Resultat 1 - 10 av 13
Är drömmen om en ny energikälla för bra för att vara sann?
En professor vill revolutionera energifrågan – medan forskarkollegor tar sig för pannan. Det här är första delen i Forskning & Framstegs serie om hur idén om ultratätt väte och annihilering tagit sig fram genom forskningssystemet. Är drömmen om en ny energikällaSammanhang: ...Det är trots allt energirika partiklar som ska ge den värme som så småningom är tänkt att utnyttjas i Lazerahs färdiga apparat. Men det behövs inte, enligt Leif Holmlid...
Omnämnda platser: Island, Lazerahs, ingenjörsvetenskapsakademien. Omnämnda personer: Annie Hall, Sveinn Ólafsson, Sindre Zeiner-Gundersen.
Vad får mikron att blixtra?
Svar av Birgitta Raaholt, forskare inom elektromagnetik och mikrovågsteknologi med tillämpningar, vid Rise i Göteborg Gnistbildning vid upptining av frysta bär i mikrovågsugn är ett mångfacetterat elektromagnetiskt fenomen, som beror på hur bärens egenskaperSammanhang: ...Mikrovågor är en form av elektromagnetisk strålning som kan alstra värme genom att sätta vattenmolekyler och lösta joner (mineraler) i rörelse, så att de vibrerar mycket snabbt. ...
Omnämnda platser: Göteborg, Gnistbildning. Omnämnda personer: Birgitta Raaholt.
Så förändras fjällens flora och fauna med klimatet
Den skandinaviska fjällvärlden blir blötare och grönare när klimatet blir varmare. Men för tillfälliga besökare kan skiftningarna vara svåra att uppfatta. Björkskogen klättrar upp för sluttningarna, videsnåren växer på allt högre höjder och tundravegetationenSammanhang: ...Nya växter breder ut sig i fjällen I ett allt varmare klimat förväntas cyanobakterier (tidigare kallade blågrönalger) ha konkurrensfördelar. De gynnas av värme, och många arter har en förmåga att binda luftens kväve. Men det är negativt för insektslarver och andra ryggradslösa djur i fjällsjöarna eftersom cyanobakterier är en sämre födokälla än alger. ...
Omnämnda platser: Arktis, Willem, Skandinavien. Omnämnda personer: Jenny Svennås-Gillner.
Batterier orsakar allt fler bränder
Anna-Lena Helin ställde en påse med gamla batterier i gästhuset. Några timmar senare bröt en brand ut i byggnaden. Bild: Privat Bränder orsakade av laddbara produkter, ofta med litiumjonbatterier, har ökat kraftigt de senaste åren. En brand kan starta närSammanhang: ...De kan interagera med varandra så att det blir kortslutning. Den alstrar värme som kan orsaka termisk rusning i en battericell, och en kedjereaktion i intilliggande batterier, säger Lennart Reuter, kemist och batteriforskare vid Technische Universität München och Uppsala universitet. ...
Omnämnda platser: Münster, Brandrisken, Tyskland. Omnämnda personer: Anna-Lena Helin, Lennart Reuter.
Crafoordpriset till Ramanathan – här är klimatupptäckterna bakom priset
Veerabhadran Ramanathan får ta emot Crafoordpriset 2026 med motiveringen: ”för grundläggande bidrag till förståelsen av hur aerosolpartiklar och andra klimatpåverkande ämnen inverkar på atmosfärens energibalans och Jordsystemet.” Bild: Erik Jepsen LängetroddeSammanhang: ...Med hjälp av satelliter mätte han jordens energibudget – balansen mellan den del av solens energi som når jorden i form av strålning, och den värme som jorden sedan skickar tillbaka ut i rymden. Veerabhadran Ramanathan noterade att freoner från kylskåp och sprejburkar inte bara försvagade ozonlagret utan också påverkade klimatet. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Kungliga vetenskapsakademien, Nobelpriset. Omnämnda personer: Erik Jepsen, Camilla Andersson.
