Resultat 1 - 6 av 6
Tusen år av makt – så överlevde Uppåkra kris och katastrofer
Minst tre gånger brann härskarnas hall i Lunds föregångare Uppåkra. Men trots pest och kris i omvärlden stod residenset pall – nu försöker arkeologerna förstå hur. Seklerna efter Kristi födelse var en lång tid av kriser och konflikter. Dessa drabbade ävenSammanhang: ...Under Uppåkras första halvmillennium härjade minst två pestepidemier på kontinenten, romarriket föll samman och flera vulkanutbrott fyllde himlen med aska och orsakade global missväxt. Trots det förblev Uppåkra en av de viktigaste platserna i Norden, medan andra maktcentra kom och gick. ...
Omnämnda platser: Tyskland, Ölands, Kring Uppåkra. Omnämnda personer: Mats Roslund, Mats Karlsson, Lars Larssons.
Vilken begravning är grönast?
Sverige har två lagliga begravningsmetoder: kremering och kistbegravning. Det finns fler sätt att ta hand om kroppen efter döden och vissa framhålls som mer miljövänliga än andra. Valet av begravningsmetod är inte bara en fråga om tradition – det påverkarSammanhang: ...Kremering innebär att kroppen och kistan bränns till aska som sedan samlas ihop och gravsätts eller strös ut i naturen (med tillstånd från Länsstyrelsen). ...
Omnämnda platser: Storbritannien, USA, Sydafrika. Omnämnda personer: Eva Pohl.
Är kärnkraft en misslyckad teknik?
Nästan alla har en uppfattning om huruvida kärnkraft är en bra eller dålig teknik, om den är säker eller livsfarlig och om kraftbolagen bör bygga fler kärnkraftverk i framtiden eller tvärtom avveckla de som är i drift. En underliggande fråga handlar om huruvidaSammanhang: ...Dessa visioner kom av sig en aning i samband med kärnteknikens militarisering, men återupplivades omedelbart och med desto större kraft efter att Hiroshima och Nagasaki lagts i aska. Den 28 mars 1979 havererade en av tryckvattenreaktorerna i Three Mile Island-verket i Harrisburg. ...
Omnämnda platser: Köpenhamn, Sverige, Nagasaki. Omnämnda personer: Henri Bequerel, James Watts, States Department.
”Återvinn inte askan från våra sopor”
Sverige behöver nya sätt att ta hand om askan från sopförbränning. Att återvinna den som material för till exempel vägbyggen är en dålig idé, skriver KTH-forskaren Nils Johansson. En stor del av allt avfall i Sverige eldas upp. Förbränningen minskar avfalletsSammanhang: ...Men efter förbränningen kvarstår cirka en miljon ton aska per år. Askan innehåller en lång rad farliga ämnen. I Sverige har vi länge använt så kallad bottenaska för att täcka soptippar, men snart finns inga fler soptippar kvar att täcka. ...
Omnämnda platser: närmiljön, Avfall Sverige, Contested circularity. Omnämnda personer: Joakim Johansson, Nils Johansson.
Utarmas hygget när ”groten” städas bort?
Svar av Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Om man kalavverkar skog utan att lämna kvar så kallad ”grot”, det vill säga grenar, topp och rot, så kan det på sikt leda till utarmning av marken. UtarmningenSammanhang: ...En kompensationsåtgärd som diskuteras på denna typ av marker är att återföra aska från förbränningen av biobränslen. Här återstår dock stora kunskapsluckor eftersom askåterföring kan leda till andra negativa effekter, som måste kunna uteslutas innan det kan göras storskaligt. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Hjalmar Laudon.
Järnadel från norr tog storhögarna till Mälardalen
Med det strategiska läget längs vattenvägen från Jämtland hade hövdingen i Högom, strax uppströms dagens Sundsvall, kontroll över järntransporterna på Selångersån. Högom var Mellannorlands centralbygd och järnet skeppades till bland annat Mälardalen. I börjanSammanhang: ...Många gravgåvor är lika, som de så kallade Vestlandskittlarna, en norsk kontinentalimport. I dem låg de dödas aska. På Vestlandet kan gravskicket med storhögar ha övervintrat från mitten av bronsåldern till tidig järnålder, en period då de saknas i resten av Skandinavien. ...
Omnämnda platser: Mellannorrland, Tröndelag, Skottsund. Omnämnda personer: Thomas Eriksson, Anneli Nitenberg, Per Ramqvist.