Resultat 1 - 10 av 53
PFAS: Därför är bindningen fluor-kol så stark – och så kan vi bryta den
Bindningen mellan fluor- och kolatomen är en av kemins starkaste. Det är PFAS-ämnenas stora styrka – och skälet till att de inte bryts ner i naturen. Med nya gränsvärden blir det allt viktigare att göra sig av med den PFAS som fyller våra liv. PFAS: DärförSammanhang: ...Vissa begränsningar har redan införts, bland annat att Försvarsmakten och andra aktörer övergår till fluorfritt släckskum. ”PFAS måste bort, och det är bråttom” Forskning pågår på många håll om hur de PFAS-föroreningar som redan finns kan hanteras. ...
Omnämnda platser: kommun, Hamlstads, Norge. Omnämnda personer: Philip McCleaf, Hans Karlsson, Philip McCleafs.
Så tas PFAS bort ur dricksvattnet – men hur får vi bort det från marken?
Bindningen mellan fluor- och kolatomen är en av kemins starkaste. Det är PFAS-ämnenas stora styrka – och skälet till att de inte bryts ner i naturen. Med nya gränsvärden blir det allt viktigare att göra sig av med den PFAS som fyller våra liv. Så tas PFASSammanhang: ...Vissa begränsningar har redan införts, bland annat att Försvarsmakten och andra aktörer övergår till fluorfritt släckskum. ”PFAS måste bort, och det är bråttom” Forskning pågår på många håll om hur de PFAS-föroreningar som redan finns kan hanteras. ...
Omnämnda platser: Danmark, Klicka, Tyskland. Omnämnda personer: Stina Jansson, Magnus Liam Karlsson, Hans Karlsson.
Så tas PFAS bort ur dricksvattnet – men hur får vi bort det från marken?
Bindningen mellan fluor- och kolatomen är en av kemins starkaste. Det är PFAS-ämnenas stora styrka – och skälet till att de inte bryts ner i naturen. Med nya gränsvärden blir det allt viktigare att göra sig av med den PFAS som fyller våra liv. Så tas PFASSammanhang: ...Vissa begränsningar har redan införts, bland annat att Försvarsmakten och andra aktörer övergår till fluorfritt släckskum. ”PFAS måste bort, och det är bråttom” Forskning pågår på många håll om hur de PFAS-föroreningar som redan finns kan hanteras. ...
Omnämnda platser: Nederländerna, Ronneby, Stadsträdgården. Omnämnda personer: Mattias Öberg, Philip McCleaf, Magnus Liam Karlsson.
Vetenskapsåret 2026 – del 5: Vipeholm, påverkanslabb och krimfluerare
Vipeholm i Lund är nu en gymnasieskola. Bild: Winvide, CC BY-SA 3.0 , via Wikimedia Commons Vad hände egentligen på anstalten Vipeholm, hur lockar kriminalitet på sociala medier och hur ska privatpersoner skydda sig mot desinformation från andra länder?DetSammanhang: ...Forskning & Framsteg har tidigare skrivit om hur ryska aktörer skapar och underblåser konflikter, både genom statliga medier och genom försåtliga kampanjer på sociala plattformar. ...
Omnämnda platser: Försvarshögskolan, Sverige, Döden. Omnämnda personer: Martin Stenmark, Lina Wennersten-Gradert, Charlotte Wagnsson.
COP30: ”Utsläppare måste bli mer ansvariga”
Under FN:s klimattoppmöte COP21 2015 enades världens länder om Parisavtalet. Avtalet syftar till att hålla den globala uppvärmningen långt under 2°C och sträva efter att begränsa den till 1,5°C. Nu, tio år senare, samlas världens ledare i Belém i BrasilienSammanhang: ...En viktigt punkt på det här COP:et är att världsledare, länder och andra viktiga globala aktörer återigen ska se klimatförändringar som ett av de viktigaste problemen, säger Åsa Romson. Romson miljöminister när Parisavtalet skapades COP är ett klimatmöte för alla länder som har skrivit under klimatkonventionen, både FN:s ramkonventionen och senare Parisavtalet. ...
Omnämnda platser: Belém, Brasilien, Paris. Omnämnda personer: Åsa Romson.
