”Begränsade kärnvapenhot är inte trovärdiga”

Kärnvapen nämns åter i europeisk säkerhetspolitik – men hoten ser inte ut som förr. I dag talas det om små, taktiska vapen och begränsade attacker. Men idén att kärnvapen kan användas utan att allt spårar ur är en farlig illusion, menar forskaren Tytti Erästö.

Sammanhang: ...– Det finns nyare studier som har bekräftat äldre antaganden, bland annat en om hur ett lokalt kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan kan påverka klimatet över hela världen. Talas det om risk för att kärnvapen kan användas mellan Indien och Pakistan? ...

Omnämnda platser: Sverige, Indien, Ryssland. Omnämnda personer: Tytti Erästö.

Klimatväxlingar styrde mammutens evolution

Dna från mammutens betar ger nya svar till Love Dalén vid Centrum för paleogenetik i Stockholm och hans forskarkollegor runt om i världen, som tillsammans kartlagt hur klimatet format mammutens historia. Bild: Gleb Danilov När värmeperioder övergick i istid

Sammanhang: ...Den avslöjar också att ullhårig mammut fanns i Nordamerika långt tidigare än forskarna trott. Växlingar i klimatet från värmeperioder till istid satte fart på mammutarnas evolution, visar en studie av dna från 34 mammutar runt hela norra halvklotet. ...

Omnämnda platser: Molecular, Stockholm, Sverige. Omnämnda personer: Love Dalén, Hans Wildschut, Gleb Danilov.

Arktisk havsvirvel hotas av kollaps – följderna kan bli globala

Under isen i Norra ishavet snurrar den kraftiga Beaufortvirveln som påverkar hela jordens klimat. Nu varnar svenska forskare för att virveln kan försvinna inom 50 år – och ytterligare påskynda den globala uppvärmningen. Havsströmmarna under det stora istäcket

Sammanhang: ...Den största är Beaufortvirveln, och den spelar en viktig roll för det globala klimatet. Genom att lagra stora mängder sötvatten upprätthåller virveln en balans mellan sött och salt i både Arktis och Nordatlanten. ...

Omnämnda platser: Norra ishavet, Atlanten, Beauforthavet. Omnämnda personer: Malin Arnesson, Céline Heuzé, Alfred Wegener.

När kommer nästa istid?

Hur har andra delar av världen påverkats när vi i norr haft istider? Och vad tänker forskare i dag om nästa istid? /Lennart Stéen Svar av Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI Det finns inga direkta mät­ningar av temperatur och nederbörd som

Sammanhang: .../Lennart Stéen Svar av Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI Det finns inga direkta mät­ningar av temperatur och nederbörd som beskriver klimatet långt till­baka i tiden. I stället kan så kallade proxy­data ge information om då­varande förhållanden. ...

Omnämnda platser: Sydeuropa, Skandinavien. Omnämnda personer: Erik Kjellström.

Låt bilen ladda ditt hem

Ett svagt surrande hörs och en blå lampa blinkar när elbilen i garaget börjar ladda. Laddboxen på väggen visar att laddningen sker med effekten 17,5 kilowatt. Men efter en liten stund börjar effektsiffran minska, går ner till noll och är snart på minus. Det

Sammanhang: ...När han skulle dra sig tillbaka för pension ville han göra något för klimatet. Målet är att bli självförsörjande på energi och nå så lågt klimatavtryck som möjligt. – Jag ville kunna se barnbarnen i ögonen och känna att jag gjort vad jag kan för att bidra, säger han. ...

Omnämnda platser: Europa, Tesla, Använd. Omnämnda personer: Alexander von Sydow, Malin Arnesson, Klas Boman.

Marcus Wandt: Så gick experimenten i rymden

Forskare står i kö för att få skicka sina experiment till rymdstationen. Astronauterna genomför försöken – eller får själva vara försökskaniner. Marcus Wandt svävar framför ett aprikos-färgat hörn i en del av rymdstationen där astronauterna äter sin mat.

Sammanhang: ...Forskarna vill studera dem för att förstå när de uppkommer och hur, och också ta reda på om de har betydelse för klimatet. Höghastighetskameran har också hjälpt forskarna att förstå de röda feerna bättre. – Bilderna bekräftar det vi förväntade oss, nämligen att det börjar med en åskurladdning under molnet, och sedan uppstår en röd fe ovanför, säger Olivier Chanrion. ...

Omnämnda platser: Darmstadt, USA, Danmark. Omnämnda personer: Andreas Mogensen, Michalis Magkos, Olivier Chanrion.

”Sverige behöver ett digitalt lantmäteri”

Inom en nära framtid kan så kallad augmented reality (AR) bli ett virrvarr av oönskad reklam och juridiska tvister. Det skriver forskaren Fredrik Blix – som tror att lösningen finns i svenska myndighetstraditioner från 1600-talet. Tänk dig att du en tidig

Sammanhang: ...Enligt statistikmyndigheten SCB har konsumtionen av kläder i Sverige ökat med närmare 30 procent under det senaste decenniet, och FN:s miljöprogram rapporterar att den globala klädproduktionen nu är dubbelt så stor som år 2000. Detta frestar hårt på klimatet och våra naturresurser. Självklart vill vi fortsätta njuta av livets goda. Men det är hög tid att hitta nya sätt att uttrycka identitet, status och personliga preferenser utan att det kostar massor i fysiska råvaror och transporter. ...

Omnämnda platser: Europa, Sverige, Visente. Omnämnda personer: Fredrik Blix.

Så påverkade köld och sena vårar dödstalen förr

Beskuren illustration av svälten i Norrland 1867, strax efter den undersökta perioden. Se hela bilden längst ner i artikeln. Bild: Från tidningen Fäderneslandet, återgiven i boken Ett satans år (Sveriges Radios förlag) / Wikipedia. Långa vintrar och kalla

Sammanhang: ...Nu har forskare analyserat data från perioden 1749–1859 för att se hur klimatet påverkade dödligheten i det förindustriella Sverige. Deras slutsats är att just senvinterns och vårens väder hade avgörande betydelse för liv och död...

Omnämnda platser: Västernorrlands län, Dalarna, Sverige. Omnämnda personer: Fredrik Charpentier.

Nytt klimat ger farligare isar

Isen till höger är kärnis, som bildas av sjövatten som fryser under ihållande kyla. Stöpisen, till vänster, bildas när snö, slask eller smältvatten fryser ihop till is. Den har, generellt sett, svagare bärkraft än kärnisen. Bild: Sven Halldin/Göteborgs universitet

Sammanhang: ... – Tyvärr avslutades SMHI:s övervakningsprogram 2012, men eftersom klimatet har fortsatt att bli varmare sedan dess så är det väldigt troligt att isarna har fortsatt att försämras, säger Mark Peternell, som forskar om is vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet. ...

Omnämnda platser: Göteborgs, Sverige, Slask-is. Omnämnda personer: Mark Peternell, Sven Halldin.

Forskarna kan inte själva dra i nödbromsen för AI

I mitten av sjuttiotalet stod genteknik för något nytt och skrämmande och forskarna tog initiativ till ett moratorium för tekniken. Bild: Getty images För femtio år sedan enades världens ledande dna-forskare om ett stopp för experiment som ansågs farliga.

Sammanhang: ...Bland många exempel finns kloning, nanoteknik och försök att manipulera klimatet i stor skala för att sänka jordens medeltemperatur, så kallad geoengineering. Kan AI-forskare undvika kapplöpning? ...

Omnämnda platser: Asilomar. Omnämnda personer: Per Snaprud.