Minnesord om Pavel Drazdil

Första gången jag såg Pavel dansa var i baletten Svansjön på Malmöteaterns Stora scen 1973. Han dansade Narren, en roll som kräver teknisk briljans, livfullhet och humor. Rollens dramaturgiska funktion är att lätta upp stämningen i ett i övrigt mycket allvarligt

Sammanhang: ...Och när de döda klagar över att ha ont så gör de det bara för att än en gång få höra Pavel säga att det är fin ont, på det där sättet som bara han kan säga det – fyllt av briljans, livfullhet och humor. Tack för allt. Jag saknar dig redan. Peter Bäckström – publik, kollega, vän...

Omnämnda platser: Svansjön, Malmö, Sovjetunionen. Omnämnda personer: Peter Bäckström.