Resultat 1 - 10 av 20
Prisad språkvårdare slåss mot hjärtfilm och vårdad sjukdom
– Jag är överväldigad och förvånad och har svårt att hitta rätt ord, trots att jag är översättare, säger Margareta Gustafsson när Dagens Medicin når henne på telefon. Hon har specialiserat sig på medicinska texter inom vård och omsorg, har översatt läroböcker,Sammanhang: ...Sedan är det viktigt att en så liten minoritet inte fjärmar sig för för mycket, för i så fall blir det ett eget språk som ingen förstår, säger Margareta Gustafsson. Och det finns saker att styra upp. – Ett exempel är att man säger ”ta hjärtfilm” när ekg tas. ...
Omnämnda platser: Sverige, Finland, Finlands. Omnämnda personer: Bengt I, Margareta Gustafsson.
”Utmattning försvinner inte för att vi tar bort diagnosen”
I januari 2028 tas diagnosen utmattningssyndrom bort från det svenska diagnossystemet i samband med övergången till ICD-11, den elfte revideringen av den internationella klassificeringen av sjukdomar. Beslutet har mötts av förvånansvärt lite offentlig debattSammanhang: ...Därför måste vi kräva att något nytt – tydligare, bättre och internationellt gångbart – ersätter diagnosen. Tills dess: låt oss inte avveckla det språk som hjälpt så många att förstå sin kollaps och hitta tillbaka. Anette Sjödin, pensionerad leg psykoterapeut/beteendevetare som arbetat i 20 år med patienter med utmattningssyndrom på uppdrag av Region Stockholm, Försäkringskassan och försäkringsbolag...
Omnämnda personer: Anette Sjödin.
”Rätt använd kan AI avlasta vårdpersonalen”
Artificiell intelligens (AI) har redan börjat förändra vården – från bilddiagnostik till triagering av patienter. Men potentialen är långt större än vad vi i dag utnyttjar. Som specialistläkare och medicinsk chef på en privat specialistmottagning möter jagSammanhang: ...AI-baserade skrivassistenter, tränade på vårdens språk och juridiska krav, kan producera förslag som vi sedan granskar och godkänner – en lösning som redan testas i flera länder med goda resultat. ...
Omnämnda platser: Sundsvall.
”Mer än fina ord krävs för personcentrerad vård”
Den senaste tidens debatt i Dagens Medicin har belyst olika aspekter av personcentrerad vård – dess krav på individen, dess potential för att skapa partnerskap, risken att den reduceras till ännu en checklista, men också hur den kan minska risken för exkludering.Sammanhang: ...För att verkligen tala om personcentrering måste vi först erkänna att vården – precis som resten av samhället – formas av makt. Makt över språk, tolkningsföreträde, och resurser. Vi måste våga prata om hur vårdpersonal, trots goda intentioner, verkar i ett system där vissa kroppar och berättelser värderas högre än andra. ...
Omnämnda platser: Kristianstad, Björklund, Personcentrerad. Omnämnda personer: Ahlberg BM, Epidemiol Community, Bostrom G.
Så får Socialstyrelsens anställda använda AI
I en ny intern policy, klubbad i april av generaldirektör Björn Eriksson, konstateras att AI-verktyg kan hjälpa Socialstyrelsen att jobba smartare och effektivare. Samtidigt krävs att medarbetarna är kritiska och medvetna om riskerna, som att textrobotarsomSammanhang: ...Också material som Socialstyrelsen tänker publicera kan användas som källa. ✓Skapande av textutkast och hjälp med språk och struktur på texter. ✓Hjälp med idéer genom öppna frågor. Policyn förbjuder inmatning av personnummer i den här sortens AI-verktyg och de får heller inte användas i frågor som rör enskilda individer. ...
Omnämnda platser: Granskning. Omnämnda personer: Björn Eriksson, Chat GPT.
