”Inför två effekttariffer – en för passiva elkunder och en för aktiva”

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna. Regeringen meddelade den 13 mars 2026 att införandet av effekttariffer skjuts upp. Bakgrunden är att dagens modeller varierat kraftigt mellan elnätsföretag och i många fall varit svåra

Sammanhang: ...Eluppvärmning av fastigheter står för hälften av det svenska effektbehovet en kall vinterdag. Att i det läget fokusera på bastubad eller enskilda elbilsladdningar riskerar att flytta debatten från huvudfrågan. ...

Omnämnda platser: Gotland. Omnämnda personer: Björn Berg, Fredrik Lemming, Ngenic Energy.

Svenska kraftnät: Höga elpriser räddar elsystemet – kritik mot Norgepris

En ovanligt kall januari och februari satte det svenska elsystemet på prov och även hushållen i form av höga elpriser. Den så kallade topplasttimmen, den timme under vintern som effektuttaget var som högst, inföll den 12 januari på morgonen, mellan klockan

Sammanhang: ...En ovanligt kall januari och februari satte det svenska elsystemet på prov och även hushållen i form av höga elpriser. ...

Omnämnda platser: Maré, Norgepris, Karlshamn.

Lång kö av nya elslukare kan driva upp elpriset i Sverige – ”12 000 megawatt”

Trots det trögare tempot vill många stora elslukare in på nätet. Arkivbild. Johan Nilsson/TT I fjol minskade elförbrukningen i Sverige och mycket har skjutits på framtiden. På senare tid har det allt oftare talats om att elektrifieringen av samhället har

Sammanhang: ... – Det handlar om 12 000 megawatt bara de kommande fyra, fem åren som vill in på elnätet, och det är ungefär hälften av vad Sverige förbrukar en kall vinterdag, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef vid Kraftsystemutveckling på Svenska kraftnät. ...

Omnämnda platser: Svealand, Malmö, Sydsverige. Omnämnda personer: Johan Nilsson, Daniel Gustafsson.

Bränsleläcka vid test – bemannad månraket får vänta till mars

Om allt gått som planerat hade det någon gång mellan den 5 och 11 februari varit dags för den första bemannade färden mot månen sedan 1972 – även om astronauterna under Artemis II-uppdraget inte ska beträda himlakroppens yta utan åka runt den. Nedstigningen

Sammanhang: ...Under helgens så kallade våta generalrepetition (wet dress rehersal) av raketen SLS (Space Launch System) upptäckte personalen att det läckte bränsle i form av kall flytande vätgas. Den 49 timmar långa proceduren, som påbörjades på lördagskvällen lokal tid i Florida, avbröts därför fem minuter innan nedräkningen nått till noll. ...

Omnämnda platser: Florida. Omnämnda personer: Artemis III.

Svävande teknik får nytt genomslag

– Intresset exploderar just nu, och det finns tre tydliga drivkrafter bakom det, säger Lars Stierna, Product Line Manager inom Magnetic Bearings på SKF, och pekar på standardisering som den första och kanske viktigaste faktorn. – Vi går från magnetlagerlösningar

Sammanhang: ...I nordiskt klimat förstärks nyttan ytterligare av tillgången på kall utomhusluft stora delar av året, i kombination med värmeåtervinning. – Under stora delar av året används uteluften direkt för kylning, och kylmaskinerna behövs bara för de sista 10 till 20 procenten. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Lars Stierna, Magnetic Bearings.

40 år efter Challenger: olyckan som kunde ha förhindrats

Den officiella porträttbilden på besättningen. Bakre raden från vänster: Ellison S Onizuka och Judy Resnick, läraren Sharon Christa McAuliffe, Gregory Jarvis. Främre raden från vänster: Michael J Smith, Francis R Scobee och Ronald McNair. Foto: Nasa / Newsmakers

Sammanhang: ...I varje nummer tar vi dig med på en resa genom tidens tekniska landvinningar – från satelliter till klassiska svenska innovationer.Här kan du teckna en prenumeration Det var en kall morgon på Cape Canaveral när rymdskytteln Challenger startade på sitt tionde uppdrag, den 28 januari 1986. 73 sekunder in i flygningen bröts farkosten sönder. 2 minuter och 45 sekunder senare slog kabinen ner i havet. ...

Omnämnda platser: Skarp, Teknikhistoria. Omnämnda personer: Sharon Christa McAuliffe, Rymdfärjan Challenger, Christa McAuliffe.

Astronautens reaktion: ”wow” – men vad är det egentligen vi ser?

Någonstans över gränsen mellan USA och Mexiko lyckades astronauten Nichole Ayers fånga en höghöjdsblixt på bild. Foto: Nichole Ayers ”Bara. Wow.” Man kan förstå Nichole Ayers reaktion. Till och med för en astronaut ombord på Internationella rymdstationen,

Sammanhang: ...Foto: TT/Astronaut Created/Nasa/Planet Pix via ZUMA Press Wire/Shutterstock De liknar inte vanliga blixtar, utan består av kall plasma som glimmar till i mesosfären, omkring 50 till 90 kilometer ovanför marken. Fenomenet var länge omstritt, men dokumenterades första gången på film 1989 (vill du förkovra dig finns en fin Ny Teknik-text om detta från 1999). ...

Omnämnda platser: Mexiko, USA. Omnämnda personer: Nichole Ayers, Astronaut Created.