Det kan mayafolken lära oss om hållbart jordbruk

Så mycket kraft har lagts på att förklara ”mayacivilisationens kollaps” att vi glömt att försöka förstå hur folken överlevde. Det menar forskare som undersöker konkreta lärdomar från mayas historia i Guatemalas skogar. En satellitbild över norra Guatemala

Sammanhang: ...Tack vare detta är Guatemala i dag ett av ytterst få länder som, trots allvarliga juridiska problem, börjat klättra på V-Dems globala demokratiindex som sammanställs vid Göteborgs universitet. Landet präglas av svåra politiska motsättningar och extrem ekonomisk ojämlikhet, framför allt när det gäller tillgång till jordbruksmark. ...

Omnämnda platser: Mexiko, Centralamerika, Nord-. Omnämnda personer: Liwy Grazioso, Francisco Castañeda, Kenneth E..

Förlust av biologisk mångfald – en under­skattad risk för världs­ekonomin

Tillväxten i världsekonomin har skett på bekostnad av biologisk mångfald. Förlusten av biodiversitet är både en systemrisk för finansiell stabilitet och för människors välbefinnande. Det slås fast i en ny rapport från IPBES. Företag är beroende av biologisk

Sammanhang: ...Den slår fast att naturen är en av de mest undervärderade grundpelarna i vår globala ekonomi. Rapporten har skrivits på uppdrag av IPBES, som brukar beskrivas som den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC. ...

Omnämnda platser: Västeuropa, Kina, Kanada. Omnämnda personer: Beatrice Crona, Henrik Lange.

Crafoordpriset till Ramanathan – här är klimatupptäckterna bakom priset

Veerabhadran Ramanathan får ta emot Crafoordpriset 2026 med motiveringen: ”för grundläggande bidrag till förståelsen av hur aerosolpartiklar och andra klimatpåverkande ämnen inverkar på atmosfärens energibalans och Jordsystemet.” Bild: Erik Jepsen Längetrodde

Sammanhang: ...Bild: Erik Jepsen Länge trodde man att det endast var koldioxid som bidrog till den globala uppvärmningen. Men Veerabhadran Ramanathan visade att bilden var mer komplex. Hans upptäckter har förändrat synen på vad som påverkar atmosfären. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Kungliga vetenskapsakademien, Nobelpriset. Omnämnda personer: Erik Jepsen, Camilla Andersson.

”Rankningarnas makt över akademin bygger på en myt”

Lunds universitet rankas som bäst i Norden enligt årets QS-rankning – men den här typen av listor väcker kritik. Bild: Klug-photo / Getty images. Trenden att ranka universitet bygger på en felaktig tro att forskningens betydelse kan reduceras till en siffra,

Sammanhang: ...Men det gör det också nödvändigt att ställa en grundläggande fråga: Varför har globala universitetsrankningar fått ett så stort inflytande över hur vetenskaplig kvalitet bedöms? Universitetsrankningar framställs ofta som objektiva mått. ...

Omnämnda platser: Norden, Sverige, Paris. Omnämnda personer: Nils Hansson.

”Så kan vi alla bidra till Europas digitala oberoende”

Runt om i Europa försöker myndigheter minska sitt beroende av de amerikanska techjättarnas it-lösningar. Men du som privatperson kan också göra skillnad, skriver datavetaren Johan Linåker. Föreställ dig att internet plötsligt upphör att fungera. Betalsystemen

Sammanhang: ...Min forskning ger stöd för att beroendet av ett fåtal globala leverantörer ökar sårbarheten för privat och offentlig sektor i Europa – inklusive risken för avbrott i molntjänster, oavsett om de orsakas av tekniska problem, geopolitiska tvister eller fientlig aktivitet. ...

Omnämnda platser: Helsingborg, USA, Spanien. Omnämnda personer: Johan Linåker, Microsoft Azure, Ursula von.

