Resultat 1 - 10 av 30
Längre svarstid för 112-samtal
Förra året hanterade SOS Alarm mer än 3,8 miljoner samtal, vilket är drygt 70 000 fler anrop än under 2024. Samtidigt är det betydligt färre än rekordåret 2023 då omkring 4,1 miljoner anrop kom in. Svarstiden har blivit längre. Samtalen tog i fjol 7,3 sekunderSammanhang: ...Det har blivit vanligare med tolkstöd vid samtalen. Under året tolkades samtal på totalt 78 olika språk utöver svenska. Läs mer: Kortaste svarstiden för 112 på 12 år...
Omnämnda platser: Svarstiden. Omnämnda personer: SOS Alarms.
Sociala robotar revolutionerar läkarutbildning vid KI
”Man märker att studenterna blir väldigt engagerade och får en annan typ av känsla när de får en människoliknande simulering framför sig, de anpassar sitt språk och bemötande på ett sätt de inte gör vid andra undervisningsaktiviteter”, säger doktoranden AlexanderSammanhang: ...”Man märker att studenterna blir väldigt engagerade och får en annan typ av känsla när de får en människoliknande simulering framför sig, de anpassar sitt språk och bemötande på ett sätt de inte gör vid andra undervisningsaktiviteter”, säger doktoranden Alexander Borg. ...
Omnämnda personer: Alexander Borg.
Efter mordet i Harmånger – regionen medger att den organisatoriska arbetsmiljön behöver bli bättre
Senast den 23 februari ska Region Gävleborg vara klar med en fullständig utredning av de bakomliggande orsakerna till mordet på en ambulanssjuksköterska i Harmånger i september. Om det inte görs riskerar regionen böter på 100 000 kronor till Arbetsmiljöverket.Sammanhang: ...Nu har vi fått hjälp av företaget som levererar våra journaler att på ett mer strukturerat sätt använda ett gemensamt språk för att informera varandra, säger Liselott Sjöqvist, verksamhetschef för akut- och ambulanssjukvården i regionen. ...
Omnämnda platser: Falun, Gästrikland, Gävleborg. Omnämnda personer: Susanna Björklund, Liselott Sjöqvist, Martin Andersson.
”Dags för vårdpersonalen att ta makten över sin tid”
I Socialstyrelsens nya rapport om utmönstring av vård som saknar patientnytta pekas brist på tid ut som en riskfaktor för att vård utan nytta ska fortsätta ges på rutin. Chefer uppmanas att skapa forum där dessa frågor kan diskuteras. I praktiken är tid denSammanhang: ...Men nu har den kanadensiska kampanjen för kloka kliniska val lanserat en fritt tillgänglig TNT-kalkylator online, för att även vi som enskilda kliniker ska kunna beräkna tidsåtgången för olika åtgärder. Kalkylatorn finns på flera språk, inklusive svenska (3). Kalkylatorn erbjuder tre sätt att beräkna TNT: 1. Genom att utgå från andelen av alla patienter som rekommenderas en åtgärd: En vårdcentral med 10 000 listade patienter behöver till exempel avsätta 600 timmar årligen för att en diabetessköterska ska hinna med årskontroller av patienterna med diabetes typ 2 (prevalens 6 procent) (4), baserat på att varje besök tar en timme. ...
Omnämnda platser: Uppsala, Sverige, Befolkningspyramiden. Omnämnda personer: Montori V. Guidelines, Magliano DJ, Guyatt G.
”Att använda AI-tolkar skapar ett rättsligt tomrum i vården”
Tolktjänster baserade på artificiell intelligens (AI) är på väg att implementeras i stor skala inom hälso- och sjukvården. Pilotverksamheter bedrivs runt om i landet och ambitionen är tydlig – mänskliga tolkar ska i allt större utsträckning ersättas av digitalaSammanhang: ...Tolkarna är bortåt 890 till antalet och 228 av dem är auktoriserade sjukvårdstolkar i sammanlagt 25 språk. Det är just dessa tolkar, med sin prövade kompetens, sitt yrkesetiska ansvar och sitt mänskliga omdöme, som måste värnas i vårdkedjan. ...
