Resultat 1 - 10 av 16
Så får Socialstyrelsens anställda använda AI
I en ny intern policy, klubbad i april av generaldirektör Björn Eriksson, konstateras att AI-verktyg kan hjälpa Socialstyrelsen att jobba smartare och effektivare. Samtidigt krävs att medarbetarna är kritiska och medvetna om riskerna, som att textrobotarsomSammanhang: ...Också material som Socialstyrelsen tänker publicera kan användas som källa. ✓Skapande av textutkast och hjälp med språk och struktur på texter. ✓Hjälp med idéer genom öppna frågor. Policyn förbjuder inmatning av personnummer i den här sortens AI-verktyg och de får heller inte användas i frågor som rör enskilda individer. ...
Omnämnda platser: Granskning. Omnämnda personer: Björn Eriksson, Chat GPT.
Uppsalaprofessor är Årets dietist
Hon är professor vid Institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Enligt Dietisternas riksförbund, som står bakom utmärkelsen, har Elin Lövestam haft en ledande roll i att utarbeta ett gemensamt språk för dietister. ”Hennes forskning och utvecklingsarbeteSammanhang: ...Enligt Dietisternas riksförbund, som står bakom utmärkelsen, har Elin Lövestam haft en ledande roll i att utarbeta ett gemensamt språk för dietister. ”Hennes forskning och utvecklingsarbete för en enhetlig terminologi och dokumentation är en viktig grund för många dietisters dagliga arbete och för en ständigt pågående utveckling av yrket och professionen”, skriver förbundet i ett pressmeddelande. ...
Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Elin Lövestam.
”Personcentrerad vård ställer höga krav på den enskilde”
Strategin ”nära vård” har varit i nationellt och regionalt blickfång i flera år. Personcentrering ska göra vården mer jämlik och resurseffektiv utifrån kärnfrågan ”Vad är viktigt för dig?”. En på många sätt relevant fråga för målsättning och planering avinsatser.Sammanhang: ...En person från Quandamooka-kulturen i Australien beskriver hur att dela och ta om hand (sharing and caring) är grunden i deras sätt att leva: ”Det handlar om dig och din plats bland andra … i vårt språk… det finns väldigt få ord för ’jag’ men det finns många ord för ’oss’ eller ’mig med dig’. Det är sällan jag eller jag ensam.” (1) Exempel på närmare håll är de samiska bazahallan eller doimmaheattigun, de begrepp som mest liknar svenskans ”intellektuell funktionsnedsättning”, men med betydelsen ”att inte gå i takt med andra”. ...
Omnämnda platser: Nya Zeeland, Sveriges, Australien. Omnämnda personer: Ellen Backman, Marie Cederschiöld Högskola.
”Stödbehovet är det primära – inte adhd-diagnosen”
Många av dagens läkare och psykologer inom barnpsykiatri, barnneurologi och vuxenpsykiatri är låsta vid ”diagnos ” i sina möten med personer med ”adhd”. De vill inte se att stödbehovet är det primära. Detta är inget nytt. Barnneurologin men också barnpsykiatrinSammanhang: ...Detta trots att utvecklingen inom förskola, skola och habilitering talar ett helt annat språk. Det är först när barnets stödbehov får styra insatserna som framstegen kommer. Detta stämmer mycket väl med att det är en stress/sårbarhetsmodell som förklarar att en adhd-diagnos utvecklas. ...
Omnämnda platser: Sverige, Stockholms. Omnämnda personer: Tomas Ljungberg, Lars-Olov Brorson.
”Hur många vårdstudenter vet ens vad porter är?”
Som universitetslärare i omvårdnad och medicin har jag sett hur språket kan vara både en bro och ett hinder för studenters lärande. Ett återkommande exempel är begreppet ”kittfärgad avföring”, som används för att beskriva ljus eller avfärgad avföring videxempelvisSammanhang: ...Det är dags att vi ställer oss frågan: vad är viktigast, att hålla fast vid traditionella uttryck eller att säkerställa att språket faktiskt kommunicerar det vi menar? Moderniseringen av medicinskt språk är ett naturligt steg i vårdens och utbildningens utveckling. Låt oss göra de förändringar som krävs för att språket ska vara en hjälp, inte ett hinder – oavsett generation, kultur eller språkbakgrund. ...