”Sveriges ekonomi läcker 600 miljarder om året”

Genom bättre resursanvändning och mindre slit och släng kan politiker, företag och allmänhet tillsammans ta tillvara på 600 miljarder kronor om året, skriver tre forskare på forskningsinstitutet Rise. För att komma till rätta med slöseriet med material och

Sammanhang: ...Exempelvis står utvinning och upparbetning av råmaterial för 55 procent av de globala växthusgasutsläppen. Men kunskapen om detta har hittills inte omsatts i någon större minskning av ekonomins resursanvändning. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Polymera, Svenskt. Omnämnda personer: Peter Stigson, Carl Jensen Forskare, Knut Capra.

Fyra sätt att förstå Grönlands­krisen

USA:s anspråk på Grönland kan förstås med hjälp av fyra olika statsvetenskapliga synsätt, skriver forskaren Ian Manners. Europeiska länder, och Danmark i synnerhet, kämpar febrilt för att svara på hoten från företrädare för USA om Grönlands framtid. Efter

Sammanhang: ...Det synsättet tenderar dock att förbise den fortsatta dominansen av det globala nord i dessa system. Bristen på stöd för USA:s och EU:s försvar av Ukraina har upprepade gånger visat sig i oviljan hos många länder i det globala syd, inklusive Kina och Indien, att fördöma den ryska invasionen i FN:s generalförsamling. ...

Omnämnda platser: Danmark, USA, Norden. Omnämnda personer: Joe Bidens, Vladimir Putins, Ian Manners.

Därför är Grönland så rikt på naturresurser

Olja, gas och sällsynta jordartsmetaller finns i stora mängder på Grönland – resurser som kan bli avgörande för den globala energiomställningen. Men utvinningen riskerar samtidigt att förvärra klimatförändringarna i Arktis, skriver geologen Jonathan Paul.

Sammanhang: ...Utvecklingen av kända fyndigheter som Kvanefjeld i södra Grönland – för att inte tala om de som ännu inte upptäckts i öns centrala berggrund – skulle lätt kunna påverka den globala marknaden för känsliga jordartsmetaller på grund av deras relativa globala brist. F&F i din mejlbox! ...

Omnämnda platser: Danmark, Island, USA. Omnämnda personer: Jonathan Paul.

Får forskare ifrågasätta ekonomisk tillväxt?

Det behövs mer forskning om alternativ till tillväxtsamhället, inte minst för att den som gjorts hittills är så otillfredsställande, skriver Kristofer Dittmer. Bild: Deagreez/Getty images Forskning som utmanar tillväxtsamhället försvåras nu i den ledande

Sammanhang: ...Det är ett obefogat hårt slag mot den akademiska friheten, anser F&F:s Kristofer Dittmer. Hösten 2009 – mitt under den globala finanskrisen – gav den brittiske hållbarhetsprofessorn Tim Jackson ut sin bok Välfärd utan tillväxt. ...

Omnämnda platser: Storbritannien. Omnämnda personer: Jean-Baptiste Fressoz, Tim Jackson, Stian Westlake.

Glaciärdöden kulminerar 2050 – men mycket beror på vad vi gör nu

De närmaste årtiondena är avgörande för glaciärernas öde, det visar en studie i Nature Climate Change. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader finns dubbelt så många glaciärer kvar år 2100, jämfört med om medeltemperaturen ökar med 2,7 grader.

Sammanhang: ...Men, det finns ingen anledning att ge upp, för vad vi gör i dag har avgörande effekt enligt forskarna. Här och nu avgörande för glaciärerna Om den globala uppvärmningen stannar på 1,5 grader kommer mer än dubbelt så många glaciärer att finnas kvar år 2100, jämfört med om ökningen blir 2,7 grader. ...

Omnämnda platser: Schweiz, Zürich, Kebnekaisefjällen. Omnämnda personer: Mac Key, Nina Kirchner, Harry Zekolari.