Urskogar lagrar betydligt mer kol än brukade skogar

Bara i jorden i urskogen finns det lika mycket kol som i hela ekosystemet i brukad skog. Bild: Getty images Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar. Marken i urskogen rymmer lika mycket kol som hela ekosystemet i den brukade skogen.Det

Sammanhang: ...Beställ nyhetsbrev Urskogen får större betydelse för klimatet Skogen har en central roll i klimatomställningen. Att beräkna kolupptag i skog har också blivit allt viktigare, inte minst i takt med att koldioxidutsläppen ökar. ...

Omnämnda platser: Sverige, Markinventeringen. Omnämnda personer: Michael Gundale, Anders Ahlström.

Efter 25 år säger svenska satelliten Odin farväl

Den byggdes för två år i tjänst – men nu har satelliten Odin kretsat runt jorden i ett kvarts sekel. Satelliten har bidragit till banbrytande forskning om både klimatet och rymden. Året var 2001 när den svenska satelliten Odin skickades upp från Svobodnyj

Sammanhang: ...Satelliten har bidragit till banbrytande forskning om både klimatet och rymden. Året var 2001 när den svenska satelliten Odin skickades upp från Svobodnyj i Ryssland. ...

Omnämnda platser: Frankrike, Rymdstyrelsen, Ryssland. Omnämnda personer: Doug Degenstein, Aage Sandqvist, Kristine Dannenberg.

Crafoordpriset till Ramanathan – här är klimatupptäckterna bakom priset

Veerabhadran Ramanathan får ta emot Crafoordpriset 2026 med motiveringen: ”för grundläggande bidrag till förståelsen av hur aerosolpartiklar och andra klimatpåverkande ämnen inverkar på atmosfärens energibalans och Jordsystemet.” Bild: Erik Jepsen Längetrodde

Sammanhang: ...Veerabhadran Ramanathan noterade att freoner från kylskåp och sprejburkar inte bara försvagade ozonlagret utan också påverkade klimatet. Han kunde slå fast att människans utsläpp av växthusgaser – inte bara koldioxid – bidrar till att en allt större del av strålningen från jorden fastnar i atmosfären. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Kungliga vetenskapsakademien, Nobelpriset. Omnämnda personer: Erik Jepsen, Camilla Andersson.

Förhistorisk varg hade ullhårig noshörning i magen

Ullhåriga noshörningar var täckta av tjock päls och levde i torra områden i norra delar av Europa och Asien. Bild: Getty images Dna från en ullhårig noshörning som levde för över 14 000 år sedan har analyserats i en ny svensk studie. Fyndet kan ge ledtrådar

Sammanhang: ... – Vad det än var som tog livet av arten, så gick det snabbt, säger Camilo Chacón-Duque till The Guardian. Klimatet kan ha utrotat ullhåriga noshörningar Om människor var orsaken till utrotningen av ullhåriga noshörningar skulle man ha sett en gradvis minskning i antalet djur över tid. ...

Omnämnda platser: Asien, Nya Zeeland, Tumat. Omnämnda personer: Love Dalén, Sólveig Guðjónsdóttir, Nic Rawlence.

Så kan AI lösa – och förvärra – klimatkrisen

AI ligger redan bakom fler genombrott i en rad olika forskningsfält som matematik, medicin och fysik. I en ny rapport från Stockholm Resilience Center, Potsdam Institute for climate impact research och ett internationellt forskarteam, undersöker forskarehur

Sammanhang: ...AI används redan i dag för att försöka förstå klimatsystemets så kallade tipping points, då en liten förändring kan leda till snabba och oåterkalleliga förändringar i klimatet. Victor Galaz lyfter även ett projekt där han och hans kollegor tar fram klimatriskbedömningar för städer. ...

Omnämnda platser: Brasilien, Potsdam. Omnämnda personer: Victor Galaz.

Så förstärker demokrati- och klimatkrisen varandra

Klimatet beskrivs fortfarande ofta som en rent naturvetenskaplig fråga. Ännu finns det så klart områden där naturvetenskapliga forskare träter, men grundfrågan om människans påverkan på klimatet är ingen stridsfråga. En stridsfråga är däremot vad vi skagöra

Sammanhang: ...Klimatet beskrivs fortfarande ofta som en rent naturvetenskaplig fråga. Ännu finns det så klart områden där naturvetenskapliga forskare träter, men grundfrågan om människans påverkan på klimatet är ingen stridsfråga. ...

Omnämnda platser: Kina, Vietnam. Omnämnda personer: Erika Bjerströms, Erika Bjerström, P.M. Nilsson.

Så kan AI lösa – och förvärra – klimatkrisen

AI kan användas för att analysera stora datamängder och ta fram klimatriskbedömningar för städer. Bild: Getty images Forskare vid Stockholm Resilience Centre har kartlagt hur AI kan användas som vetenskaplig metod för att förstå och hantera klimatförändringar

Sammanhang: ...AI används redan i dag för att försöka förstå klimatsystemets så kallade tipping points, då en liten förändring kan leda till snabba och oåterkalleliga förändringar i klimatet. Victor Galaz lyfter även ett projekt där han och hans kollegor tar fram klimatriskbedömningar för städer. ...

Omnämnda platser: Forskare, Potsdam, Brasilien. Omnämnda personer: Victor Galaz.

Så ska Stockholm fånga in sin koldioxid

Ett kraftigt korsdrag far mellan forskningsstationens rör och kemiska reaktorer när Erik Dahlén öppnar portarna. Här i labbet som inte är mycket större än ett villakök har han och kollegorna ägnat sex år åt att utreda hur man bäst kan avskilja koldioxid ur

Sammanhang: ...Bild: Jan-Olov Yxell Exakt hur mycket tekniken kan göra för klimatet är fortfarande oklart, menar Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola. ...

Omnämnda platser: McKinsey, Meta, Skåne. Omnämnda personer: Alexander Olsson, Filip Johnsson, Jan-Olov Yxell.

Läs F&F om klimatet inför FN:s toppmöte COP30

FN:s klimattoppmöte COP30 hålls i Belém i Brasilien 10–21 november 2025. Då samlas representanter från alla länder som är parter till FN:s klimatkonvention och Parisavtalet, företrädare för civilsamhället, företag och media för att förhandla om klimatåtgärder,

Sammanhang: ...Här har vi samlat Forskning & Framstegs senaste artiklar om klimatet: 70 forskare från 21 länder har sammanställt de senaste och viktigaste insikterna från klimatforskningen. ...

Omnämnda platser: Kebnekaisefjällen, Belém, Chalmers. Omnämnda personer: Nina Kirchner, COP30 hålls.