”X2000 håller fortfarande – är konkurrenskraftigt under lång tid”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna. Tomas Larsson har i sin replik (20 november) åter visat sin starka misstro till X2000. Han anser att det var fel att satsa på dessa tåg. Man borde ha köpt lokdragna tåg för 230 km/h.

Sammanhang: ...Den största axellasten i tåget bestämmer dock påkänningarna i spåret. Loket i ovan nämnda tåg har en axellast på 21,7 ton, jämfört med maximalt 18,3 ton för X2000. Ett av SJ:s allra viktigaste krav på 1980-talet var att ett nytt tåg för högre hastigheter inte fick förorsaka större slitage och underhåll på banan än vad ett vanligt lokdraget tåg i lägre hastighet gjorde. ...

Omnämnda platser: Trafikverket, Västergötland, Volvobil. Omnämnda personer: Evert Andersson, Tomas Larsson.

Tåg har spårat ur i Norge – en död: ”Oöverskådligt”

En person uppges ha dött och situationen på olycksplatsen är enligt räddningstjänsten ”oöverskådlig”. Kort efter klockan 14 på torsdagen larmades räddningstjänsten om ett urspårat tåg söder om Mo i Rana. Enligt polisen har loket och fem vagnar spårat ur,

Sammanhang: ...Kort efter klockan 14 på torsdagen larmades räddningstjänsten om ett urspårat tåg söder om Mo i Rana. Enligt polisen har loket och fem vagnar spårat ur, men ännu under sen eftermiddag har räddningstjänsten inte full överblick över händelsen...

Omnämnda platser: Norge, Brønnøysund, Bodø. Omnämnda personer: Snorre Nicolaisen.

Nyöppning för Järnvägsmuseet – 150 år av rullande teknikarv

”Det här X2000 var SJ:s 44:e som såldes till Kina, men köpes tillbaka igen och har använts för att testa inredning. Det har aldrig gått i trafik i Sverige, så de kinesiska skyltarna finns kvar i vagnen”, säger Henrik Reuterdahl. STÉFAN ESTASSY Utställningen

Sammanhang: ...Efter elektrifieringen av järnvägen flyttades F-loken stambanan som de ursprungligen trafikerade, sträckan Malmö–Stockholm. Loket klarade inte av lutningen på Hallandsåsen. STÉFAN ESTASSY I utställningshall två befinner sig besökarna i andra delen av 1800-talet, i ett fattigt och bedrövligt Sverige. ”Vad kunde järnvägen bidra med då? ...

Omnämnda platser: Tyskland, Europa, Göteborgs. Omnämnda personer: JÄRNVÄGSMUSEET Henrik Reuterdahl, Katarina Sandberg, Henrik Reuterdahl.

Miniproblemet: Åt vilket håll åker tåget på modelljärnvägen?

1. Modelljärnvägar Det finns många varianter på elförsörjningen i modelljärnvägar: två eller tre räler, likspänning eller växelspänning och analoga eller digitala lösningar. Enklast är fallet med likspänning till skenornas båda räler. Den elektriska kretsen

Sammanhang: ...Man lyfter upp loket och sätter ner det igen på skenorna. Kan då loket gå framåt eller bakåt, och moturs eller medurs, beroende på hur och var man sätter det? ...

Omnämnda platser: Uppsala, mätserien, Storbritannien. Omnämnda personer: Bokstaven L, O. Prefixet.