Vetenskapsåret 2026 – del 8: Nya 2D-material, AI-fabrik i Linköping och AI i VA-nätet
Supermaterialet grafen blir omsprunget, en AI-fabrik öppnar i Linköping och bättre kontroll på vatten- och avloppsflöden med AI. Det ser teknikreporter Marie Granmar framför sig under 2026. Det här är åttonde delen i Forskning & Framstegs spaningar infördetSammanhang: ...Nu verkar andra tvådimensionella material vara på väg att ta över, till exempel MXener – vanligtvis skikt av hårda karbider som liksom grafen är supertunna och starka samt leder el och värme som metaller. MXener har fördelen att de görs av olika kombinationer av material, inte bara kol. ...
Omnämnda platser: Italien, Tyskland, Spanien. Omnämnda personer: Marie Granmar.
Fysikpriset visar kvantmekanikens omöjliga trick
Om du kastar en boll mot en vägg kan du räkna med att den studsar tillbaka varje gång. Om bollen plötsligt dyker upp på andra sidan väggen skulle du bli väldigt förvånad. I kvantmekaniken kallas sådant för tunnling, och det är precis den sortens fenomen somSammanhang: ...I en elledning färdas miljarder och åter miljarder elektroner som leder en ström. De krockar med varandra, friktion uppstår och värme avges. Därför krävs en spänning för att leda strömmen. Hur mycket spänning som behövs beror på ledningens motstånd, det vill säga hur mycket friktion som skapas då elektronerna väller fram. ...
Omnämnda platser: Cambridge, USA, Chalmers. Omnämnda personer: John Clarke, Edwin Schrödinger, John M. Martinis.
MOF:ar som dödar bakterier – och 8 andra saker kemipriset hjälper oss med
Dödsögonblicket för bakterien. Fotot är taget med svepelektronmikroskopi i Myfabs renrum på Chalmers, och visar MOF-strukturen när den punkterar en bakterie. Delar av fotot har färglagts. Bild: Chalmers/Zhejian Cao Forskare vid Chalmers har visat hur metallorganiskaSammanhang: ...Tekniken innehåller en MOF och skapar en torr luftström som torkar spannmålet helt utan värme. Det kan halvera energianvändningen jämfört med konventionella torkar. Lantbrukaren har fått hjälp med utvecklingen av forskare vid Linköpings universitet och företaget Water Harvesting i Silicon Valley, USA. 4. ...
Omnämnda platser: Silicon Valley, USA, Chalmers.
Så ska Stockholm fånga in sin koldioxid
Ett kraftigt korsdrag far mellan forskningsstationens rör och kemiska reaktorer när Erik Dahlén öppnar portarna. Här i labbet som inte är mycket större än ett villakök har han och kollegorna ägnat sex år åt att utreda hur man bäst kan avskilja koldioxid urSammanhang: ... – Vi har lovat att avskilja 800 000 ton koldioxid per år, vilket kan kompensera för mer än alla bilavgaser i Stockholm, säger Erik Dahlén, som är forskningschef hos Stockholm Exergi som driver kraftvärmeverket. Ungefär 190 000 lägenheter i Stockholm får värme och varmvatten från Värtaverket, som i dag eldar biobränsle. Utöver det produceras stora mängder el. ...
Omnämnda platser: McKinsey, Meta, Skåne. Omnämnda personer: Alexander Olsson, Filip Johnsson, Jan-Olov Yxell.
Hur varmt kan det bli?
I princip kan temperatur öka utan gräns. Men det finns en nivå där vår nuvarande fysik inte längre fungerar. Bild: Getty images Under barnens uppväxt har vi ibland talat om vad värme är och att det aldrig kan bli kallare än cirka minus 273 grader Celsius,Sammanhang: ...Bild: Getty images Under barnens uppväxt har vi ibland talat om vad värme är och att det aldrig kan bli kallare än cirka minus 273 grader Celsius, för då rör sig inte molekylerna alls, medan det däremot inte finns någon temperaturgräns uppåt, eftersom molekylerna alltid skulle kunna röra sig ännu mera. ...
Omnämnda platser: Chalmers. Omnämnda personer: Istvan Pusztai.




