av eleverna i årskurs nio går ut som funktionella analfabeter – de förstår inte vad de läser. Det är en skyhög siffra i ett land som kallar sig en kunskapsnation. I en uppmärksammad artikelserie i Vi

Sammanhang: ...Det ska inte gå att fasa ut skriftspråket ur ämnen som t. ex samhällskunskap, biologi, kemi och historia. Akademiska, teoretiska ämnen bygger på skriftspråket och därför måste det finnas med när man lär in dem och när man examineras på dem. ...

Omnämnda platser: Sverige, Sveriges.

Sveriges Lärare kan ta universitet till domstol

Lärarutbildning Sveriges Lärare överväger att ta Göteborgs Universitet till domstol. Anledningen bottnar i hur lärosätet gått tillväga för att minska antalet lärarutbildare. – De har rundat facket och det har gjort oss heligt förbannade, säger René Schultz,

Sammanhang: ...Att skapa nya kretsar istället för att omorganisera verksamheten eller följa principen först in – sist ut, är tillåtet men har varit ovanligt i den akademiska världen. Henric Börefelt-Axell. – Arbetsgivaren kan tyvärr skapa kretsar så som de passar dem. ...

Omnämnda platser: Göteborg. Omnämnda personer: Henric Börefelt, Marcus Löfdahl, Markus Nivala.

Forskarna: Så påverkas undervisningen av klassens sammansättning

Segregation Hur ska man minska segregationen i skolan? Är lösningen att flytta elever, så kallad bussning? Vi Lärare har talat med fyra forskare om behovet av att ändra klassernas sammansättning, och vad det betyder för undervisningen. Forskarna Pontus Bäckström,

Sammanhang: ...Kan drivas av yttre tryck Enligt Pontus Bäckström drivs föräldrar som grupp inte enbart av rena akademiska motiv när de överväger att sätta barnen i en friskola. – Det kan vara yttre tryck som att grannarnas barn börjar på en friskola och att man inte vill vara ”sämre” eller att man hoppas att friskolan ska erbjuda bättre studiero, till exempel. ...

Omnämnda platser: Nyköping, Trollhättan, Stockholm. Omnämnda personer: Pontus Bäckström, Pontus Bäckströms, Magnus Andersson.

”Vi är inte vaccinerade mot den här sortens antisemitism”

7 oktober Den sjunde oktober markerar årsdagen av Hamas attack mot civila israeler, och det efterföljande kriget mellan Hamas och Hizbollah och Israel – en konflikt som eskalerar. Så även i svenska klassrum. Mirjam Katzin och Christer Mattsson forskar om

Sammanhang: ...Min morfar var rom och blev utkastad från skolan i början av 1900-taklet, medan jag har den högsta akademiska utbildning som finns. Det visar vilken utveckling som är möjlig, säger han. Och fortsätter: – Att skolorna har haft överlevare som vittnat om Förintelsen, och gjort studieresor till koncentrationslägren, har fungerat som ett slags skydd mot antisemitism, säger Christer Mattsson. ...

Omnämnda platser: USA, Hamas, Malmös. Omnämnda personer: Linnea Lindquist, Christer Mattsson, Christer Mattson.