Uppsalaprofessor är Årets dietist
Hon är professor vid Institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Enligt Dietisternas riksförbund, som står bakom utmärkelsen, har Elin Lövestam haft en ledande roll i att utarbeta ett gemensamt språk för dietister. ”Hennes forskning och utvecklingsarbeteSammanhang: ...Enligt Dietisternas riksförbund, som står bakom utmärkelsen, har Elin Lövestam haft en ledande roll i att utarbeta ett gemensamt språk för dietister. ”Hennes forskning och utvecklingsarbete för en enhetlig terminologi och dokumentation är en viktig grund för många dietisters dagliga arbete och för en ständigt pågående utveckling av yrket och professionen”, skriver förbundet i ett pressmeddelande. ...
Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Elin Lövestam.
”Personcentrerad vård ställer höga krav på den enskilde”
Strategin ”nära vård” har varit i nationellt och regionalt blickfång i flera år. Personcentrering ska göra vården mer jämlik och resurseffektiv utifrån kärnfrågan ”Vad är viktigt för dig?”. En på många sätt relevant fråga för målsättning och planering avinsatser.Sammanhang: ...En person från Quandamooka-kulturen i Australien beskriver hur att dela och ta om hand (sharing and caring) är grunden i deras sätt att leva: ”Det handlar om dig och din plats bland andra … i vårt språk… det finns väldigt få ord för ’jag’ men det finns många ord för ’oss’ eller ’mig med dig’. Det är sällan jag eller jag ensam.” (1) Exempel på närmare håll är de samiska bazahallan eller doimmaheattigun, de begrepp som mest liknar svenskans ”intellektuell funktionsnedsättning”, men med betydelsen ”att inte gå i takt med andra”. ...
Omnämnda platser: Nya Zeeland, Sveriges, Australien. Omnämnda personer: Ellen Backman, Marie Cederschiöld Högskola.
”Stödbehovet är det primära – inte adhd-diagnosen”
Många av dagens läkare och psykologer inom barnpsykiatri, barnneurologi och vuxenpsykiatri är låsta vid ”diagnos ” i sina möten med personer med ”adhd”. De vill inte se att stödbehovet är det primära. Detta är inget nytt. Barnneurologin men också barnpsykiatrinSammanhang: ...Detta trots att utvecklingen inom förskola, skola och habilitering talar ett helt annat språk. Det är först när barnets stödbehov får styra insatserna som framstegen kommer. Detta stämmer mycket väl med att det är en stress/sårbarhetsmodell som förklarar att en adhd-diagnos utvecklas. ...
Omnämnda platser: Sverige, Stockholms. Omnämnda personer: Tomas Ljungberg, Lars-Olov Brorson.
”Hur många vårdstudenter vet ens vad porter är?”
Som universitetslärare i omvårdnad och medicin har jag sett hur språket kan vara både en bro och ett hinder för studenters lärande. Ett återkommande exempel är begreppet ”kittfärgad avföring”, som används för att beskriva ljus eller avfärgad avföring videxempelvisSammanhang: ...Det är dags att vi ställer oss frågan: vad är viktigast, att hålla fast vid traditionella uttryck eller att säkerställa att språket faktiskt kommunicerar det vi menar? Moderniseringen av medicinskt språk är ett naturligt steg i vårdens och utbildningens utveckling. Låt oss göra de förändringar som krävs för att språket ska vara en hjälp, inte ett hinder – oavsett generation, kultur eller språkbakgrund. ...
Omnämnda platser: England. Omnämnda personer: Robert Ivic-Morén.
Inget strikt språkkrav i äldreomsorgen
Regeringens utredare föreslår att det ska införas ett språkkrav i socialtjänstlagen som innebär att arbetsgivaren "ska arbeta för" att personalen ska kunna god svenska. Språkkunskaperna kommer däremot inte att vara ett krav för att anställas. Utredaren PeterSammanhang: ...I stället ska arbetsgivarna lägga upp en plan för hur en redan anställd eller nyrekryterad person som inte når nivån ska utveckla sitt språk och klara kraven. Enligt utredaren finns språkproblem i de flesta verksamheter. Mellan 15 och 90 procent bedöms ha bristande svenska när utredningen frågat runt på olika arbetsplatser...
Omnämnda personer: Peter Danielsson, Anders Henriksson, Anna Tenje.
