Dödsorsaksregistret och Väntetidsdatabasen under lupp – Riksrevisionen granskar Socialstyrelsens registerhantering

Socialstyrelsens register används för bland annat forskning, statistik och uppföljning av hälso- och sjukvården. Hit hör exempelvis exempelvis Dödsorsaksregistret och Väntetidsdatabasen. – Dessa register ska bidra till forskning och till bättre sjukvårdoch

Sammanhang: ...Granskningen sker också mot bakgrund av kommande förändringar i regelverken för hälsodata- och socialtjänstregister, som väntas ställa högre krav på verksamheten. Granskningen väntas vara klar i september nästa år. Tidigare i höst beslutade regeringen även att Nationell samverkansgrupp (NSG) hälsodata ska utreda om dagens nationella kvalitetsregistren håller måttet. ...

Omnämnda personer: Christina Gellerbrant Hagberg.

”Dra lärdom av problemen med journalsystemen”

Problemen med nya journalsystem har under året hamnat i nytt skarpt ljus. Avslöjandet i SVT:s Uppdrag Granskning, som visade att journalsystemet Cosmic pekas ut som en faktor vid sju dödsfall, har bidragit till att understryka problemens allvar. Likaså regeringens

Sammanhang: ...Det behövs därför bättre nationell samordning och högre kompetens i samband med upphandling och utveckling för att uppnå bättre resultat i dialogen med it-företagen, som inte sällan verkar se vården som en outsinlig inkomstkälla. ...

Omnämnda platser: Västra Götalandsregionen, Stockholm, Sveriges. Omnämnda personer: Elin Karlsson.

Mindre socker vid antibiotika kan hjälpa magen

Att antibiotikabehandling påverkar tarmens bakterier är välkänt. Inte konstigt eftersom syftet med behandlingen är att ta kål på just bakterier. För vissa grupper är den biverkan extra tuff och forskare har länge letat efter sätt att skydda tarmarna. Nukanske

Sammanhang: ...De patienter som ätit mer sötsaker under sin antibiotikakur hade högre risk att få en mindre rik tarmflora. De “dåliga” bakterierna fick då större fäste. – Det är rimligt att kosten påverkar, särskilt i en så extrem situation som när man slagit ut stora delar av tarmfloran med antibiotika, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet som också forskar om tarmflora och antibiotika. ...

Omnämnda personer: Tove Fall.

Kvinnor hämtar ut inkretinläkemedel för flera miljarder

”Det är ojämlikt att bara de som har råd kan få läkemedlen, men det är också ojämlikt att männen som i högre utsträckning har både obesitas och typ 2-diabetes inte får dem”, säger överläkare Ylva Trolle Lagerros om inkretinläkemedlen. Mounjaro och Wegovyingår

Sammanhang: ...”Det är ojämlikt att bara de som har råd kan få läkemedlen, men det är också ojämlikt att männen som i högre utsträckning har både obesitas och typ 2-diabetes inte får dem”, säger överläkare Ylva Trolle Lagerros om inkretinläkemedlen. ...

Omnämnda personer: MELI PETERSSON, Mattias de Frumerie, Ylva Trolle Lagerros.

”Ge rehabiliteringskompetens en självklar plats i ledarskapet”

Under lång tid har rehabilitering varit ett område där tillgång, kvalitet och prioritering varierat mellan olika regioner och kommuner. Men i allt högre grad ses det som en självklar del av en modern och jämlik hälso- och sjukvård. Den nya nationella strategin

Sammanhang: ...Under lång tid har rehabilitering varit ett område där tillgång, kvalitet och prioritering varierat mellan olika regioner och kommuner. Men i allt högre grad ses det som en självklar del av en modern och jämlik hälso- och sjukvård. Den nya nationella strategin för rehabilitering och habilitering är en bra grund för att åstadkomma ett mer systematiskt arbete som förhoppningsvis kan öka jämlikheten över landet. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Ida Kåhlin.

”Även primärvården måste fungera annorlunda i krig”

Sverige rustar sjukvården för kris och krig. Regeringen satsar 4,9 miljarder kronor extra på beredskap 2026 till 2028 och kraven på regioners och kommuners planering har skärpts. Det är nödvändigt. Men om beredskapen främst utgår från sjukhus, intensivvård,

Sammanhang: ...Denna del av primärvården måste stärkas inför scenarier med ännu högre krav. I en kris blir kontinuitet mer än en kvalitetsfråga – den blir en del av beredskapen. Den läkare och sjuksköterska som känner patienten kan snabbare fatta välgrundade beslut när informationen är bristfällig och resurserna begränsade. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Andreas Stomby.

”Kontinuitet i primärvården kräver att läkarna jobbar kvar”

Satsningen på god och nära vård ska göra primärvården till navet i svensk hälso- och sjukvård, med bättre kontinuitet, vård nära patienten och samordning för äldre och personer med omfattande och långvariga behov. Omställningen behövs både för att åtgärda

Sammanhang: ...som publiceras 8 oktober, visar vi att skånska patienter som är registrerade på en namngiven läkare inte har högre besökskontinuitet än andra patienter. Vårdcentraler med högre kontinuitet registrerar oftare patienter på en namngiven läkare, men inom dessa vårdcentraler finns ingen skillnad i kontinuitet mellan patienter med och utan namngiven läkare. ...

Omnämnda platser: Lina, Norge, Danmark. Omnämnda personer: Anders Anell, Maria Ellegård.

Omsorgsjättens nya vd ger sin syn på högre vinstkrav: ”Kvaliteten är grunden”

Virpi Holmqvist är omsorgsbjässen Attendos nya vd och koncernchef. Närmast har hon lett verksamheten i Finland från förlust till vinstmaskin. Nu ser hon fram emot att lyfta bolaget i Sverige.

Sammanhang: ...Omsorgsjättens nya vd ger sin syn på högre vinstkrav: ”Kvaliteten är grunden”...

Omnämnda platser: Sverige, Finland.

”Vårdens målkonflikter ryms inte i dagens budgetsystem”

Valet är över och sjukvårdsdebatten har huvudsakligen handlat om mer resurser. Hur resurserna faktiskt används har diskuterats desto mindre, och vi vänder oss därför till regionernas och kommunernas nytillträdda ledningar där budgetarna kanaliserar nästan

Sammanhang: ...Stora delar av den information som behövs för att styra mot kvalitet och resultat finns i till exempel kvalitetsregister. Det finns flera budgetmodeller som i högre grad kopplar resurser till resultat, patientutfall och samhällsnytta snarare än till organisatoriska utgiftsposter. ...

Karolinskas ekonomiska lyft – från minusprognos till nollresultat

Läget för helåret har också ljusnat rejält. I våras räknade Karolinska med ett underskott på 400 miljoner kronor för hela 2026. Nu pekar prognosen i stället mot ett resultat kring nollan. Under 2025 gick sjukhuset plus med nätta 400 000 kronor. – Vi ser

Sammanhang: ...Sjukhuset pekar också på ökade intäkter från patienter i andra regioner och från utlandet, högre statsbidrag och lägre läkemedelskostnader. Tillgängligheten har också blivit bättre. Andelen patienter som får specialistbehandling inom 90 dagar har ökat till 78 procent, från 73 procent i fjol. ...

Omnämnda platser: Läget, Huddinge. Omnämnda personer: Christophe Pedroletti.