Samiska och finska kom från östra Sibirien

Krigargrav med benplattor som rustning vid Kyordyughen-platsen i centrala Sibirien (cirka 2000 f.Kr.). En liknande rustning, tillverkad av mammutbete, har dokumenterats vid Seima-Turbino-platsen Rostovka nära Omsk i västra Sibirien. Detta illustrerar denvästliga

Sammanhang: ...Foto: Aleksandr Stepanov De samiska och finska språken har sitt ursprung i nordöstra Sibirien, enligt en ny genetisk studie. Det är flera hundra mil längre bort än de flesta forskare trott. Omkring 25 miljoner människor talar i dag språk inom den uraliska språkgruppen. ...

Omnämnda platser: Sibirien, Jakutien, Ryssland. Omnämnda personer: Alexander Mee-Woong, Tian Chen Zeng, Rogier Blokland.

Ismannen Ötzi var utböling

Renare prover och bättre teknik har gett en bättre bild av Ötzis dna än tidigare analyser. Bild: Andrea Solero/AFP/TT Den välbevarade ismannen Ötzi som mördades i Alperna för över 5 000 år sedan hade annat ursprung än andra människor i trakten. Det visar

Sammanhang: ...Det kan bero på flera saker, men jag gissar att det speglar en genetisk öst–väst-gradient genom Centraleuropa, som jag gissar att vi kommer att se mer av framöver, säger Anders Götherström. ...

Omnämnda platser: Ötztal, Ötzis, Italien. Omnämnda personer: Anders Götherström.

Vad vet vi om Huntingtons sjukdom?

HTT-genen leder till sjukdomen, men vi vet inte exakt hur. Bild: Getty images Jag undrar hur långt man kommit i forskningen om Huntingtons sjukdom och behandlingar mot sjukdomen. /Catherine Linderholm Svar av Åsa Petersén, överläkare i psykiatri i Region

Sammanhang: .../Catherine Linderholm Svar av Åsa Petersén, överläkare i psykiatri i Region Skåne, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet samt vice ordförande för Europeiska Huntingtonnätverket, EHDN Huntingtons sjukdom är en ovanlig, ärftlig, genetisk hjärnsjukdom som leder till för tidig död. De flesta drabbade insjuknar i åldern 30–50 år, men man kan insjukna som barn eller äldre. ...

Omnämnda platser: Huntingtoncentrum, Region Skåne, Sverige. Omnämnda personer: Åsa Petersén.

Gen som styr lungornas utveckling ökar risken för postcovid

Den nya internationella studien stödjer en direkt koppling mellan postcovid och lungfunktion. Bild: Getty images Postcovid ger ofta symtom som andfåddhet och trötthet. Nu har forskare hittat en genvariant som påverkar lungornas utveckling – och som ökarrisken

Sammanhang: ...Bild: Andreas Andersson – Våra resultat visar en koppling mellan att ha en viss genetisk variant som är kopplad till lungutveckling och en ökad risk att få postcovid, säger Hugo Zeberg, lektor i genetik vid Karolinska institutet och en av studiens två huvudförfattare. ...

Omnämnda platser: Nature Genetics, Östra Asien, Finland. Omnämnda personer: Hugo Zeberg, Andreas Andersson.

Ätstörning är genetiskt – men kan utlösas av smalhetsen på sociala medier

SVT-dokumentären Smalast vinner handlar om hur smalhets på sociala medier påverkar unga tjejer, speciellt när stora influencers lägger ut så kallat ”pro-ana”-innehåll, till exempel bilder där revben och ryggkotor sticker ut. – Huvudproblemet med media är

Sammanhang: ...Bild: Karolinska institutet Det är svårt att veta om man själv har en genetisk sårbarhet för ätstörningar, men om någon i ens släkt haft en sådan diagnos kan det betyda att man har en sårbarhet. ...

Omnämnda personer: Ata Ghaderi.

Fiberrik kost första året minskar risken för glutenintolerans

Det är viktigt att barn lär sig gilla den lite bittra smaken av grönsaker, menar dietisten och artikelförfattaren Elin Hård af Segerstad. Bild: Getty images Risken att utveckla glutenintolerans minskade med 40 procent hos barn som fick i sig mycket fibrer

Sammanhang: ...Fakta: Teddy-studien The environmental determinants of diabetes in the young, Teddy, omfattar 8 677 barn som har genetisk risk för typ-1 diabetes och celiaki. Drygt 2 500 barn är från Sverige (Skåne). Sammanlagt 400 000 barn screenades via navelsträngsblod mellan år 2004 till 2010 och de med genetisk risk bjöds in till 15 års uppföljning i USA, Sverige, Finland och Tyskland. ...

Omnämnda platser: Finland, Tyskland, Sverige. Omnämnda personer: Tove Gilvad, Elin Hård.

10 000 år av ost

Forskare vid universitetet i Lausanne har upptäckt att bakterier som används för att producera hårdostar som gruyère och emmentaler, visar tecken på uråldrig domesticering. Genom att analysera bakteriestammar från de senaste 50 åren upptäckte forskarna låg

Sammanhang: ...Genom att analysera bakteriestammar från de senaste 50 åren upptäckte forskarna låg genetisk mångfald och stabila egenskaper, något som är typiskt för organismer som anpassats till människans behov....

Vetenskapsåret 2025

Inför den nya året spanar Forskning & Framstegs redaktion framåt. Här är de mest spännande händelserna med forskningsanknytning inom våra bevakningsområden. Anna Davour är astronomi- och fysikredaktör på F&F. Bild: Martin Stenmark Milstolpe för partikel­accelerator

Sammanhang: ...Då belönades forskning som ledde till Förra årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till forskning om rna, molekyler som överför genetisk information och sköter många andra uppgifter inuti celler. 2023 handlade medicinpriset också om rna. ...

Omnämnda platser: Bohuslän, Boliden, Järna. Omnämnda personer: Mats Karlsson, Karin Broberg, Martin Stenmark.

Pyttemask bakom stort genombrott

C. elegans är en millimeter lång och trivs bäst i blöt jord. Masken har hjälpt årets Nobelpristagare i medicin att förstå hur celler styr sina gener – vilket är avgörande för vår hälsa. En knöl som syns eller känns på halsen kan vara sköldkörtelcancer. Oftast

Sammanhang: ...Årets pris handlar också om rna, ett slags molekyler mest kända för att fungera som budbärare för genetisk information från kärnans dna till cellens maskineri för tillverkning av proteiner. I rollen som budbärare kallas molekylerna m-rna (messenger rna). ...

Omnämnda platser: Hanover, Nobelpriset, Kalifornien. Omnämnda personer: Gunilla Karlsson Hedestam, Harvard university, Gary Ruvkun Bild.

”Snart får alla nyfödda sin arvsmassa avläst”

Ungefär 4 procent av alla islänningar bär på en gen som ökar risken för någon sjukdom som går att förebygga eller behandla. Men få vet om det. Att inte informera dem är hjärtlöst, enligt genforskaren Kári Stefánsson. Ingen ska behöva få genetisk information

Sammanhang: ...Fernströms nordiska pris för forskning som har ”revolutionerat vår förståelse av genetisk variation och dess samband med hälsa och sjukdomar”. Varför är Island en bra plats för forskning om hur genetisk variation hänger samman med hälsa och sjukdomar? ...

Omnämnda platser: Islands, Lund, Nordens. Omnämnda personer: Kári Stefánsson, Eric K..