Från upptäckt till namn – så namnges asteroider

­ När en asteroid upptäcks får den ett nummer. Det är först senare som ett namnförslag kan skickas in – och då till Internationella astronomiska unionen (IAU) som ansvarar för namngivningen av objekt i solsystemet. Upptäckaren har förtur att föreslå namn.

Sammanhang: ... – Vi ger asteroider namn eftersom tydliga referensnamn minskar risken för att två objekt förväxlas. En annan anledning är att upptäckare gillar att namnge sina upptäckter, säger Gareth Williams som har varit en del av IAU:s arbetsgrupp för namngivning av små himlakroppar i över 20 år. ...

Omnämnda platser: Edudeldon, Pellesvanslos, Uppsala. Omnämnda personer: Gareth Williams, Alexis Brandeker.

Hur vet man att en art är utrotad?

Kew Gardens herbarium i London omfattar 7,4 miljoner ark. Allt fler herbarier världen över digitaliseras nu, dels för att öka tillgängligheten men också för att kunna använda AI och annan ny teknik. Bild: Jeff Eden 30 procent av alla arter som har klassats

Sammanhang: ...Allt fler herbarier världen över digitaliseras nu, dels för att öka tillgängligheten men också för att kunna använda AI och annan ny teknik. Bild: Jeff Eden 30 procent av alla arter som har klassats som utrotade återupptäckts igen. ...

Omnämnda platser: Kew Gardens, Sydafrika, London. Omnämnda personer: Aelys Humphreys, Brian du.

Så stöttas ultratätt väte av forskningssystemet

Bara en av alla de vetenskapliga artiklar som Leif Holmlid publicerat har dragits tillbaka, trots att ingen annan forskare lyckats upprepa resultaten Collage: Erik Westin / Jonas Mattsson Företaget Lazerah bygger på en ny materiaform som den pensionerade

Sammanhang: ...Bara en av alla de vetenskapliga artiklar som Leif Holmlid publicerat har dragits tillbaka, trots att ingen annan forskare lyckats upprepa resultaten Collage: Erik Westin / Jonas Mattsson Företaget Lazerah bygger på en ny materiaform som den pensionerade professorn Leif Holmlid anser sig ha upptäckt – ultratätt väte. ...

Omnämnda platser: Lazerah, USA, Kungl. Vetenskapsakademien. Omnämnda personer: Erik Westin, Jonas Mattsson, Göran Ericsson.

Kemistens långa väg till bråk om kärnreaktioner

Företaget Lazerah vill revolutionera världens energiförsörjning. Många forskare säger att grundidén är helt omöjlig och strider mot känd fysik. Leif Holmlid, tidigare professor vid Göteborgs universitet, är dock säker på sin sak. Hur nådde han hit? Det här

Sammanhang: ...En möjlig tillämpning var energiförsörjning i satelliter och rymdsonder, en annan att använda tekniken i kärnkraftverk för att kunna få ut el direkt utan att behöva koka vatten och driva turbiner...

Omnämnda platser: Bonn, Själv, Rydbergsmateria. Omnämnda personer: Leif Holmlids, Gunnar Nyman, Mats Larsson.

Nytt frysrum på Naturhistoriska säkrar forskning om miljögifter

När nya miljögifter uppmärksammas går det att plocka fram gamla prover för att se hur de varierat över tid. Miljöprovbanken har bland annat bidragit till havsörnens återhämtning. Bilder: Naturhistoriska riksmuseet (vä) och Alex Zhou / Getty Images (hö). Naturhistoriska

Sammanhang: ...Naturhistoriska riksmuseet hoppas att säkra resterande finansiering från någon annan extern finansiär eller genom ett extra tillskott från regeringen. Att miljöprovbanken behövs råder det inga tvivel om, konstaterar Suzanne Faxneld. ...

Omnämnda platser: Projekt Havsörn, Stockholm, Skellefteå. Omnämnda personer: Suzanne Faxneld.

Är drömmen om en ny energikälla för bra för att vara sann?

En professor vill revolutionera energifrågan – medan forskarkollegor tar sig för pannan. Det här är första delen i Forskning & Framstegs serie om hur idén om ultratätt väte och annihilering tagit sig fram genom forskningssystemet. Är drömmen om en ny energikälla

Sammanhang: ...Utifrån dem har han formulerat en beskrivning av hur väte under vissa förutsättningar kan bilda en helt annan sorts molekyler av fler än två atomer, som är mycket tätare bundna än vanliga vätemolekyler. Detta är vad Leif Holmlid kallar ultratätt väte. ...

Omnämnda platser: Island, Lazerahs, ingenjörsvetenskapsakademien. Omnämnda personer: Annie Hall, Sveinn Ólafsson, Sindre Zeiner-Gundersen.

Hur överlever insekter krocken med glasrutan?

Många insekter är väl rustade för kollisioner med exempelvis glasrutor. Bild: Getty images Hur kan en flygande insekt, exempelvis en fluga, klara att i hög fart kollidera med en glasruta utan att ta skada? /Christer Forsgren Svar av Mikael Carlsson, zoolog,

Sammanhang: ...Yttre skelett och behåring Fråga en forskare Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se En annan viktig faktor är att insekterna, liksom andra leddjur, inte har ett inre skelett som vi och andra ryggradsdjur. ...

Omnämnda personer: Mikael Carlsson.

Tar svenska män för mycket testosteron?

Svenska mäns användning av testosteron som läkemedel ökar dramatiskt. Experterna är oense om hur problematiskt det är. Maja Lundbäck har talat med läkarna som bara är överens på vissa punkter – och med patienterna som medicinerar med det manliga könshormonet.

Sammanhang: ...Efter att ha tillfrågats igen säger Mikael Lehtihet att han talade om placebo­effekter, inget annat. Mats Holmberg har också en annan bild än Mikael Lehtihet har. – Det där är omdiskuterat. Att effekten skulle sitta i just en månad har jag aldrig hört. ...

Omnämnda platser: Testosteron, Sverige, Stockholm. Omnämnda personer: Mikael Lehtihet, Mats Holmberg, Harvard Medical.

Unga vågar inte prata om Israel och Palestina i skolan

Gymnasieelever undviker att prata om Israel och Palestina eftersom de är rädda för att trampa någon på tårna. Bild: Getty images Gymnasieelever pratar inte om Israel och Palestina. De är rädda för att trampa någon på tårna eller säga fel, enligt forskning

Sammanhang: ...Det är ett sätt att argumentera men det riskerar att bli väldigt förenklat om man inte tar in annan information, säger Jennie Karlsson. Eleverna ville också skilja på kritik mot staten Israel och fördomar mot judar men det var väldigt svårt för dem att förklara var gränsen gick...

Omnämnda platser: Palestina, Israel. Omnämnda personer: Molly Gustavsson, Jennie Karlsson.

Dimitra odlar växtceller på ett mikrochip

En växt på ett chip kan ge ledtrådar till hur växtceller kan byta identitet och fylla nya uppgifter i växten. Forskning & Framsteg tittar in i ett labb som utnyttjar tillverkning i mikroskopiskt format för att utforska växternas hemligheter. Dimitra Valadorou

Sammanhang: ...Sedan är frågan om de då börjar kommunicera, till exempel genom att material flödar från en cell till en annan. Det blir som att ha en växt på ett mikrochip och kan jämföras med hur människoceller sätts på ett chip för att till exempel testa läkemedel...

Omnämnda platser: Uppsala, Labbet, Ultuna. Omnämnda personer: Maria Tenje, Dimitra Valadorou, Dimitra Valadorous.