Resultat 1 - 4 av 4
Så ska Stockholm fånga in sin koldioxid
Ett kraftigt korsdrag far mellan forskningsstationens rör och kemiska reaktorer när Erik Dahlén öppnar portarna. Här i labbet som inte är mycket större än ett villakök har han och kollegorna ägnat sex år åt att utreda hur man bäst kan avskilja koldioxid urSammanhang: ...Erik Dahlén tar täten förbi en stor ek på innergården, under ett tre meter brett rökgasrör och uppför en ståltrappa inne i anläggningen. Härifrån har han en bra utsikt över alla rör och processtorn som gör jobbet. − Jag är glad över mitt och forskargruppens bidrag till teknikutvecklingen – att koldioxidavskiljningen nu är effektivare än någonsin, säger han....
Omnämnda platser: McKinsey, Meta, Skåne. Omnämnda personer: Alexander Olsson, Filip Johnsson, Jan-Olov Yxell.
Här testas acceleratordelar i superkyla
Innan en ny partikelaccelerator tas i bruk måste viktiga delar testas. Forskning & Framsteg har besökt Freia-laboratoriet vid Uppsala universitet – det enda i Norden som har utrustningen för att göra detta. Roci Santiago Kern visar vägen in i laboratorietSammanhang: ...Roci Santiago Kern visar vägen in i laboratoriet längs en sorts loftgång med arbetsrum på ena sidan och utsikt över hela den öppna salen åt andra hållet. Laboratoriet Freia vid Uppsala universitet byggdes inför konstruktionen av ESS, den stora europeiska neutronforskningsanläggningen utanför Lund. ...
Omnämnda platser: Norden, Nobelpriset, Uppsala. Omnämnda personer: Rocio Santiago Kern, Roci Santiago Kern.
Med utsikt från rymden
I januari 2024 blev Marcus Wandt den tredje svensken i rymden, efter Christer Fuglesang och svensk-amerikanska Jessica Meir. Boken är hans berättelse om hur han blev uttagen till astronautuppdraget, och om själva rymdfärden. Här finns såklart också svarenSammanhang: ...Med utsikt från rymden...
Omnämnda personer: Marcus Wandt, Martin Wicklin, Marcus Wandts.
Borde alla få åka till rymden?
Om fler fick resa till rymden kanske det skulle få positiva effekter på hur vi handskas med vår planet, skriver F&F:s Anna Davour. Men om antalet rymdraketer ökar kraftigt kan det bli en miljöbelastning. Sveriges nya astronaut Marcus Wandt sade vid presskonferensenSammanhang: ...Redan finns en debatt om hur utrymmet i omloppsbana ska skötas, när jättekonstellationer av satelliter stör astronomers utsikt mot rymden och samtidigt ökar kollisionsrisken. Det värsta tänkbara scenariot kallas för Kesslereffekten: en kedjereaktion av kollisioner som skapar ett bälte av skrot som gör det omöjligt att skicka ut nya farkoster i rymden. ...
Omnämnda platser: Köln, Sveriges. Omnämnda personer: Marcus Wandt, Jurij Gagarin.