Pingvinerna som straffas med tullar mot USA

Det är irrationaliteten i Trumps politik som skrämmer mest av allt. Donald Trumps tullar lamslår världen. Börserna faller som om det vore 1929. Inflationen är på väg upp igen. Ingen utom de som för tillfället råkar befinna sig i Trumps innersta krets förstår

Sammanhang: ...Vita huset har tagit handelsunderskottet USA har mot ett land som andel av USA:s import från de här länderna och sen delat det i två. Ingen förstår varför. Det är nationalekonomi gymnasienivå. På den lista som Donald Trump visade upp när tullarna presenterades fanns dessutom helt obegripliga platser med. ...

Omnämnda platser: Schweiz, Japan, Auxtralien. Omnämnda personer: Jesper Bengtsson, Heard Island, Donald Trumps.

Vi måste prata om vad JD Vance sa tre dagar tidigare i Paris

USA:s aggressivt unilaterala säkerhetspolitik kan inte skiljas från den amerikanska technofascismen, skriver German Bender. Mycket har skrivits om det tal som USA:s vicepresident JD Vance höll i München häromveckan, då han läxade upp det samlade europeiska

Sammanhang: ...Ett samhällsskick ingen vill leva under I en relativt nyutkommen bok har Yanis Varoufakis, professor i nationalekonomi och Greklands tidigare finansminister, kallat den framväxande globala regimen ”technofeudalism”. ...

Omnämnda platser: Paris, Europa, Greklands. Omnämnda personer: Yanis Varoufakis, Steve Bannon, Mark Zuckerberg.

Arbetstidsförkortning kan ge lägre BNP men bättre hälsa

Arbetstidsförkortning En arbetstidsförkortning med två timmar i veckan skulle leda till en minskning av BNP med 230 miljarder kronor. Men bara tillfälligt och det finns potentiella hälsovinster. Det visar en ny rapport från KI. Frågan om arbetstidsförkortning

Sammanhang: ...I en ny rapport från Konjunkturinstitutet har Jonas Kolsrud, universitetslektor vid institutionen för nationalekonomi och statistik på Linnéuniversitet, sammanställt forskningsläget kring frågan. Enligt hans rapport skulle en arbetstidsförkortning med två timmar per vecka, från 40 till 38-timmarsvecka, innebära en minskning av BNP med 1,84 procent per invånare, eller 230 miljarder kronor. ...

Omnämnda platser: Frankrike, Sverige, Tyskland. Omnämnda personer: Jonas Kolsrud.

Vad bör Sveriges nya tillväxtberättelse innehålla?

Tillväxt Sverige är i skriande behov av en ny tillväxtberättelse. Daniel Lind lindrar sin politiska depression med brittiskt nytänkande. En av de främsta fördelarna med mitt jobb är möjligheten att – ibland – hinna läsa och begrunda vad och hur ekonomer,

Sammanhang: ...Att inte genomföra detta investeringslyft är dålig nationalekonomi. För att det här investeringslyftet ska få full effekt krävs att vi omvärderar vår syn på ett lands produktiva kapital. ...

Omnämnda platser: Sverige, Sveriges.

Timbro har fel om marknadshyror, allt annat lika

Det är inte så enkelt att rakt av jämföra med Finland. Den synbara enkelheten, det något som är lockande med nationalekonomin som vetenskap. Allt handlar om utbud och efterfrågan. Om priset stiger minskar efterfrågan, om utbudet ökar så sjunker priset.Ceteris

Sammanhang: ...Ceteris paribus, allt annat lika. Teorierna på de första sidorna i Nationalekonomi 1A kompliceras dock ju närmare de kommer den komplexa verkligheten, där det mycket sällan är ”allt annat lika”. ...

Omnämnda platser: Sverige, Finlands, Nationalekonomi. Omnämnda personer: motpart Hyresgästföreningen.

“Friskolor är mer benägna att sätta för höga betyg”

Podd En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet visar att elever som går på friskolor klarar högskolan sämre än elever som gått på kommunala skolor och fått motsvarande betyg. Hur kommer det sig att friskolor tenderar att ge glädjebetygi

Sammanhang: ...Hur kommer det sig att friskolor tenderar att ge glädjebetyg i högre utsträckning än kommunala skolor? Gäst: Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som leder en utredning om betygsinflationen i svenska skolor. Programledare: Jon Andersson Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns....

Omnämnda personer: Magnus Henrekson, Jon Andersson.

Sverige har näst störst förmögenhetskoncentration i EU

Superrika Ojämlikheten i Sverige ökar allt mer. Politiska beslut har påverkat utvecklingen, enligt jämlikhetsexpert. Att de ekonomiska klyftorna i Sverige blivit större är en verklighet som drabbat allt fler. Den 1 procent av svenskarna som är rikast har

Sammanhang: ...Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor. ...

Omnämnda platser: Finland, Norge, Sverige. Omnämnda personer: Credit Suisse, Jesper Roine, Micael Kallin.

Lokala medier stärkte Tegnell-effekt under pandemin

Kriskommunikation Lokaltidningar spelar stor roll som informationsförmedlare i en kris. Forskare har kunnat koppla människors beteende under coronapandemin till rapportering i lokala medier. – Ju mer media rapporterade desto mer anpassade människor sittbeteende,

Sammanhang: ... – Resultatet visar att rapporteringen i lokala tidningar påverkade människors rörlighet och hur de följde de allmänna råden, säger Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid universitet i Jönköping som gjort studien. Forskarna har analyserat 200 000 artiklar om pandemin som publicerats i tidningar runtom i Sverige. ...

Omnämnda platser: Kävlinge, Jönköping, Sverige. Omnämnda personer: Marcel Garz, Anders Tegnell, Carl-Oskar Bohlin.

Den svenska modellen fungerar

Att marknaden skulle kunna organisera arbetslivet rättvist utan kollektiva förhandlingar är noga besett något som bara fungerar i idévärlden, skriver Håkan A Bengtsson i en slutreplik till Lars Jonung. Lars Jonung är en debattbenägen lundensare och professor

Sammanhang: ...Jonung utfärdar mycket självsäkra utsagor för att komma från en professor i nationalekonomi. Jonung hänvisar till ”de elementära läroböckerna i nationalekonomi”. Men det finns mycket forskning som komplicerar den här idylliska föreställningen om marknaden som tillgängliggörs på de nationalekonomiska introduktionskurserna. ...

Omnämnda platser: Sverige, Partsmodellen, Goliat. Omnämnda personer: Lars Jonung, Håkan A Bengtsson, Elon Musk.

Ska Sverige vara ett korporativistiskt samhälle?

Debatt Jag vill undvika monopol för kollektivavtalet – eller för någon annan form av avtal, skriver Lars Jonung i ett svar på Håkan Bengtssons krönika. Hur ska den svenska modellen se ut? Ska den vara en korporativistisk modell där organiserade särintressen,

Sammanhang: ...Denna analys återfinns i de elementära läroböckerna i nationalekonomi. Och i den svenska verkligheten. På den reglerade hyresmarknaden för lägenheter ser vi en bostadskö som idag omfattar nästan en miljon svenskar. ...

Omnämnda platser: Lund, Stockholms, USA. Omnämnda personer: Knut Wicksell, Håkan Bengtssons, Lars Jonung.