Så förstärker demokrati- och klimatkrisen varandra
Klimatet beskrivs fortfarande ofta som en rent naturvetenskaplig fråga. Ännu finns det så klart områden där naturvetenskapliga forskare träter, men grundfrågan om människans påverkan på klimatet är ingen stridsfråga. En stridsfråga är däremot vad vi skagöraSammanhang: ...Vissa undersöker hur väljarnas engagemang i klimatfrågan kan stärkas i demokratifördjupande projekt, som klimatråd, där ett representativt urval av befolkningen får arbeta fram och föreslå åtgärder. Andra aktörer, som Timbros vd P.M. Nilsson, påminner om konservatismens historiska miljöengagemang. En röd tråd i boken är de hot och trakasserier som Erika Bjerström utsätts för i sin roll som klimatkorrespondent och som både andra journalister och forskare med klimatinriktning är måltavlor för. ...
Omnämnda platser: Kina, Vietnam. Omnämnda personer: Erika Bjerströms, Erika Bjerström, P.M. Nilsson.
Så förstärker demokrati- och klimatkrisen varandra
Klimatet beskrivs fortfarande ofta som en rent naturvetenskaplig fråga. Ännu finns det så klart områden där naturvetenskapliga forskare träter, men grundfrågan om människans påverkan på klimatet är ingen stridsfråga. En stridsfråga är däremot vad vi skagöraSammanhang: ...Vissa undersöker hur väljarnas engagemang i klimatfrågan kan stärkas i demokratifördjupande projekt, som klimatråd, där ett representativt urval av befolkningen får arbeta fram och föreslå åtgärder. Andra aktörer, som Timbros vd P.M. Nilsson, påminner om konservatismens historiska miljöengagemang. En röd tråd i boken är de hot och trakasserier som Erika Bjerström utsätts för i sin roll som klimatkorrespondent och som både andra journalister och forskare med klimatinriktning är måltavlor för. ...
Omnämnda platser: Kina, Vietnam. Omnämnda personer: Erika Bjerström, Erika Bjerströms, P.M. Nilsson.
Klimat- och demokratikrisen samspelar
Men hon ser också ett hot mot demokratin genom de exempel som enpartistater som Kina och Vietnam utgör, då de tävlar med väst om att ta täten i den gröna omställningen. Sammantaget hotar den här utvecklingen tilltron till demokratin. Därför söker Erika BjerströmSammanhang: ...Vissa undersöker hur väljarnas engagemang i klimatfrågan kan stärkas i demokratifördjupande projekt, som klimatråd, där ett representativt urval av befolkningen får arbeta fram och föreslå åtgärder. Andra aktörer, som Timbros vd P.M. Nilsson, påminner om konservatismens historiska miljöengagemang. En röd tråd i boken är de hot och trakasserier som Erika Bjerström utsätts för i sin roll som klimatkorrespondent och som både andra journalister och forskare med klimatinriktning är måltavlor för. ...
Omnämnda platser: Kina, Vietnam. Omnämnda personer: P.M. Nilsson, Erika Bjerströms, Erika Bjerström.
COP30: ”Utsläppare måste bli mer ansvariga”
I Belém i Brasilien hålls FN:s klimattoppmöte COP30, tio år efter Parisavtalet som satte ramarna för det globala klimatarbetet. Bild: Getty images Skärpta åtaganden och finansiering är i fokus under COP30. ”Hur svåra klimatförändringarna blir ligger verkligenSammanhang: ...En viktigt punkt på det här COP:et är att världsledare, länder och andra viktiga globala aktörer återigen ska se klimatförändringar som ett av de viktigaste problemen, säger Åsa Romson. Romson miljöminister när Parisavtalet skapades COP är ett klimatmöte för alla länder som har skrivit under klimatkonventionen, både FN:s ramkonventionen och senare Parisavtalet. ...
Omnämnda platser: Belém, Sveriges, Paris. Omnämnda personer: Åsa Romson.
Dyrare diesel gjorde åkerierna mer klimatsmarta
I rapporten presenterar forskarna förslag på hur politikerna kan främja klimatomställningen inom åkerinäringen. Bild: Marcus Lindström/Getty images Åren 2007–2020 ökade dieselpriset ordentligt i Sverige. Det berodde främst på klimatpolitiska åtgärder somSammanhang: ...Bibehåll kostnadsincitament: Bränslekostnaderna bör fortsatt spegla utsläppen, oavsett om det sker genom skatter eller reduktionsplikt. 3. Värna konsolidering: Färre men effektivare aktörer kan både öka produktiviteten och minska utsläppen. 4. Stöd till teknikneutral effektivisering: Uppmuntra alla former av effektivisering, oavsett om det handlar om bättre logistik eller ny teknik. 5. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Marcus Lindström, Gustav Martinsson, Johanna Säll.
