Öm skildring av manlig ensamhet

Regissören Johanna Bernhardson digra kortfilmsproduktion består av ett uppsamlande av det egna, framför allt – får man känslan av – för att förstå sig själv och på så vis världen. I sin första film ”Det svarta fåret” från 2004, porträtterar hon sin farbror

Sammanhang: ...Sista gången syskonen träffades var för tio år sedan på Ronnys begravning och Johanna frågar sin MS-märkta far om det inte vore roligt att ses igen. ”Ja ja visst, men det får du eller nån annan ta initiativ till då” svarar han....

Omnämnda personer: Ronny Andersson, Johanna Bernhardson.