”Identifiera hur statlig styrning kan stärka patientdelaktighet”

Svensk hälso- och sjukvård visar många goda resultat jämfört med andra länder. Men det finns också flera utmaningar, inte minst långa väntetider, regionala skillnader i kvalitet och bristande samordning mellan vårdgivarna. Det är därför positivt att denså

Sammanhang: ...Svensk hälso- och sjukvård visar många goda resultat jämfört med andra länder. Men det finns också flera utmaningar, inte minst långa väntetider, regionala skillnader i kvalitet och bristande samordning mellan vårdgivarna. ...

Omnämnda platser: Nätverket. Omnämnda personer: Catharina Barkman, Peter Graf, Margareta Haag.

”Ta fram nationella riktlinjer för fallprevention”

Det är högaktuellt nu vid vinterhalka att se till att äldre inte råkar ut för fallolyckor. Men förutom att sanda, använda broddar och gå som en pingvin finns det en hel del annat att göra för att minska detta allvarliga hot mot äldres hälsa. Sedan 1948 har

Sammanhang: ...Trots detta finns det inga nationella riktlinjer i Sverige för hur fallförebyggande arbete bör ske för att minska dessa olyckor. Flera andra länder föregår med gott exempel när det gäller riktlinjer för fall. Vårt grannland Norge har nyligen lanserat sin nästan färdiga riktlinje. ...

Omnämnda platser: Sörmland, Stockholm, England.

”Ge läkemedelsindustrin tillgång till hälsodata”

Den nationella life science-strategin har som mål att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Den forskade läkemedelsindustrin är en av nyckelspelarna i det arbetet, men måste ges rätt förutsättningar för att kunna bidra. Det krävs att den forskande

Sammanhang: ...Men för att Sverige ska kunna konkurrera med andra länder om framtida studier krävs en infrastruktur som medger effektiv introduktion i kliniskt bruk, liksom effektiv utvärdering av diagnostik och behandlingsresultat, samt att hälso- och sjukvården har de resurser och de kompetenser som krävs för att kunna delta i näringslivssamarbeten. ...

Omnämnda platser: Europa, Danmark, Sjukhusstyrelsen. Omnämnda personer: Malin Sjöberg, Duarte Marchand.

”Vilka läkare ska bemanna jouröppna vårdcentraler?”

Vi håller helt med Kristdemokraterna om att det är oansvarigt av Region Stockholm att vilja stänga Aleris Närakut Hötorget, som är välfungerande ­– och detta dessutom innan det har gjorts en risk- och konsekvensanalys. Däremot tycker vi, till skillnad från

Sammanhang: ...Samtidigt kommer det signaler om att svenska distriktsläkare är mer stressade än i andra OECD-länder enligt den årliga internationella undersökningen International Health Policy Survey (IHP). 66 procent av de svenska distriktsläkarna svarade att deras arbete är mycket eller oerhört stressigt, medan snittet för de andra länderna ligger på 56 procent. ...

Omnämnda platser: Stockholm, Kristdemokraterna. Omnämnda personer: Erik Faxén, Ida Stuart-Beck, Aleris Närakut.

”Liv kan räddas om fler får bättre skydd mot covid”

I september 2023 hade 97 procent av befolkningen mätbara antikroppar mot coronaviruset sars-cov-2 till följd av covid-19-infektioner och tidigare vaccination. För att skydda de mest sårbara är det trots det goda immunitetsläget viktigt att ytterligare öka

Sammanhang: ...Startdatumen valdes med hänsyn till tidigare givna vaccinationer, epidemiologi och tillgång till uppdaterade vacciner. De flesta länder påbörjade arbetet med höstens påfyllnadsdos ungefär samtidigt som Sverige, men vissa länder började tidigare. ...

Omnämnda platser: Sverige. Omnämnda personer: Tegmark Wisell, Magnus Gisslén.

”Nyansera bilden av administrationen som ett monster”

Jag välkomnar Lena Furmarks och Anders Morins inlägg som publicerades 21 november på Dagensmedicin.se och jag är överens med dem om budskapet i deras rubrik: ”Antalet regioner måste bli färre”. Men det är viktigt att påpeka att det inte är detsamma som att

Sammanhang: ...Däremot är jag inte säker på att människor i andra OECD-länder har det bättre än genomsnittssvensken för att andra "OECD:are" träffar läkare sex gånger per år snarare än två-tre gånger per år. ...

Omnämnda platser: Sverige, Svenskt Näringsliv. Omnämnda personer: Lena Furmarks, Jonas F Ludvigsson.

”Hygien i vården ska inte beskattas”

De senaste årens upplevelser under pandemin har satt fingret på hur viktigt det är med god hygien, både privat och i det offentliga. Att det behövs en god hygien inom vård och omsorg är något vi alla ställer oss bakom och kanske önskar vi till och med att

Sammanhang: ...Motsvarande skatt finns inte i övriga nordiska länder, vilket gör det än mer märkligt att regeringen inte har följt de rekommendationer som den offentliga utredningen kom fram till. ...

Omnämnda personer: Elisabeth Svantesson.

”Antalet regioner måste bli färre”

Regionernas bristande förmåga att hushålla med vårdens resurser leder till allvarliga problem för patienter och vårdpersonal, men även för näringslivet. Svenskt Näringsliv presenterade den 21 november en rapport med åtgärder för att komma till rätta med många

Sammanhang: ...Antalet läkarbesök per invånare i Sverige är också den lägsta bland jämförbara länder. Samtidigt är antalet läkare per 1000 invånare bland de allra högsta, vilket tyder på en svag produktivitet. ...

Omnämnda platser: Regioners, McKinsey, Svenskt Näringsliv. Omnämnda personer: Lena Furmark.

ECDC-rapport: Antibiotikaresistensen fortsatt utmaning trots nya mål

Bakteriers motståndskraft, resistens, mot antibiotika klassas av WHO som ett av de största hoten mot människors hälsa och kallas ibland en "tyst pandemi". I somras satte EU-länderna upp mål för att få ner antibiotikaanvändningen som driver på resistensutvecklingen.

Sammanhang: ...Men det finns stora skillnaderna mellan länderna. I ett drygt tiotal länder ökade användningen under 2019–2022, allra mest i Bulgarien där uppgången var hela 24 procent. Läs också: Förskrivning av antibiotika ökade igen 2022 I Sverige minskade användningen med 5,4 procent och Sverige liksom Finland och Nederländerna når sina mål på området för 2022. ...

Omnämnda platser: Island, 2019–2022, Norge. Omnämnda personer: Lisa Blohm, Andrea Ammon.

Ny ECDC-rapport: Antibiotikaresistensen fortsatt utmaning trots nya mål

Bakteriers motståndskraft, resistens, mot antibiotika klassas av WHO som ett av de största hoten mot människors hälsa och kallas ibland en "tyst pandemi". I somras satte EU-länderna upp mål för att få ner antibiotikaanvändningen som driver på resistensutvecklingen.

Sammanhang: ...Men det finns stora skillnaderna mellan länderna. I ett drygt tiotal länder ökade användningen under 2019–2022, allra mest i Bulgarien där uppgången var hela 24 procent. Läs också: Förskrivning av antibiotika ökade igen 2022 I Sverige minskade användningen med 5,4 procent och Sverige liksom Finland och Nederländerna når sina mål på området för 2022. ...

Omnämnda platser: Sverige, 2019–2022, Island. Omnämnda personer: Andrea Ammon, Lisa Blohm.