Resultat 1 - 10 av 16
”Inför en fast distriktssköterskekontakt”
Vården är under hårt tryck. Primärvården måste bli mer effektiv för att möta dagens behov. Distriktssköterskor är en outnyttjad resurs som kan förstärka det hälsofrämjande arbetet och göra vården mer hållbar, om deras kompetens används bättre. Men bland patienter,Sammanhang: ...Primärvården måste bli mer effektiv för att möta dagens behov. Distriktssköterskor är en outnyttjad resurs som kan förstärka det hälsofrämjande arbetet och göra vården mer hållbar, om deras kompetens används bättre. ...
Omnämnda platser: Distriktssköterskeföreningen, Sverige. Omnämnda personer: Maria Öst-Backa, Lena Rindner.
Nytt uppdrag för Vårdanalys: Patientföreningars medverkan i vården ska kartläggas
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att kartlägga och analysera patient-, brukar- och anhörigorganisationernas roll och förutsättningar i hälso- och sjukvården, enligt regeringens pressmeddelande. Målet är att stärka organisationernasSammanhang: ...Läs också: ”Patientmedverkan är en underutnyttjad resurs” (debatt)...
Omnämnda personer: Ankarberg Johansson.
”Vänlighet och medkänsla är vårdande verktyg”
Jag valde att jobba i vården för att jag brinner för att hjälpa andra människor att må bättre. Som läkare skulle jag också få möjlighet att förstå kroppen och dess system så vetenskapligt som möjligt, tänkte jag. I slutet av 1990-talet gick jag på läkarutbildningenSammanhang: ...Om vi som jobbar i sjukvården vågar vara i våra hjärtan genom att betrakta och bemöta varje patient och anhörig som en expert, en resurs och en skadskjuten kråka, kan vi skapa en läkande sjukvård som blir älskad av människorna. Maria Ingström, allmänläkare...
Omnämnda personer: Maria Ingström.
Pressad arbetssituation för landets vårdplatskoordinatorer
Tidningen Sjukhusläkaren har bett landets vårdplatskoordinatorer att i en anonym enkät svara på frågor om sin arbetssituation. 74 procent av de svarande uppger att de dagligen behöver utlokalisera och överbelägga patienter till följd av resurs- och vårdplatsbrist.Sammanhang: ...Tidningen Sjukhusläkaren har bett landets vårdplatskoordinatorer att i en anonym enkät svara på frågor om sin arbetssituation. 74 procent av de svarande uppger att de dagligen behöver utlokalisera och överbelägga patienter till följd av resurs- och vårdplatsbrist. Av de svarande som arbetar på universitetssjukhus var siffran ännu högre, 83 procent, enligt Sjukhusläkaren. 42 procent av de tillfrågade svarade att kriterierna för utlokaliseringarna eller överbeläggningarna har förändrats på ett problematiskt sätt...
Omnämnda platser: Sjukhusläkarna, Region Norrbotten. Omnämnda personer: Elin Karlsson.
Pressad arbetssituation för landets vårdplatskoordinatorer
Tidningen Sjukhusläkaren har bett landets vårdplatskoordinatorer att i en anonym enkät svara på frågor om sin arbetssituation. 74 procent av de svarande uppger att de dagligen behöver utlokalisera och överbelägga patienter till följd av resurs- och vårdplatsbrist.Sammanhang: ...Tidningen Sjukhusläkaren har bett landets vårdplatskoordinatorer att i en anonym enkät svara på frågor om sin arbetssituation. 74 procent av de svarande uppger att de dagligen behöver utlokalisera och överbelägga patienter till följd av resurs- och vårdplatsbrist. Av de svarande som arbetar på universitetssjukhus var siffran ännu högre, 83 procent, enligt Sjukhusläkaren. 42 procent av de tillfrågade svarade att kriterierna för utlokaliseringarna eller överbeläggningarna har förändrats på ett problematiskt sätt...
Omnämnda platser: Region Norrbotten, Sjukhusläkarna. Omnämnda personer: Elin Karlsson.
