Nobelpristagare vill att tekniken gynnar löntagare

Ekonomipriset Daniel Lind skriver om ekonomipristagarna och deras bidrag till forskningen om teknikutvecklingen och löntagarnas villkor. Jag gläds åt att Simon Johnson, Daron Acemoğlu och James A. Robinson tilldelas 2024 års pris i ekonomisk vetenskap till

Sammanhang: ...På detta sätt fördelas det växande välståndet mellan de anställda och arbetsgivarna på ett anständigt sätt och lönernas andel av ekonomin hålls konstant. Sverige ett skatteparadis Många andra länder, inte minst USA, saknar den här typen av centrala förhandlingar. ...

Omnämnda platser: Daron Acemoglu, Saltsjöbadsavtalet, Stockholm. Omnämnda personer: Friedrich von, Daniel Lind, Jan Teorell.

Problemet med tävlingar är att någon vinner

Ekonomi Alla företags våta dröm är att vara monopolist. Men företagets nytta för löntagare och samhälle kan endast säkerställas då företaget inte har någon marknadsmakt. Daniel Lind skriver om vinstparadoxen som hämmar samhället – och i förlängningen företagen

Sammanhang: ...Den onda cirkel som måste brytas är således att marknadsmakten leder till rikedom, som används till att genomdriva en politik som stärker marknadsmakten ytterligare Med ett historiskt perspektiv som sträcker sig tillbaka till 1950-talet har ekonomen Jan Eeckhout skrivit en bok – The Profit Paradox: How Thriving Firms Threaten the Future of Work – som tar sig an frågan om konkurrensens betydelse för en positiv samhällsutveckling. Bokens utgångspunkt är att lönernas andel av ekonomin har fallit tillbaka i USA sedan skarven mellan 1970- och 1980-tal. En avgörande förklaring till detta är att reallönerna har stagnerat för stora grupper av löntagare – främst för de med låg utbildningsnivå – samtidigt som produktivitetstillväxten har varit positiv. ...

Omnämnda platser: Sverige, Europa, USA. Omnämnda personer: George Orwell, Adam Smiths, Jan Eeckhout.

Företagens vinster drev upp inflationen

Nu måste lönekraven vara högre för att ta igen tappet i ekonomisk standard. Vinsterna visar att det inte saknas löneutrymme. Vinstandelen i svensk ekonomi är historiskt hög. Men inte fullt lika hög som under inflationsåren 2022-2023. Den relativa minskningen

Sammanhang: ...När inflationen var som högst var vinsternas del av de totala kostnadsökningarna tre gånger så stor som lönernas. Kostnadskrisen som kom av geopolitiska spänningar och brutna leveranskedjor fördelades alltså inte jämnt. ...

Omnämnda platser: Tyskland, Frankrike, Italien. Omnämnda personer: Isabella Weber.