”En ren parodi på vetenskap”

2026 fyller Forskning & Framsteg 60 år. I varje nummer dyker en av tidningens redaktörer ner i arkivet och kommer upp med en reflektion över tidningens historia. När naturvetarna på Forskning & Framsteg i mitten av 1970-talet fick tvärvetenskapliga känslor

Sammanhang: ...”Världen orkar inte med vår standard” Kemisten Kåre Olsson, forskare vid det nyinrättade Centrum för tvärvetenskapliga studier av människans villkor vid Göteborgs universitet, undersökte detta genom att extrapolera svenskarnas anspråk på bland annat jordbruksmark, träprodukter, koppar och energi. Rubriken fångade hans slutsats: ”Världen orkar inte med vår standard.” ...

Omnämnda platser: Lindbecks, Sveriges, Skattungbyn. Omnämnda personer: Assar Lindbeck, Kåre Olsson.

Upp och ner-vänd kostpyramid förklarar krig mot forskarvärlden

Är rött kött lika bra för människor och planeten som baljväxter? USA:s nya kostråd ger köttförespråkare vind i seglen, medan förtvivlade forskare tvingas reda ut röran. ”Under Trumps ledarskap ska vi återta kostpyramiden.” Så presenterar den mörka speakerrösten

Sammanhang: ...Eat-Lancet: minst 75 gram baljväxter per dag Recept på gråärtsröra Bild: Kristin Karlsson Höstärt Timjan Rapsolja Sesampasta Lite pressad citronsaft Källa: Ylva Sjelin på gården Hånsta-Östergärde, Uppland Den omtalade och omfångsrika forskningsrapporten Eat-Lancet som presenterades hösten 2025 rekommenderar minst 75 gram baljväxter per dag, något som skulle innebära en tiodubbling från svenskarnas nuvarande nivå. Det stora glappet mellan förhoppningar och verkligheten är en anledning till att en exakt mängd av bönor och ärtor inte anges i de svenska kostråden, där baljväxterna ingår i de 500 gram frukt och grönt som rekommenderas varje dag. ...

Omnämnda platser: Maglaby, Sveriges, Alperna. Omnämnda personer: Dylan Wallman, Kristin Karlsson, Per Modig Bönor.

Så förändrade 60-talets mode samhället

Ett mode för alla var en önskan i efterkrigstidens Sverige. Massproducerade kläder, ett större utbud och det framväxande tonårsmodet gjorde att drömmen verkade möjlig. Men snart höjdes röster mot modets snabba svängningar och den ökande konsumtionen, skriver

Sammanhang: ...De gamla lårhöga strumporna nådde inte ens upp till kjolfållen. Här låg alltså svenskarnas vilja att vara moderna före konfektionsindustrins förmåga att producera. Unga kvinnor manifesterar med skyltar med texten ”Mini skirts forever”. ...

Omnämnda platser: Stockholm, England, Paris. Omnämnda personer: Christian Dior, Willy Maria Lundberg, Marilyn Monroes.

Politikerna tycker som väljarna – men inte om vinstuttag och arbetstid

När riksdagen öppnades för en ny mandatperiod efter valet 2022 representerade de folkvalda inte väljarnas åsikter i alla frågor. Bild: David Lidström / Getty images Gapet mellan svenskarnas politiska åsikter och vad riksdagens folkvalda tycker har minskat

Sammanhang: ...Bild: David Lidström / Getty images Gapet mellan svenskarnas politiska åsikter och vad riksdagens folkvalda tycker har minskat över tid. Men i vissa frågor är skillnaden fortsatt stor enligt Demokratirådets rapport. ...

Omnämnda platser: Sverige, Sverigedemokraternas, USA. Omnämnda personer: David Lidström, Patrik Öhberg, Anna von.

”Sveriges ekonomi läcker 600 miljarder om året”

Genom bättre resursanvändning och mindre slit och släng kan politiker, företag och allmänhet tillsammans ta tillvara på 600 miljarder kronor om året, skriver tre forskare på forskningsinstitutet Rise. För att komma till rätta med slöseriet med material och

Sammanhang: ...Vår oförmåga att ge produkter och material långa livslängder innebär att vi slösar bort inte bara materialen i sig, utan också den energi, det arbete och den infrastruktur som investerats i dem – själva värdet som vi arbetar så hårt för att skapa. Dessutom uppgår svenskarnas överkonsumtion – utgifter som överstiger faktiska behov eller ger minimal nytta – till 200 miljarder kronor årligen. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Polymera, Svenskt. Omnämnda personer: Peter Stigson, Carl Jensen Forskare, Knut Capra.

”Sverige är definitivt en målgrupp för rysk påverkan”

Charlotte Wagnsson vid Försvarshögskolan studerar om det går att stärka människors källkritiska förmåga utan att skapa misstro mot pålitlig information. Den 2 mars 2022, bara några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, införde EU sanktioner

Sammanhang: ...Motåtgärder mot desinformation Charlotte Wagnsson har tillsammans med två andra forskare undersökt svenskarnas stöd för olika motåtgärder mot desinformation. Studien publicerades i tidskriften European Security våren 2024. ...

Omnämnda platser: USA, Sverige, Försvarshögskolan. Omnämnda personer: Charlotte Wagnsson, Ursula von.