”I vårt uppdrag ingår att förebygga sjukdom”
Ju längre bort sjukvården rör sig från sjukvård, desto längre bort kommer vi från devisen om vård efter behov, skriver Linus Källgård i en replik. Vi vill påminna om att Sverige, sedan 1982, har en hälso- och sjukvårdslag. Hälsoprefixet, som då lades till,Sammanhang: ...Det finns i dag många läkare som vill bli specialister i socialmedicin och folkhälsa och som kan bli en viktig resurs i detta arbete, tillsammans med övriga kollegor i primärvården. Margareta Kristenson, specialist i allmänmedicin, professor emerita och specialist i socialmedicin och folkhälsa, Linköpings universitet Mats Börjesson, specialist i kardiologi, professor, överläkare, Sahlgrenska akademin, Östra sjukhuset, Göteborg Yvonne Forsell, specialist i psykiatri och geriatrik, professor, institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet Lars Jerdén, docent, specialist i allmänmedicin, Division primärvård, Dalarna Hans Lingfors, medicine doktor, specialist i allmänmedicin, Region Jönköping Anna Sarkadi, specialist i socialmedicin och folkhälsa, professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, ordförande i Svensk förening för socialmedicin och folkhälsa Referenser: 1. ...
Omnämnda platser: Skaraborg, Alingsåsstudien, Göteborg. Omnämnda personer: Margareta Kristenson, Stenlund H, Jerden L. Modellen.
”Hyrläkare är symtom på en större problematik”
Ordförande för Sveriges primärvårdsförening, Sofia Ljung, skriver i Dagens Medicin den 28 oktober att andelen hyrläkare i primärvården behöver minska kraftigt, mot bakgrund av att primärvården ska stå för kontinuitet. Distriktsläkarföreningen (DLF) SkåneSammanhang: ...Även på vårdcentraler där det både finns fast anställda läkare och hyrläkare utgör hyrläkare en oumbärlig resurs för att läkarna ska orka med arbetsbelastningen. Ljung lyfter att det är dyrare för de enskilda vårdcentralerna att hyra i stället för att anställa personal. ...
Omnämnda platser: Region Skåne, Stockholm, Skånes. Omnämnda personer: Henrik Ramel, Shadi Ghorbani, Hanna Gröning.
”Det är inte tekniken som bromsar it för vård i hemmet”
För över 20 år sedan presenterade vi artiklar i Läkartidningen, ”3G-nätet och ´pensionärsdatorer´ kan bidra till att lösa sjukvårdens problem” i Nr 14/2003, och i Svenska Dagbladet, ”Ny teknik ger vård hemma” den 9 oktober 2002. Vi beskrev vårdens utmaningar,Sammanhang: ...Kanske att kommunicerade motiv för förändring inte heller varit optimala. Resurs- och kostnadsbesparingar har lyfts fram och inte primärt bättre vård. Detta kan vara en viktig komponent som begränsat införandet, då fördelarna inte är självklara för alla berörda. 3. ...
Omnämnda platser: Örebro. Omnämnda personer: Jan Olsson, Sture Hägglund, Bengt Arne Sjöqvist.
”Låt vårdpersonal få välja sitt arbetsredskap”
Hur kan man komma till rätta med problemet att viktig patientinformation inte alltid är tillgänglig för vårdpersonalen, att vården dras med uråldriga it-system som är svåranvända och vars undermåliga användargränssnitt stjäl tid som annars hade kunnat läggasSammanhang: ...Särskilt som denna arbetstid är en begränsad och dyrbar resurs som samhället är i stort behov av. Medan patienterna sitter i vårdkö brottas vårdpersonalen med hopplöst föråldrade system som ingen normal mjukvarukonsument hade accepterat och som ingen har något egentligt incitament att förbättra i nämnvärd utsträckning. ...
Omnämnda personer: Gustav Soler.
Sveriges vårdpersonal ska utbildas i krisberedskap
Regeringen vill att myndigheten ska förse både vårdpersonal och allmänheten med utbildningar för att höja kompetensnivån i landet inför en kris eller ett krig. Läs även: Detta kostar mest när vården ska bli redo för krig ”Just nu rustar vi upp Sverigesförsvarsförmåga.Sammanhang: ...Dessutom ska myndigheten förse vårdpersonal och allmänheten med kompetenshöjande insatser baserat på det amerikanska traumavårdskonceptet ”Stop the Bleed”. Läs även: Nationell resurs för katastrofmedicin upprättas...
Omnämnda platser: Sveriges. Omnämnda personer: Ankarberg Johansson.
