Resultat 1 - 10 av 39
SFI: ”Gränsen kastar ut analfabeter i arbetslöshet”
Debatt Regeringen har inrättat en skarp tidsgräns för SFI – tre år för att klara studierna. Men debattören menar att beslutet slår blint mot eleverna. ”Den som aldrig hållit i en penna i sitt liv behandlas på samma sätt som den som är högutbildad läkare ellerSammanhang: ...Lösningen kan snarare vara differentiering: olika mål, olika tempo och olika vägar beroende på individensbakgrund och förutsättningar. ”Bara gilla läget” I lärarrummet och bland lärarkollegiet (SFI-lärare som jobbar med studieväg 1 och 2) hör jag ofta samma kommentar om treårsbeslutet: ”Det är bara att gilla läget.” Det är ett uttryck för både styrka och resignation. Vi gör vårt bästa oavsett villkor. Men uppgivenheten är farlig. ...
Omnämnda platser: Stockholm.
Nya läroplaner ska stoppa skriv- och läskrisen
Den nya skolan Tydligare fokus på fakta och grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Det är ambitionen med grundskolans nya läroplaner. – Nu får vi bara hoppas att det också blir så, säger pedagogikprofessorn Jonas Linderoth. Jonas Linderoth,Sammanhang: ...Historiskt finns det flera exempel på när skolgolvspraktiken, inte minst när det gäller läroplaner, har blivit något helt annat än vad politikerna velat och gett uttryck för. – Det avgörande är hur de nya läro- och kursplanerna exekuteras. Tyvärr är det mycket, att döma av vad som hittills har kommit ut ur arbetet med de ämnesspecifika instruktionerna, som pekar i fel riktning...
Omnämnda personer: Jonas Linderoth, Johan Wingborg, Martin Ingvar.
Så bemöter han motstånd: ”Relationen gör det möjligt”
Debatt ”Jag vet inte. Jag vill inte. Jag orkar inte. Jag kan inte. Jag bryr mig inte”. Det är lätt att tolka elevers svar som bristande motivation, skriver Ahmad Abdul Hafiz. Han föreslår att se sådana reaktioner som signaler, snarare än slutpunkter i detSammanhang: ...Som gymnasielärare i historia, psykologi, filosofi och religion möter jag återkommande samma uttryck: ”Jag vet inte”. ”Jag vill inte”. ”Jag orkar inte”. ”Jag kan inte”. ”Jag bryr mig inte”. Det är formuleringar som lätt tolkas som bristande motivation. ...
Omnämnda platser: Helsingborg, Mannerheim. Omnämnda personer: Ahmad Abdul Hafiz, Linnea Lindquist, Ahmad Abdul.
Förskolorna som är bäst för hälsan och plånboken
Lön Löner och ohälsa bland personalen på förskolorna hänger samman med driftsformen. Och icke vinstdrivande friskolor sticker ut, enligt en ny forskningsrapport. Ny forskningsrapport visar hur kommunala förskolor står sig i jämförelse med vinstdrivnade ochSammanhang: ... – Att vinstdrivande förskolor har mindre kvalificerad personal och lägre löner kan vara ett uttryck för kostminimering. Samtidigt pekar våra resultat på bättre hälsa, vilket kan hänga ihop med arbetsmiljö eller arbetsgivarnas storlek. ...
Omnämnda personer: Lovisa Persson, Karin Edmark.
Experten: ”Risk för att meddelarskyddet skadas”
Arbetsmiljö Den före detta rektorn vid Engelbrektskolan, Tomas Hultqvist, vill bli frikänd av Högsta domstolen. Vi Lärare lät yttrandefrihetsexperten Nils Funke gå igenom målet. – Frikänns han finns risk att meddelarskyddet skadas, säger Nils Funcke. YttrandefrihetsexpertenSammanhang: ... – Det kan ha varit en miss av åklagaren att inte göra det. Inte heller den olust som läraren ger uttryck för inför mötet tas upp, tvärtom menar advokaten att mötet var trivsamt. I Sverige används något som kallas omedelbarhetsprincipen vilket innebär att rätten enbart får ta ställning till det som framkommer under rättegången, att åklagaren inte tog upp det kan visa sig ha varit en miss. ...
