Resultat 1 - 10 av 134
Grafen får konkurrens av nya 2D-material
Jens Eriksson lyfter av ett pyttelitet plastlock från ett lika litet kretskort för att visa en av sina sensorer. I ett av hans experiment sitter 32 sådana gassensorer. Tillsammans bildar de en mycket känslig elektronisk näsa som kan lukta sig till spår avSammanhang: ...Om jag riskerar att bli förgiftad vill jag ju veta det på en gång och inte långt senare, säger Jens Eriksson....
Omnämnda platser: Storbritannien, Nobelpriset, Kanada. Omnämnda personer: André Geim, Johanna Rosén, Johan Ek Weis.
Vilket ämne dominerar nyheter på Tiktok?
Om du har en ungdom i din närhet känner du nog igen att de tar del av nyheter via sociala medier, antagligen Tiktok. Andelen 16–24-åringar som tog del av nyheter genom sociala medier minst en gång i veckan har ökat från 81 procent 2014 till 91 procent 2024,Sammanhang: ...Forskarna menar att det kan tolkas som att innehållet stämmer överens med etablerade journalistiska ideal, till exempel att olika perspektiv i en fråga ska få komma till tals och att uppgifter så långt som möjligt ska verifieras genom minst två oberoende källor. Människors egna erfarenheter, vittnesmål och korta intervjuer har fått en central roll i journalistiken på Tiktok. ...
Omnämnda platser: Tiktok.
Var klimatet lika varmt förr?
Svar av Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet och föreståndare för Tarfala forskningsstation Så långt tillbaka i tiden har vi inga direkta temperaturmätningar – termometrar började användas först på 1700-talet – så vi får i ställetSammanhang: ...Svar av Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet och föreståndare för Tarfala forskningsstation Så långt tillbaka i tiden har vi inga direkta temperaturmätningar – termometrar började användas först på 1700-talet – så vi får i stället använda oss av indirekta data (så kallade proxydata), till exempel trädens årsringar, pollen och spår efter glaciärer. ...
Omnämnda platser: Fimbulvintern, Norge, Skandinavien. Omnämnda personer: Nina Kirchner.
Långa uppehåll mellan måltider kan vara ohälsosamma för äldre
Att gå en stor del av dagen utan att äta framhålls ofta som ett sätt att förbättra hälsan eller gå ner i vikt. Men en ny studie tyder på att långa uppehåll mellan måltider kan påverka äldre på ett annat sätt – särskilt de allra äldsta. I studien följde minaSammanhang: ...Vissa läkemedel behöver tas tillsammans med mat för att förbättra upptaget eller minska biverkningarna, medan andra kan påverka blodsockret om de tas långt från en måltid. Dessa förklaringar är rimliga, men vår studie var inte utformad för att klarlägga biologiska mekanismer bakom sambandet mellan fasta och kroniska sjukdomar. ...
Omnämnda platser: Sverige.
Alla behöver ett stryktåligt psyke
En psykiatrisk diagnos är som en komet, enligt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola. I kärnan finns individer med stora problem. I svansen finns en skara som växer i takt med att kriterierna för adhd, autism och andra diagnoser blirSammanhang: ...Exakt vilken väg som leder dit är oklart. Men det är långt ifrån säkert att den går via vårdcentralen....
Omnämnda personer: Fredrik Svenaeus.
Så påverkar Sveriges kärnvapenplaner från kalla kriget dagens försvar
I årtionden har Sverige odlat en självbild som något av en världsrekordhållare i fred och gärna framhållit att landet inte har varit i krig på mer än tvåhundra år. Men det rekordet bygger på en del kreativ bokföring. Berättelsen bortser exempelvis från SverigesSammanhang: ...Under kalla kriget hade Sverige till exempel ett av världens största flygvapen. Mindre känt är hur långt landet kom i arbetet med att utveckla egna kärnvapen. Sverige tillverkade aldrig någon atombomb, men historien om det kärnvapenprogram som aldrig förverkligades ger viktiga perspektiv på dagens säkerhetspolitik. ...
Omnämnda platser: Afghanistan, Nato, Hiroshima. Omnämnda personer: Thomas Jonter, Torbjörn Nilsson.
”Strømmes teori om medvetandet är värd att ta på allvar”
REPLIK. I Filosofisk Tidskrift 2/2026 och i F&F 5/2026 har filosofen Olle Lövgren granskat fysikprofessorn Maria Strømmes kontroversiella teori om medvetandet som ett fält i universum. Lövgren menar att Strømmes teori bör avfärdas – den saknar helt empirisktSammanhang: ...Ibland har man även kunnat berätta vad personer tänkt, sagt och gjort, även långt utanför behandlingsrummet, uppgifter som gång på gång bekräftats, bland annat i boken After (2021) av den amerikanske psykiatern Bruce Greyson. ...
Omnämnda platser: Vetenskapsakademien. Omnämnda personer: Jonna Bornemarks, William James, Göran Brusewitz.
”Nära döden-upplevelser ryms inom vanlig vetenskap”
REPLIK. Jag vill börja med att tacka Göran Brusewitz, Tomas Videgård och Adrian Parker för deras kommentarer på mina artiklar i Filosofisk tidskrift och Forskning & Framsteg. De hävdar att det finns empiriskt stöd för fysikern Maria Strømmes tillbakadragnaSammanhang: ...Företrädare för dessa teorier samarbetar just nu i ett gigantiskt forskningsprojekt finansierat av Templeton World Charity Foundation, med målet att formulera en empiriskt adekvat teori om medvetandet. Dagens medvetandeforskning framstår långt ifrån hopplös. Så vad orsakar föreställningen, som ändå är ganska vanlig, att medvetandeforskningen stagnerat? ...
Omnämnda platser: Videgård, Strømmes, Brusewitz. Omnämnda personer: Tomas Videgård, David Chalmers, Maria Strømmes.
Så förvrängs dina minnen från 11 september-attacken
Andreas Olsson stod i duschen i sitt studentboende i New York och hörde att det plötsligt bankade på dörren. – Jag trodde att det var någon som ville komma in och använda duschen, säger Andreas Olsson, numera professor i psykologi vid Karolinska institutet.Sammanhang: ...De hade fortfarande utförliga minnen av hur de fick höra talas om attackerna. Men deras berättelser stämde långt ifrån alltid med vad de hade uppgett den första veckan efter den 11 september. Den största förändringen inträffade under det första året. ...
Omnämnda platser: New York University, New York, Houston Street. Omnämnda personer: Andreas Olsson, East River, Greenwich Village.
”Arkeologin måste tänka om kring vad tid är”
Arkeologi förstås vanligtvis som den disciplin som studerar människans förflutna genom materiella lämningar, vilket inte bara innefattar alla de trasiga och kasserade föremål som människor använde och tillverkade, utan även deras matrester i form av djur-Sammanhang: ...Framför allt har förståelsen ökat för tidsperioderna där det inte finns några skriftliga källor – det vi kallar förhistoria. Hur långt tillbaka sträcker sig historien? Under denna 150-årsperiod har arkeologin ställts inför många utmaningar, där en av de mest centrala har varit tiden. ...
Omnämnda platser: Egypten, Arkeologin, Stockholm. Omnämnda personer: Oscar Montelius, Louise Lagerdahl, Christian Jürgensen Thomsen.