Omnämnda platser: Sjukvårdstolkarna. Omnämnda personer: Maruka Johansson, Anders Paulsson, Violeta Maric.
”Personcentrerad precisionshälsa är en nödvändighet”
Personcentrerad vård (PCV) har blivit en självklar del av vårdens språk och värdegrund. Vi vet att PCV har positiva effekter på kvalitet, delaktighet och säkerhet. Men i praktiken implementeras den fortfarande ojämnt, av flera olika anledningar. Oftast verkarSammanhang: ...Personcentrerad vård (PCV) har blivit en självklar del av vårdens språk och värdegrund. Vi vet att PCV har positiva effekter på kvalitet, delaktighet och säkerhet. Men i praktiken implementeras den fortfarande ojämnt, av flera olika anledningar. ...
Omnämnda personer: Carina Sjöberg, Annika Kisch, Camilla Viseu.
Forskningsfika i Göteborg: Från teori till handling varje fredag
Varje fredag klockan nio är det dags för forskningsfika. En digital mötesarena via Teams öppen för alla – medarbetare, chefer, andra kommuner, organisationer och även allmänheten. Varje ”fika”lockar omkring hundra personer. – Vi försöker hela tiden hittaSammanhang: ...Upplägget är enkelt: en forskare presenterar sin forskning på 15 minuter, ”på ett språk som alla förstår”. Ämnena varierar från strukturella frågor som psykosocial arbetsmiljö till mer verksamhetsnära ämnen som tyngdtäcken, svårläkta sår och äldres sexuella hälsa. ...
Omnämnda platser: Göteborgs, Fagersta, Göteborg. Omnämnda personer: Mac Innes, Hanna Mac Innes, Ramona Schenell.
”Vi behöver språkvård i vårdspråket”
Gästkrönika ”Vi behöver språkvård i vårdspråket” En sjukdom är inget man vare sig väljer eller väljer bort, hur mycket man än anpassar sin livsstil. Vi väljer dock vårt språk och uttryckssätt, skriver Linus Källgård. Publicerad: 14 november 2025, 08:44Sammanhang: ...Gästkrönika ”Vi behöver språkvård i vårdspråket” En sjukdom är inget man vare sig väljer eller väljer bort, hur mycket man än anpassar sin livsstil. Vi väljer dock vårt språk och uttryckssätt, skriver Linus Källgård. Publicerad: 14 november 2025, 08:44 Det här är opinionsmaterial Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för. ...
Omnämnda platser: Nyhetsbrev, Bildbyrån. Omnämnda personer: Linus Källgård.
”Vi behöver språkvård i vårdspråket”
Gästkrönika ”Vi behöver språkvård i vårdspråket” En sjukdom är inget man vare sig väljer eller väljer bort, hur mycket man än anpassar sin livsstil. Vi väljer dock vårt språk och uttryckssätt, skriver Linus Källgård. Publicerad: 14 november 2025, 08:44Sammanhang: ...Gästkrönika ”Vi behöver språkvård i vårdspråket” En sjukdom är inget man vare sig väljer eller väljer bort, hur mycket man än anpassar sin livsstil. Vi väljer dock vårt språk och uttryckssätt, skriver Linus Källgård. Publicerad: 14 november 2025, 08:44 Det här är opinionsmaterial Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för. ...
Omnämnda platser: Bildbyrån, Nyhetsbrev. Omnämnda personer: Linus Källgård.
Regeringen backar från språkkrav – väljer språkträning i stället
Frågan om språkkrav för anställda i äldreomsorgen är en av punkterna i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Regeringens utredare kom dock fram till att det inte går att ställa ett absolut krav på god svenska för alla anställda, eftersomstoraSammanhang: ...Med god svenska menas nivå B2 på den europeiska referensramen för språk. Det ligger mittemellan nybörjarnivå och avancerad nivå. – Det är en nödvändig nivå för att kunna ge god omsorg, och det är en realistisk nivå, säger socialminister Jakob Forssmed (KD). ...
Omnämnda platser: Uddevalla. Omnämnda personer: Anna Tenje, Jakob Forssmed.