Omnämnda platser: Stockholm, Sverige, Högsta. Omnämnda personer: Peter Danowsky, Nils Funkes, Nils Funke.
Kravet: ”Alla elever ska möta en legitimerad lärare”
Debatt Vårterminen är igång – men alla i skolan har inte samma förutsättningar. Fjorton år efter legitimationsreformen är var tredje person som undervisar i skolan inte en behörig, legitimerad lärare. Nu går Sveriges Lärare och Sveriges elevorganisationerSammanhang: ...Skillnaderna har dessutom ökat över tid. Detta är ett tydligt uttryck för pedagogisk segregation i det svenska skolsystemet. ”Kryphålen gör det möjligt” Lärarlegitimationen infördes med höga ambitioner, men reformen fullföljdes aldrig. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Granskning, Jonatan Lamy. Omnämnda personer: Agnes Tell, Vidar Ekman, Anna Olskog.
Guide: Minska betygsklyftan mellan elever
Guide Det finns klassrumsnära, handfasta metoder för hur lärare kan arbeta metodiskt för att minska betygsklyftan. Här är författaren Fredrik Zimmermans tips på hur elever från hem med låg socioekonomisk status ska lyckas i skolan. Fredrik Zimmerman är aktuellSammanhang: ...Osäkerhet kan märkas på olika sätt Han fortsätter: – Osäkerhet kan ta sig så många olika uttryck. Om en elev stör ska läraren försöka vara nyfiken och ta reda på varför, utan att vara dömande. ...
Omnämnda platser: Borås. Omnämnda personer: Fredrik Zimmermans, Fredrik Zimmerman.
Här växer barnens språk – i rekordfart
Förskola Det var tänkt som ett försök att utveckla de yngstas språk. Resultatet blev så mycket mer. – Barnen bubblar av prat, konflikterna har blivit färre och personalen har fått ny kraft, säger läraren Carita Söderberg på förskolan Fröhuset. Adem, LauraSammanhang: ...Där i modulerna började lärare och barn leka och prata med ord, kroppsliga uttryck och begrepp. Läraren följer med barnet När barnet spontant går till en modul för att leka, kanske för att bygga ett torn med klossar, följer läraren med för att skapa en 1–1-interaktion. ...
Omnämnda platser: Stockholm, Björkbacken, Semla. Omnämnda personer: Reggio Emilia, Carita Söderberg, Anna Palmer.
Forskaren: Därför gör elever motstånd – med humor
Forskning Elever som inte tar undervisningen på allvar kan vara provocerande. Men enligt forskaren Linnea Urberg kan motståndet vara ett tecken på en kreativitet som lärare behöver omfamna. Alla lärare har stött på dem, elever som gör motstånd och sägersigSammanhang: ... – Jag ser en fara i om ungdomars språk och kulturella uttryck reduceras till ”spektakel, jargong och pladder” eller ”bristande kognition, faktakunskap och språkliga förmågor”. ...
Omnämnda platser: mellannorrland, Ironi, Stockholm. Omnämnda personer: Linne Urberg, Earth Hour, Linnea Urberg.
Så minns eleverna matten – med prisvinnarens recept
Undervisning Han lämnade gymnasiet för mellanstadiet – där går det fortfarande att rädda elever med mattesvårigheter. Ayaz Razmjooei är en av Helgepristagarna 2025, och får 125 000 kronor för att skapa ett färdigt läromedel som bygger på forskning om kognitionSammanhang: ...Genom att förena forskning, pedagogik och skapande – där sinnen och uttryck är en del av lärandet – vill hon utveckla arbetssätt som stärker barns språk, tänkande och förståelse av världen” (Ur juryns motivering, i sammanfattning) Ayaz Razmjooei, läromedel som främjar stegvis progression ”Detta projekt tar sig an en av skolans mest grundläggande men ofta förbisedda utmaningar – hur elever med nedsatt arbetsminne, ADHD eller dyskalkyli kan automatisera grundläggande matematiska färdigheter och därigenom stärka både sin självkänsla och sin framtida kunskapsutveckling” (Ur juryns motivering,i sammanfattning). ...
Omnämnda platser: Vinnarens, Solna, Finland. Omnämnda personer: Agneta Jansson, Maria Ripemo, Helge Ax:son Johnsons.




