”Nyansera bilden av administrationen som ett monster”

Jag välkomnar Lena Furmarks och Anders Morins inlägg som publicerades 21 november på Dagensmedicin.se och jag är överens med dem om budskapet i deras rubrik: ”Antalet regioner måste bli färre”. Men det är viktigt att påpeka att det inte är detsamma som att

Sammanhang: ...Däremot är jag inte säker på att människor i andra OECD-länder har det bättre än genomsnittssvensken för att andra "OECD:are" träffar läkare sex gånger per år snarare än två-tre gånger per år. ...

Omnämnda platser: Sverige, Svenskt Näringsliv. Omnämnda personer: Lena Furmarks, Jonas F Ludvigsson.

”Hygien i vården ska inte beskattas”

De senaste årens upplevelser under pandemin har satt fingret på hur viktigt det är med god hygien, både privat och i det offentliga. Att det behövs en god hygien inom vård och omsorg är något vi alla ställer oss bakom och kanske önskar vi till och med att

Sammanhang: ...Motsvarande skatt finns inte i övriga nordiska länder, vilket gör det än mer märkligt att regeringen inte har följt de rekommendationer som den offentliga utredningen kom fram till. ...

Omnämnda personer: Elisabeth Svantesson.

”Antalet regioner måste bli färre”

Regionernas bristande förmåga att hushålla med vårdens resurser leder till allvarliga problem för patienter och vårdpersonal, men även för näringslivet. Svenskt Näringsliv presenterade den 21 november en rapport med åtgärder för att komma till rätta med många

Sammanhang: ...Antalet läkarbesök per invånare i Sverige är också den lägsta bland jämförbara länder. Samtidigt är antalet läkare per 1000 invånare bland de allra högsta, vilket tyder på en svag produktivitet. ...

Omnämnda platser: Regioners, McKinsey, Svenskt Näringsliv. Omnämnda personer: Lena Furmark.

ECDC-rapport: Antibiotikaresistensen fortsatt utmaning trots nya mål

Bakteriers motståndskraft, resistens, mot antibiotika klassas av WHO som ett av de största hoten mot människors hälsa och kallas ibland en "tyst pandemi". I somras satte EU-länderna upp mål för att få ner antibiotikaanvändningen som driver på resistensutvecklingen.

Sammanhang: ...Men det finns stora skillnaderna mellan länderna. I ett drygt tiotal länder ökade användningen under 2019–2022, allra mest i Bulgarien där uppgången var hela 24 procent. Läs också: Förskrivning av antibiotika ökade igen 2022 I Sverige minskade användningen med 5,4 procent och Sverige liksom Finland och Nederländerna når sina mål på området för 2022. ...

Omnämnda platser: Island, 2019–2022, Norge. Omnämnda personer: Lisa Blohm, Andrea Ammon.

Ny ECDC-rapport: Antibiotikaresistensen fortsatt utmaning trots nya mål

Bakteriers motståndskraft, resistens, mot antibiotika klassas av WHO som ett av de största hoten mot människors hälsa och kallas ibland en "tyst pandemi". I somras satte EU-länderna upp mål för att få ner antibiotikaanvändningen som driver på resistensutvecklingen.

Sammanhang: ...Men det finns stora skillnaderna mellan länderna. I ett drygt tiotal länder ökade användningen under 2019–2022, allra mest i Bulgarien där uppgången var hela 24 procent. Läs också: Förskrivning av antibiotika ökade igen 2022 I Sverige minskade användningen med 5,4 procent och Sverige liksom Finland och Nederländerna når sina mål på området för 2022. ...

Omnämnda platser: Sverige, 2019–2022, Island. Omnämnda personer: Andrea Ammon, Lisa Blohm.

”Stärk skör tillgång på antibiotika med hållbar modell”

Pandemin gjorde det smärtsamt påtagligt hur skör försörjningen av läkemedel kan vara även i ett land med god ekonomi, välutvecklad infrastruktur och långvarig fred – och att synen på prioritering inte är samstämmig. Att det krävs nödlösningar och uppfinningsrikedom

Sammanhang: ...Det är av mycket stor vikt att detta lyckas – gärna i samarbete med andra nordiska länder. Med en väl genomtänkt ersättningsmodell är det också högst rimligt att kräva att i synnerhet stora läkemedelsföretag fortsätter att säkra tillgången på trotjänare. ...

Omnämnda platser: Sverige.