Resultat 1 - 10 av 17
Pourmokthari skeptisk till Afrikas biljonkrav inför FN:s klimatmöte
Sveriges miljöminister Romina Pourmokthari sade på pressträffen inför COP29 att den mest svårlösta frågan handlar om vilka länder som ska vara med och bidra till de globala klimatfonderna. Bild: Skärmabild från presskonferensen FN:s klimatmöte COP29 sombörjarSammanhang: ...Bild: JohanPersson Minskad avskogning minskar utsläppen En annan stor och lågt hängande frukt är skogen, enligt Markku Rummukainen som är klimatforskare vid Lunds universitet och tidigare var Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC. ...
Omnämnda platser: Saudiarabien, Stockholm, Azerbajdzjan. Omnämnda personer: Ulf Kristersson, Donald Trump, Joe Biden.
Här återställer forskarna Borneos regnskog
Går det att återskapa ödelagd regnskog? Svaret när svenska forskare summerar 25 års erfarenheter från Borneo kan sammanfattas i ett ja, men det kräver tid, ihärdighet och kunskap. Denna kunskap blir allt mer central eftersom behovet av återställning baraväxer.Sammanhang: ...Fakta: Så ett frö Mål: Att återskapa ett rikt regnskogsekosystem på mark där skogen brunnit och avverkats sedan 1983. Att återskapa ett rikt regnskogsekosystem på mark där skogen brunnit och avverkats sedan 1983. ...
Omnämnda platser: kommun, Malaysia, Malaysias. Omnämnda personer: Saidal Bin Udin, Karl-Olof Bergman, Wildlife Department.
Minskad tillväxt för skogen – för första gången på hundra år
Tillväxten i de svenska skogarna har gått ner med cirka 15 procent sedan 2014. Det är något av en kalldusch, menar Hjalmar Laudon, professor i skogens ekologi och skötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Bild: Henrik Karmehag Tvärtemot alla prognoserSammanhang: ...Med ett mindre rotsystem får de svårare att ta upp tillräckligt med vatten under torra somrar. – Vi vet att skogen tidigare har vuxit bättre tack vare både dikning och gödsling, men nu är vi i ett annat läge med mindre tillgängligt vatten. ...
Omnämnda platser: Norge, Sverige, Finland. Omnämnda personer: Hjalmar Laudon.
Negativ tillväxt för skogen – för första gången på hundra år
Tillväxten i de svenska skogarna har gått ner med cirka 15 procent sedan 2014. Det är något av en kalldusch, menar Hjalmar Laudon, professor i skogens ekologi och skötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Bild: Henrik Karmehag Tvärtemot alla prognoserSammanhang: ...Med ett mindre rotsystem får de svårare att ta upp tillräckligt med vatten under torra somrar. – Vi vet att skogen tidigare har vuxit bättre tack vare både dikning och gödsling, men nu är vi i ett annat läge med mindre tillgängligt vatten. ...
Omnämnda platser: Europa, Norge, Sverige. Omnämnda personer: Hjalmar Laudon.
”Svenskt skogsbruk hotar varken biologisk mångfald eller klimatet”
Om skogsbruket i Sverige minskar så flyttar avverkningen till tidigare orörd skog i andra delar av världen, skriver Lars Lundqvist, docent i skogsskötsel. Han tycker att Stig-Olof Holm räknar fel om hur avverkningarna påverkar klimatet och den biologiskamångfalden.Sammanhang: ...Det som spelar roll är hur mycket alla träd i hela landet växer totalt och hur mycket som avverkas totalt. Så nej, varken skogen, skogsbruket eller skogsnäringen är nettoutsläppare av koldioxid, som Holm påstår, utan tack vare aktivt skogsbruk binder skogen tvärtom årligen stora mängder koldioxid. ...
Omnämnda platser: Rödlistan, Artdatabanken, Sverige. Omnämnda personer: Stig-Olof Holm, Stig-Olof Holms, Lars Lundqvist.
”Sverige bör visa vägen mot ett hållbart skogsbruk”
Sverige har fortsatt att kalhugga skog och i dess ställe skapa barrträdsplantager sedan 1950-talet. Den nya EU-lagen kräver att vi vänder utvecklingen och börjar restaurera skog. Då har vi också chansen att återskapa en blandskog som är mer robust än dagensSammanhang: ...För det svenska skogsbruket betyder detta omfattande förändringar. I dag är mindre än 10 procent av den svenska skogen formellt skyddad och merparten av skogen har omvandlats till trädplantager. Om FN:s mål ska uppfyllas måste ytterligare stora områden äldre skog undantas från skogsbruk till år 2030. ...
Omnämnda platser: Sverige, Norrland. Omnämnda personer: Stig-Olof Holm.
Skogen ger oss gemensamma fakta
Jonas Mattsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Forskning & Framsteg. Den här artikeln är en redigerad version av ledaren i F&F 7/2024. Bild: Martin Stenmark Ett tecken på att ett samhälle är polariserat är att olika grupper har olika verklighetsbild.Sammanhang: ...Då spelar det mindre roll att Svenska akademiens ordbok definierar skog som ”ett större område som är (tätt) bevuxet med träd – vilt el. planterat”. Den stora skiljelinjen i denna strid om skogen går mellan miljörörelsen och skogsindustrin, eller mellan forskning som ligger nära naturvården och forskning som ligger närmare skogsbruket. ...
Omnämnda platser: Stockholm, Göteborg. Omnämnda personer: Jonas Mattsson, Martin Stenmark, Linn Bergbrant.
Skogsdata blir slagträ i miljödebatten
Det gnisslar om Haidi Anderssons måttband. Hon rullar ut det över blåbärsriset, på behörigt avstånd från en myrstack och genom ett par ankelhöga granplantor tills det är nästan helt utsträckt. Med snabba fingrar matar hon in siffrorna i en datasamlare somSammanhang: ...Samtidigt finns det få frågor som är så laddade och konfliktfyllda som skogen och det gör att efterfrågan på data är större än någonsin. En utmaning är att skogen ska räcka till så mycket. ...
Omnämnda platser: Småland, Skogsstyrelsen, Lyckebyån. Omnämnda personer: Stig-Olof Holm, Cornelia Roberge, Ola Olofsson.
Dundertabbe bakom pinsam miss om visenter
Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna. Forskning & Framstegs Per Snaprud kunde avslöja att brittiska The Guardians artikel om rumänska visenter som klimaträddare var helt uppåt väggarna. Nu förklarar de ansaviga vad somSammanhang: ...De sågade beräkningarna med fraser som ”helt åt skogen”, ”för bra för att vara sant” och ”fel på en faktor hundra”. Så jag publicerade en text som ifrågasatte The Guardians prat om visenter som klimathjältar. ...
Omnämnda platser: Nederländerna, USA, Țarcubergen. Omnämnda personer: Yale School of Environment, Oswald Schmitz, Per Snaprud.
”Forskning om visenter helt åt skogen”
Visenterna dog ut i Rumänien för mer än 200 år sedan. Men men djur bland annat från Sverige betar de åter i bergen. Bild: Getty images En enda betande visent tar bort lika mycket koldioxid från atmosfären som de årliga utsläppen från 11 100 bensindrivnabilar,Sammanhang: ...Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, är också skeptisk. – Beräkningarna är helt åt skogen, säger han. Visenternas påverkan starkt överskattad Enligt forskarna som uttalar sig i The Guardian ökade visenterna markens upptag och lagring av kol från atmosfären med hela 980 procent. ...
Omnämnda platser: Sverige, Nederländerna. Omnämnda personer: Thomas Kätterer, Per Bodin, Elin Röös.
