Resultat 1 - 10 av 19
Vad händer med människor som inte längre har råd att bo?
Med systemskiftet från mitten av 1990-talet och framåt släppte staten emellertid huvudansvaret i bostadsfrågan. Därefter skulle även de kommunala bostadsbolagen drivas enligt affärsmässiga principer. Därigenom förflyttades det tidigare ansvaret för bostadsfinansieringenSammanhang: ...Därigenom förflyttades det tidigare ansvaret för bostadsfinansieringen från stat och kommun till hushållen och övriga privata aktörer. Idag är detta en brännande fråga. Men för 50 år sedan skulle den emellertid ha verkat direkt underlig. ...
Omnämnda platser: Danske Bank, Sverige. Omnämnda personer: Lennart Weiss, Louise Landeman.
Alla har inte fått det sämre i kostnadskrisen
Den omedelbara förklaringen är sannolikt att de flesta hushåll de allra senaste åren har mindre pengar kvar i plånboken efter att boendet är betalt. Inför valåret blev denna verklighet omöjlig för regeringen att fortsätta att ignorera. Färska siffror somRiksdagensSammanhang: ...Detta medan personal sägs upp i skola och sjukvård, äldre med demens inte får tillräckligt god omsorg, barn i skrämmande utsträckning dras i den grövsta våldsbrottslighet, folkbildningen och kulturinstitutionerna tvingas till neddragningar, mycket hög arbetslöshet råder, barnafödandet har kollapsat och Sverige inte klarar vare sig miljö- eller klimatmål. I genomsnitt har den stora majoriteten av hushållen cirka 2 000 kronor mindre varje månad att röra sig med efter skatt, bidrag och boendeutgift än när Elisabeth Svantesson (M) tog över som finansminister. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Ukraina, Rysslands. Omnämnda personer: Stefan Sjöberg, Elisabeth Svantesson.
Efter fattiga januari: Pengaregnet som ska få ekonomin att spraka och Tidö att segra
Prisa Svantesson – här kommer återbäringen. Det har varit kärva år, men nu vänder det. När januarilönen trillar in på kontot syns de skattesänkningar som den moderata finansministern presenterade i höstas och som både ska ta knäcken på lågkonjunkturen ochSammanhang: ...När skenande priser och räntor bromsat in har människor än så länge främst ökat sitt sparande för att rusta sig för ännu tuffare tider. – Om hushållen bedömer att man fortfarande är i ett besvärligt ekonomiskt läge, då kommer man att prioritera att spara. ...
Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Lars Calmfors, Prisa Svantesson, Robert Bergqvist.
Att spara sig fattigare
Säg att vi har ett land där konsumtionen under ett år uppgår till 800 miljarder kronor och investeringarna till 200 miljarder. Landets produktion (BNP) kommer med andra ord att vara 1 000 miljarder. Detta blir då också summan av alla inkomster i landet. EftersomSammanhang: ...Hushållen vill alltså spara 300 miljarder år 2. Det hushållen faktiskt gör är att bestämma sig för hur mycket de vill konsumera. ...
Omnämnda platser: Sverige, cdn2.etc.nu. Omnämnda personer: John Maynard Keynes.
Ellevio skattar bara en procent – trots stora rörelsevinster
De höjda elnätsavgifterna som väntar efter årsskiftet har i medierapporteringen beskrivits som en prischock för hushållen. För Ellevios kunder väntar en höjning om i snitt fem procent. Förra året omsatte energibolaget 8,6 miljarder kronor och hade en högSammanhang: ...De höjda elnätsavgifterna som väntar efter årsskiftet har i medierapporteringen beskrivits som en prischock för hushållen. För Ellevios kunder väntar en höjning om i snitt fem procent. Förra året omsatte energibolaget 8,6 miljarder kronor och hade en hög lönsamhet med en rörelsemarginal på 32 procent, skriver Dagens industri som har granskat energibolagets årsredovisningar och ekonomi....
Sju svåra åren kan vara förbi: ”Vi går nu in i en positiv plånboksperiod”
Inflationen sjunker – och det snabbare än analytikerna trott. I november sjönk den från 3,1 till 2,3 procent, enligt preliminära siffror från SCB baserat på måttet KPIF. Nedgången innebär inte fallande priser i exempelvis matbutikerna. – Det betyder inteattSammanhang: ...Det i kombination med att räntorna inte förändras, kommer att få hushållen att vilja konsumera mer. Det gör det bättre för företagen, som kan anställa fler. Vanligtvis brukar det finnas ett samband mellan låg inflation och hög arbetslöshet. ...
Omnämnda platser: Rysslands, Sverige. Omnämnda personer: Gustav Sjöholm, Américo Fernández.
Företagen och marknaden
Det finns en bild av företagande i affärstidningar och i biografier över kända företagsledare som handlar om kreativitet, skapande och förmågan att tänka nytt. Företagandet är en spännande värld av utmaningar och utveckling. Samtidigt finns det i den neoklassiskaSammanhang: ...Det är hushållen som äger sin arbetskraft eller sitt kapital, vilka de säljer på arbets- och kapitalmarknaderna. ...
Omnämnda platser: Apple, Kina.
Vad är feministisk ekonomi?
Såväl marxismen som keynesianismen, liksom självklart den klassiska nationalekonomin, är ekonomiska teorier skapade i patriarkala samhällen, där frågan om kön och könsförtryck aldrig egentligen ställdes. Att det idag finns en omfattande feministisk kritikSammanhang: ...Väldigt enkelt uttryckt kan man kanske säga att en feministisk ekonomi handlar om att undersöka de sociala konsekvenserna av ekonomiska förslag och teorier, att inte acceptera ekonomiska ”nödvändiga åtgärder” utan att diskutera hur de fungerar vad gäller jämlikhet mellan könen. Att exempelvis säga att ”hushållen fått det bättre” handlar inte bara om att dölja en skillnad mellan fattiga och rika hushåll (där de förra kanske fått det sämre och de senare det mycket bättre), det handlar också om att gömma vilket kön i hushållen som gynnats. ...
Omnämnda platser: Sveriges.
Myten om den ofantliga sektorn
Ibland dyker begrepp upp i samhällsdebatten som återkommer. Ett exempel är begreppet ”den ofantliga sektorn”. Alltså påståendet att den offentliga sektorn är så stor att den ”äter upp” den övriga ekonomin. Bakom begreppet ligger en medveten felräkning. DetSammanhang: ...Sedan var 20 procentenheter transfereringar till hushållen – pensioner, sjukförsäkring och familjebidrag i olika former. Resterande 20 procentenheter var utgifter för arbetslösheten, bidrag till företag och banker samt räntor på statsskulden. 2023 uppgick de totala offentliga utgifterna till strax under 50 procent av BNP. ...
Vad tjänar varje svensk?
För de flesta svenskar handlar rikedom och fattigdom inte om en förmögenhet, vilket vi sett i tidigare kapitel. Istället är det de vanliga inkomsterna från lön och bidrag, ränta och utdelning som avgör hur vardagen kan se ut kallas faktorinkomst. Men ävenSammanhang: ...Men även här är fördelningen mycket ojämn, se diagram 3.9. Den bäst betalda tiondelen av hushållen har 857 miljarder att spendera efter skatt. Den tiondelen som befinner sig i mitten av inkomstfördelningen har 191 miljarder och den fattigaste tiondelen bara 61 miljarder. ...
Omnämnda platser: Sveriges, Sverige.
