De bästa romanerna är löjliga

Man kan tycka att böcker som ”Anna Karenina” och ”De välvilliga” blir sämre av dessa avstickare till det löjligas domän. En hel del läsare gör det. Själv ställer jag mig på motsatt sida. Ett annat exempel: den fransk-amerikanska författaren Jonathan Littells

Sammanhang: ...Få saker visar att en författare är säker på sin sak som när han eller hon känner sig bekväm att sticka små hål i sina världsbyggen. Dessutom påminner det läsaren om att konstverket faktiskt är ett konstverk. Precis som när en skådespelare bryter den fjärde väggen genom att tala direkt till publiken skapas det dramatikern Bertolt Brecht kallade för verfremdungseffekt. ...

Omnämnda platser: London, Frankrike, Helen. Omnämnda personer: Eliza Mays, Jonathan Littells.