Omnämnda platser: England. Omnämnda personer: Robert Ivic-Morén.
Inget strikt språkkrav i äldreomsorgen
Regeringens utredare föreslår att det ska införas ett språkkrav i socialtjänstlagen som innebär att arbetsgivaren "ska arbeta för" att personalen ska kunna god svenska. Språkkunskaperna kommer däremot inte att vara ett krav för att anställas. Utredaren PeterSammanhang: ...I stället ska arbetsgivarna lägga upp en plan för hur en redan anställd eller nyrekryterad person som inte når nivån ska utveckla sitt språk och klara kraven. Enligt utredaren finns språkproblem i de flesta verksamheter. Mellan 15 och 90 procent bedöms ha bristande svenska när utredningen frågat runt på olika arbetsplatser...
Omnämnda personer: Peter Danielsson, Anders Henriksson, Anna Tenje.
Språkkrav föreslås inom äldreomsorgen
Utredningen föreslår att ett språkkrav införs i socialtjänstlagen som innebär att arbetsgivare får i uppdrag att personalen ska ha relevant språkkunskap. Bemanningen till äldreomsorgen är en av välfärdens största utmaningar enligt utredaren, därför kommerSammanhang: ...I stället ska arbetsgivarna arbeta med en plan för hur en redan anställd, eller en nyrekryterad person, som inte når nivån ska utveckla sitt språk och klara kraven. – Vi har en situation som är långt ifrån tillfredsställande. Det kommer krävas en kraftansträngning, säger Danielsson. ...
Omnämnda personer: Peter Danielsson, Anna Tenje, Anders Henriksson.
Språkkrav föreslås inom äldreomsorgen
Det främsta syftet med språkkravet är att patientsäkerheten för äldre ska öka inom vård och omsorg. – Det är grundläggande att äldre kan förstå och göra sig förstådda, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Utredaren har bland annat tittat på vilkenSammanhang: ..."Svenskalyft" Den nivå som föreslås som krav är nivå B2 på den gemensamma europeiska referensramen för språk. Det ligger mittemellan nybörjarnivå och avancerad nivå. Utredningen vill också se ett "Svenskalyft", ett stimulansbidrag, som ska hjälpa till att skapa de goda förutsättningar för arbetet som krävs för att höja språknivån...
Omnämnda personer: Peter Danielsson, Anna Tenje.
Gemensamt språk på förpackningar ska säkra läkemedel
Projektet utförs i samarbete med de nordiska läkemedelsmyndigheterna, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande. Anledningen är långvariga brister på flera läkemedel på de nordiska marknaderna. I dag finns krav på nationella språk på läkemedelsförpackningarSammanhang: ...Anledningen är långvariga brister på flera läkemedel på de nordiska marknaderna. I dag finns krav på nationella språk på läkemedelsförpackningar och i bipacksedlar. Men varje litet land för sig utgör en mindre attraktiv marknad för företagen, skriver Läkemedelsverket. ...
Omnämnda personer: Aztreonam Tazobaktam, Busulfan Fludarabin Vinblastin Plerixafor, Doxycyklin Amoxicillin Amoxixillin.
Viljan att forcera språkbarriärer ledde till Athenapriset
Under 2015 var läkarstudenten Linus Kullänger under sin femte termin på en vårdcentral i Södertälje och var frustrerad. – Kommunikation krävs för att bygga den allians vi lärt oss är så viktig, men det föll platt när man inte ens kan hälsa på sin arabisktalandeSammanhang: ... – Samtidigt som man kommunicerar med klienter lär sig också personalen det nya landets språk, säger Martin Schalling. Drygt 3 000 medicinska fraser på 46 språk finns i Care to Translate tillgängliga i form av ”spellistor”, som är formulär med fraser i ordning som kan användas i olika situationer – som i ambulansen, på akuten eller vid mammografi. ...
Omnämnda platser: Norge, Vårdsverige, Stockholm. Omnämnda personer: Nina Rehnqvist, Helene Hellmark Knutsson, Anna Linnér.
