”Regeringen måste agera för fler specialister i arbetsmedicin”

I dag saknas både huvudman och finansiering för specialiseringstjänstgöringen i arbetsmedicin. Specialiteten har en avgörande roll i att förbättra arbetsmiljön och regeringen måste nu sätta ner foten när det gäller ansvaret för att säkra kompetensförsörjningen.

Sammanhang: ...De har en unik förmåga att analysera och identifiera risker i arbetsmiljön såsom farlig kemisk exponering, hög arbetsbelastning, stress eller bristande återhämtning. Därför är specialiteten central i arbetet med att förbättra och säkra arbetsmiljön i både offentlig och privat sektor, och därmed en viktig pusselbit för att motverka höga sjukskrivningstal. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Stig Norberg, Elin Karlsson.

”Framgång som läkare ska inte mätas i timmar på sjukhuset”

”Jag förstår att du har familj”, sa min chef en gång, ”men om du vill fortsätta arbeta här vill jag att du bor på sjukhuset.” Det var sagt halvt på skämt, halvt på allvar – men orden sammanfattar en kultur där läkaryrket inte bara formar ens arbetsliv, utan

Sammanhang: ...En annan översiktsstudie från 2025 fann starka samband mellan depression och suicidtankar bland läkare och övrig sjukvårdspersonal (6). Ensamhet spelar en central roll – översikten visar ett tydligt samband mellan upplevd ensamhet och suicidalt beteende hos både personer med psykisk ohälsa och personer utan diagnos (7). ...

Omnämnda platser: Özkıyım Davranışı Arasındaki, Gävleborg. Omnämnda personer: Bohman B., Sandborg C, Saeed F.

”Ge folkhälsoarbetet de verktyg som krävs för att göra skillnad”

Sverige står inför växande folkhälsoutmaningar. En åldrande befolkning innebär att allt fler lever med kroniska sjukdomar, samtidigt som övervikt och fetma ökar. Redan år 2019 beräknades över hälften av befolkningen ha övervikt eller fetma. Enligt Folkhälsomyndigheten

Sammanhang: ...Detta ställer högre krav på hur offentliga resurser används. Här spelar hälsoekonomiska analyser en central roll. Genom att väga kostnader mot effekter kan beslutsfattare prioritera de insatser som ger störst hälsovinst per satsad krona. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Agneta Karlsson, Mimmi Åström, Hanna Mühlrad.

”Stärk samverkan för att tillgängliggöra precisionsmedicin”

Utvecklingen av precisionsmedicin inom hälso- och sjukvården är en effekt av vetenskapliga och teknologiska framsteg och syftar till att erbjuda skräddarsydda strategier för prevention, utredning, diagnostik och behandling baserat på individens specifikabehov

Sammanhang: ...Detta förutsätter ett utökat samarbete inom hela life science-sektorn i Sverige. Universitetssjukhusen har en central roll i detta arbete, och den nyetablerade Swedish University Hospital Alliance (SUHA) kommer att vara ett viktigt verktyg för att främja både nationella och internationella samarbeten, och skapa ett starkare ”vi” inom svensk life science. ...

Omnämnda platser: Västerbotten, Sverige, Norrbotten. Omnämnda personer: Jesper Petersson, Martin Engström, Maria Strandberg.

”Personcentrerad precisionshälsa är en nödvändighet”

Personcentrerad vård (PCV) har blivit en självklar del av vårdens språk och värdegrund. Vi vet att PCV har positiva effekter på kvalitet, delaktighet och säkerhet. Men i praktiken implementeras den fortfarande ojämnt, av flera olika anledningar. Oftast verkar

Sammanhang: ...En vård där variation inte ses som ett hinder, utan som central kunskap. En vård som bygger på pragmatismens kärna: att göra det som fungerar, för de patienter vi faktiskt möter. ...

Omnämnda personer: Carina Sjöberg, Annika Kisch, Camilla Viseu.

”Ge vårdcentralerna en större del av budgeten”

Vården ska vara sammanhållen och individanpassad och den ska prioriteras enligt hälso- och sjukvårdslagen. Dessa grundprinciper återkommer gång på gång i samtalet om vårdens inriktning. Oavsett om det handlar om statliga utredningar, myndigheters rapporter

Sammanhang: ...Eftersom vårdcentralen är ingången till resten av sjukvårdssystemet är den central för att erbjuda hela befolkningen vård på lika villkor. Fler spjutspetsbehandlingar hjälper inte den som primärvården inte fångar upp. ...

Omnämnda personer: Andreas Stomby.

”Fördelarna med digital vård begränsas av dåliga beslut”

Digitala vårdgivare och så kallade nätläkare har sannolikt inneburit den mest påtagliga organisatoriska förändringen av svensk sjukvård under de senaste tio åren. Det förändringstryck som Kry, Min Doktor med flera sätter på sjukvården innebär både för- och

Sammanhang: ...Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som är en central aktör i detta arbete måste kliva fram och på ett tydligare sätt begränsa möjligheterna att få del av utomlänsersättning för digital vård. ...

Omnämnda platser: Stockholm. Omnämnda personer: Christian Carlsson, Carl-Johan Schiller, Edvin Bernhardsson.

”Inkludera kronisk njursjukdom i hjärtstrategin”

Kronisk njursjukdom är en av de snabbast växande folksjukdomarna och en stark, men ofta underskattad, riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Trots detta utgör kronisk njursjukdom ännu ingen tydlig komponent i Sveriges nationella satsningar på hjärthälsa. Som företrädare

Sammanhang: ...Eftersom hjärta, kärl och njurar är nära sammanflätade utgör kronisk njursjukdom dessutom en central del av det kardiometabola sjukdomskomplexet. En modern strategi för bättre hjärthälsa bör därför självklart inkludera njurfunktionen som grundläggande riskmarkör och en riskfaktor som kan behandlas framgångsrikt. ...

Omnämnda platser: Sveriges, Sverige, Kanada. Omnämnda personer: Maria Eriksson Svensson, European Kidney Health, Disease Collaborators.

Svensk vård i kris – ”fortsätter år efter år”

Nästan 450 arbetsplatser inom sjukvården inspekterades av Arbetsmiljöverket mellan 2022 och 2024. 73 procent av arbetsplatserna fick krav på åtgärder. På akutsjukhusen levde 80 procent av vårdavdelningarna inte upp till arbetsmiljölagens krav. ”Den mestgenomgående

Sammanhang: ...Läs mer: Forskare: Önskar helt sjukhus skulle våga testa kortare arbetstid Han föreslår förändringar på tre nivåer: De högsta ledningarna inom vården ”måste ta ansvar för att arbetsmiljön blir en central del av den strategiska styrningen”. Vidare måste arbetsgivaren ”säkerställa att chefer har rätt befogenheter, tid och kunskap”. ...

Omnämnda personer: Lars Lööw.

”Ge etiken en central plats i utvecklingen av AI”

I någon mening strävar all vård efter att vara skräddarsydd för den enskilda patienten och därmed personcentrerad. Men i takt med att möjligheten att samla in och analysera stora mängder biologiska data ökar, står vi inför ett paradigmskifte: precisionsmedicin.

Sammanhang: ...Distriktssköterskan kommer att bli en viktig bro mellan patientens värld, vårdens teknik och professionernas etiska ansvar. Men för att klara detta måste etiken få en central plats i utvecklingen av precisionsmedicin och AI. Det krävs aktiva samtal om ansvarsfördelning, transparens och rättvisa, inte bara bland forskare utan i alla led av vården. ...