Resultat 1 - 10 av 81
Forskare i Dalarna: ”Våra resultat antyder att liknande miljöer på Mars kan hysa liv”
För omkring 380 miljoner år sedan slog en cirka fem kilometer stor meteorit ned i nuvarande Dalarna. Spår av kratern går att se än i dag i form av Siljansringen, som förutom Siljan består av sjöarna Orsasjön, Skattungen och Oresjön. Dessa bildar Europas störstaSammanhang: ...Public domain via Wikimedia Commons Viktigt för att förstå livets uppkomst Den biologiska produktionen av metan, vilket exempelvis kan ske med hjälp av väte och koldioxid, kan ha spelat en avgörande roll för energiomsättningen hos de allra tidigaste livsformerna på jorden. Forskare uppskattar att denna ämnesomsättning uppstod för omkring 3,5 miljarder år sedan. ...
Omnämnda platser: Siljansringen, Orsasjön, Skattungen. Omnämnda personer: Femke van, Henrik Drake.
Undervisa elever i engelska – inte på engelska
Ämnesundervisning på engelska, där engelska fungerar som undervisningsspråk i majoriteten av ämnena, har ökat betydligt under de senaste åren. Det gäller särskilt på gymnasiet och högstadiet men även i lägre årskurser på det som kallas engelska skolor. TrotsSammanhang: ...Vi påstår att det även måste gälla i den svenska grundskolan. De allra flesta elever i den svenska skolan klarar sig ändå bra i slutändan när det gäller färdigheter i engelska, som syns i internationella jämförelser. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Cunningham BethAnne.
Återfunnet herbarium bidrar till ny forskning
– Mina söner brukar säga att jag bara städar när jag är jättearg. Jag måste ha varit ganska arg den där dagen 2023, för jag städade vilt här på hyllorna, berättar Nina Kirchner som är chef för Tarfala forskningsstation. Högst upp i en bokhylla bakom allehandeSammanhang: ...En skarp gräns av spetsiga mörka stenar visar hur långt glaciären nådde som längst för 130 år sedan. Allra närmast den nuvarande isfronten syns bara ett jämngrått skravel, men längre ner syns fler och fler gröna uppstickare. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Genève, Storglaciären. Omnämnda personer: Yngre Dryas, Pia Raker, Mac Key.
Återfunnet herbarium bidrar till ny forskning
Det återfunna herbariet kan ses som en bra berättelse om hur man kan följa ett klimat i förändring, tycker Nina Kirscher som är forskningschef på Tarfala forskningstation och den som hittade de bortglömda lådorna. Bild: Sara Mac Key I en storstädning påTarfalaSammanhang: ...En skarp gräns av spetsiga mörka stenar visar hur långt glaciären nådde som längst för 130 år sedan. Allra närmast den nuvarande isfronten syns bara ett jämngrått skravel, men längre ner syns fler och fler gröna uppstickare. ...
Omnämnda platser: Europa, Alperna, Genève. Omnämnda personer: Mac Key, Pia Raker, Nina Kirscher.
Återfunnet herbarium bidrar till ny forskning
En av arterna som kommer upp närmast glaciären är fjällsippa – Dryas octopetala. Den har gett namn åt flera köldperioder i slutet av senaste istiden, så som Yngre Dryas, för cirka 12 900–11 700 år sedan. Namnet kommer av att pollen från fjällsippan är vanligSammanhang: ...En skarp gräns av spetsiga mörka stenar visar hur långt glaciären nådde som längst för 130 år sedan. Allra närmast den nuvarande isfronten syns bara ett jämngrått skravel, men längre ner syns fler och fler gröna uppstickare. ...
Omnämnda platser: Alperna, Europa, Storglaciären. Omnämnda personer: Mac Key, Pia Raker, Nina Kirchner.
Det här krävs för en bra flytt till äldreboende
Att flytta är jobbigt – oavsett när i livet man gör det. Men hur är det att flytta för allra sista gången? Forskare i Lund har studerat hur äldre upplever att flytta till äldreboende. Den första egna flytten präglas ofta av äventyrslust, optimism och envissSammanhang: ...Att flytta är jobbigt – oavsett när i livet man gör det. Men hur är det att flytta för allra sista gången? Forskare i Lund har studerat hur äldre upplever att flytta till äldreboende. Den första egna flytten präglas ofta av äventyrslust, optimism och en viss skräckblandad förtjusning. ...
Omnämnda platser: Lund, Molde, Nasjonalt. Omnämnda personer: Linda Arvidsson, Anne Marie Mork Rokstad, Marie Mork Rokstad.
Därför resonerar AI inte som vi
En ny typ av språkmodell som kallas resonerande AI kan lösa problem i flera led. Men dess sätt att tänka skiljer sig från människors. Det finns en gammal tankenöt som handlar om att transportera två par som vardera består av en svartsjuk man och hans hustru.Sammanhang: ...Mänskliga hjärnor är trimmade för att vara sociala, och det allra viktigaste att förhålla oss till i vår omgivning är andra människor. Det är också därför vi har så lätt att uppfatta ansikten i döda ting. ...
Omnämnda platser: Santa Fe, Apple, Institute. Omnämnda personer: Peter Gärdenfors, Chat GPT, Melanie Mitchell.
Så blev amfetamin drogen och läkemedlet för vår tid
I vintras hittade tullen 351 kilo amfetamin i en lastbil – Sveriges största beslag av drogen någonsin. Samtidigt når förskrivningen av centralstimulerande medel för adhd nya höjder. Hur hamnade vi här? Klockan närmar sig halv åtta en kulen februarikvälliSammanhang: ...Amfetamin skrivs ut till barn med adhd Men i dag går den allra största delen av allt amfetamin och liknande läkemedel inom vården till personer med adhd. Det kan verka paradoxalt att centralstimulerande mediciner hjälper människor att bli lugnare och mindre hyperaktiva. ...
Omnämnda platser: Tyskland, Sverige, Frankrike. Omnämnda personer: Tom Simpson, Time Magazine, Birgitta Stenberg.
Hur varmt kan det bli?
I princip kan temperatur öka utan gräns. Men det finns en nivå där vår nuvarande fysik inte längre fungerar. Bild: Getty images Under barnens uppväxt har vi ibland talat om vad värme är och att det aldrig kan bli kallare än cirka minus 273 grader Celsius,Sammanhang: ...Därför vet vi inte vad som egentligen händer vid eller över Plancktemperaturen, till exempel i universums allra tidigaste ögonblick. Vissa fysiker spekulerar i att små svarta hål kanske spontant skulle bildas i värmestrålningen, för att sedan snabbt försvinna igen. ...
Omnämnda platser: Chalmers. Omnämnda personer: Istvan Pusztai.
”Låt oss återgå till en saklig diskussion om antibiotika”
Tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén påstod att nätverket Strama hamnat snett i frågan om antibiotika mot halsfluss. Här skriver Stramas ordförande, Thomas Tängdén, att det saknas vetenskapligt stöd för en mer frikostig behandling. REPLIK. DebattenSammanhang: ...De senaste veckornas missvisande information och kritik i medierna har inte gynnat någon, allra minst patienterna. Förhoppningsvis kan vi nu återgå till en saklig diskussion inom expertgrupper där personer med olika bakgrund möts för att tillsammans kartlägga evidensläget och ge riktlinjer för vad som är den bästa vården. ...
Omnämnda platser: Strama, Storbritannien. Omnämnda personer: Thomas Tängdén, Magnus Gisslén, Mikael Wallerstedt.



