Trudeaus nio år med vänsterliberalism

Nio år som premiärminister. Hur framgångsrik var egentligen Justin Trudeau? I generella termer anses Trudeau ha drivit partiet åt vänster. Med Mark Carney som ny ledare skulle det bli mer av mittenliberalism är den allmänna uppfattningen. Liberalernas ”golden

Sammanhang: ...Canada Dental Benefit för varje barn under 12 år i familjer med inkomster på mindre än 70 000 kanadadollar per år (536 000 SEK). Minimerade räntekostnader på studielån. Krav på liberala kandidater att stödja pro-choice i abortfrågan. Könsidentitet som en förbjuden grund för diskriminering enligt kanadensisk lag. ...

Omnämnda platser: Liberalernas, Syrien, Kanada. Omnämnda personer: Most Successful Progressive, Justin Trudeau, Donald Trump.

Enkät: Fackens tillbakablick på 2024

Stora varsel, ansträngt ekonomiskt läge, flera medlemmar och förtroendevalda, kraftiga investeringsbehov och ökad användning av AI. Dagens Arena har bett flera fackförbund att blicka tillbaka och summera det fackliga året 2024 samt lyfta särskilda utmaningar

Sammanhang: ...Vi har haft pandemi, krig, inflation, ökade bränsle- och räntekostnader och matpriser som tyngt ner. Våra medlemmar har faktiskt fått se alla negativa konsekvenser av detta och betalat ett högt pris. ...

Omnämnda platser: Sverige, Målarna, Tesla. Omnämnda personer: Peter Hellberg, Veronica Magnusson, Malin Ragnegård.

När blir en starkare välfärd verklighet?

Varken regeringen eller Socialdemokraterna lägger en budget som satsar på välfärden i reala termer. Inflationen har slagit hårt mot välfärden, liksom mot hushåll och företag. Skolmaten, elen, transporterna, materialen och underhållet har fördyrats. Räntehöjningarna

Sammanhang: ...Det får konsekvenser för kommunernas möjligheter att finansiera driften när mer av utrymmet går åt till att betala högre räntor. I nominella termer beräknas kommunernas räntekostnader öka från 9,8 miljarder 2022 till 26,8 miljarder 2027 – en ökning med 175 procent på fem år. På intäktssidan har ökad arbetslöshet påverkat kommunernas ekonomi negativt, eftersom att den största inkomstkällan är just inkomstbeskattning. ...

Bankerna skor sig på pressade hushåll

Ledare Bankernas vinster på räntenettot visar att det är hög tid för politisk reglering. Riksbanken sänker styrräntan för andra gången i år, till 3,50 procent, och fler sänkningar är att vänta. Vid årsskiftet bedömer myndigheten att styrräntan ligger på2,75

Sammanhang: ...Skulle även de indirekta effekterna av ökade räntekostnader för företagen exkluderas ur inflationsmåttet, det vill säga prishöjningar som beror på att företag fått dyrare lån, hade inflationen legat ännu lägre än så. ...

Bostadspolitiken måste läggas om

Ledare Hur kan vi slippa att räntebanor och Riksbanksmöten fortsätter vara diskussionsämnen i lunchrummen? I går den 14 augusti kom SCB med nya inflationssiffror som visar att inflationen i juli, mätt som KPIF (konsumentprisindex med fast ränta), var 1,7

Sammanhang: ...Lägre räntor har inte inneburit att folk i allmänhet minskat sina räntekostnader och lagt pengarna på annan konsumtion. Istället har man nyttjat de låga räntorna till ökad belåning som drivit upp fastighetspriserna. ...

Omnämnda platser: Sverige, Europa.

För lite och försent Riksbanken

Riksbanken vill vara försiktig, men det skulle också kunna vara att inte belasta människors ekonomi i onödan. De höga boendekostnaderna, orsakat av Riksbankens räntepolitik sedan inflationen började stiga under 2022, fortsätter att plåga hushållen och svensk

Sammanhang: ...En tredjedel av inflationen mätt som KPI är just högre boendekostnader – framförallt högre räntekostnader. Många företag har satt investeringar på vänt och byggandet har tvärnitat. Som konsekvens av högre räntekostnader har förra årets historiskt höga löneökningar i kronor och procent räknat, ändå resulterat i en reallönesänkning med 1,5 procentenheter under 2023. ...

Omnämnda platser: Japan, Europa, Sverige.

Bankernas vinstregn är ett hån mot svenska hushåll

De 90 miljarder som delas ut i vinst blir ingen buffert för sämre tider. ”Pengar rullar in som det ska, det går bra nu.” Petters hit från 2006 trummar i bakhuvudet när storbankernas redovisar sina kvartalsrapporter. För det går minst sagt bra för svenska

Sammanhang: ...Till stor del förklaras detta av de svenska bankernas ökade räntenetto, det vill säga skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. 2022, året då styrräntan började höjas, redovisade de svenska bankerna ett räntenetto på över 100 miljarder, enligt Finansinspektionen, och för 2023 kommer räntenettot nå nya historiskt höga nivåer. ...

Omnämnda platser: Sveriges.